Kulturvärden

Fyren Godnatt

Fyren Godnatt i Karlskrona skärgård. . Foto: Åke E:son Lindman

Fyrvaktarens dotter

Det står ett torn i havet utanför Karlskrona. Mäktigt men tyst och tomt. För lite mer än 100 år sedan var Godnatt och andra fyrplatser isolerade arbetsplatser men också hem för fyrvaktarfamiljer.

Kajen i Karlskrona är full med väskor – kameror, stativ, batteri, elverk, belysning, matsäck och något att dricka. Vi är på väg till fyren Godnatt för att spela in ett avsnitt av SFV:s serie Hemliga rum. Idag glittrar och charmar havet, men det kan vara både vän och fiende. För vissa innebär det lata semesterdagar för andra ett dagligt slit. Det kan också föda en familj eller ända livet för den som har otur. Allt detta visste de som förr bodde på fyrplatserna.

Fyren Godnatt omkring sekelskiftet 1900

Till höger uppe på taket syns den första fotogendrivna fyren från 1879. När isen låg tjock var den släckt. Om vädret var klart kunde dess invånare promenera in till ”staun” – Karlskrona. Foto: Lotsverket

Dubbeltrappan i Godnatts fyrtorn

I tornet planerade fortifikationen för största möjliga rörelsefrihet genom en ovanlig dubbeltrappa. En trappa för att springa upp och en trappa för att springa ned. Foto: Åke E:son Lindman

Men havet är också en kommunikationsled. Före GPS-systemens tid var det behovet av säkra farleder längs Sveriges långa kuststräcka som låg bakom lots- och fyrsystemet. 1758 inrättades Fyr- och båkfonden för att finansiera byggandet, men fram till 1830-talet, då fyrarna förstatligades, förekom såväl fyrdrift på privat entreprenad som i offentlig regi. Under 1830-40-talet byggdes systemet ut och de kommande hundra åren utgör de bemannade fyrarnas storhetstid.

Det uppstod små isolerade samhällen på öarna där livsbetingelserna kunde vara tuffa. På 1920-30-talet kom radion och telefonen och isoleringen bröts en smula. Beroende på fyrens konstruktion kunde antalet anställda variera – vanligen fanns en fyrmästare, en fyrvaktare och ett fyrbiträde.

Syskonen Dagny och Patrik Bark vid tiden för flytten till fyren Godnatt 1915.

Fyrbarnen Dagny, 6 år, och storebror Patrik, 8 år, vid tiden för flytten till Godnatt 1915. Foto: Carl Carlsson

Det var inte ovanligt att familjer flyttade mellan fyrplatserna. Så var det till exempel med Sven Wilhelm och Jenny Bark. Deras dotter Dagny var därför ett riktigt fyrbarn. Hon föddes på Aspö utanför Karlskrona 1909 men tre månader gammal fick hon ligga i en korg för att seglas över öppet hav i en blekingeeka till Utklippans fyrplats där hennes pappa hade tjänst som fyrvaktare. Här ute byggdes en kombinerad fyr och fästning redan 1840.

Interiör från fyren Godnatt

På grund av artilleriets utveckling var försvarstornet omodernt redan när det stod färdigt 1862. Istället för kanoner levdes familjeliv i de valvslagna batterivåningarna. Foto: SFV/Ulrika Kjellin

Inrett rum på fyren Godnatt

Ett av rummen i fyren Godnatt. Foto: SFV/Elisabet Hesseborn

I ett radioprogram från 1985 har Dagny (gift Carlsson) delat med sig av sina minnen från inte mindre än sex olika fyrar i södra distriktet.

Om barndomens Utklippan minns hon spännande gropar och skrymslen i klipporna där de lekte med stenar och den sällsynta grönfläckiga paddan. Hon minns också hur de vuxna ständigt stod på vakt uppe i det Heidenstamska fyrtornet från 1870 för att putsa speglar, passa på fyrlampans fotogen eller dra upp maskineriet var fjärde timme.

Rätt som det var flög en fågel mot lanterninen och dog – men barnet Dagny sörjde inte utan konstaterar att de blev goda köttbullar i mathållningen.

1915 flyttade familjen Bark till fyren Godnatt som inte är stort mer än ett torn i havet. Byggt som kanonbestyckat försvarstorn men redan omodernt när det stod klart 1862.

En fyr inrättades här 1879 och istället för kanoner levde fyrmästaren Johan Ulrich Nymans och fyrvaktmästare Nils Svenssons familjer i batterivåningarna. Barnen på fyrarna hade skolplikt och periodvis inrättades så kallade lotsbarnskolor där en lärarinna flyttade runt mellan fyr- och lotsplatserna.

1908–1910 var en sådan skola inrättad på Godnatt, men på Dagnys tid fick hon och brodern Patrik ro till Karlskrona.

Om det blåste satte pappan en flagga på bryggan så att de fick åka med båtarna som gick från Kungholms fort, minns Dagny. Att som barn leka på Godnatt var trots den begränsade ytan inte så svårt, berättar Dagny i radioprogrammet.

– Vi hade en lina om livet, så vi kunde springa runt fyren vid lågvatten. Sen kunde man springa uppe under fredstaket eller i de speciella dubbeltrapporna (en rest från fortifikationen). Det var ju ett fasligt genljud i de där järntrapporna. Ju mer det ekade inne i tornet desto roligare hade vi ju.

Det var ju ett fasligt genljud i de där järntrapporna. Ju mer det ekade inne i tornet, desto roligare hade vi.

Fyrvaktare Wilhelm Bark

Fyrmästare Wilhelm Bark. Foto: okänd

Trots fyrarna var det inte ovanligt med skeppsbrott och Dagny har hört sin pappa berätta om en dramatisk insats vid Ölands södra udde en stormande höstdag strax före sekelskiftet 1900. En händelse som till och med gav honom medalj av ryska tsaren. Pappa Sven Wilhelm är då fyrbiträde och sitter fyrvakt högst upp i fyren Långe Jan. Medan han väntar på att bli avlöst spanar han ut över havet. Så ser han något – ett stort fartyg står halvvägs uppe på land ute vid klipporna! I kikaren ser han människor i vattnet så han rusar nedför den långa trappan. Ute vid det förlista fartyget ligger sjömän i vattnet och slår mot de stora stenarna. För dem finns ingen räddning men Sven Wilhelm hittar en svårt medtagen överlevare som han slänger över axlarna och bär i land. Det slutar med att han bär iland 18 ryska sjömän. Tyvärr överlever ingen av dem – de är alltför utmattade och nedkylda, berättar Dagny.

Men hon minns också glädje. Som midsommaraftonen 1925 då de åkte T-Ford från Högby fyr på norra Öland till södra udden. Efter middagen släpar Dagny och de andra ungdomarna en gammal resegrammofon så högt upp de kunde i fyren Långe Jan. Så dansar de runt lanterninen med högsta volym och slutar inte förrän solen för länge sedan gått upp.

Fyren Långe Jan på Ölands södra udde.

Fyren Långe Jan på Ölands södra udde. Uppför de 197 trappstegen släpade Dagny en resegrammofon för att dansa runt lanterninen midsommarnatten 1925. Foto: Lars Johansson

I slutet av 1800-talet blev det möjligt att bygga driftsäkrare fyrar med acetylengas och till slut kunde många fyrar skötas på distans. Dagnys pappa, den sista fyrvaktmästaren, lämnar Godnatt 1921. Redan under 1930-talet blev en rad fyrar, däribland Godnatt, statliga byggnadsminnen. Idag förvaltar Statens fastighetsverk ett tiotal fyrplatser – vissa delas med Sjöfartsverket men det är som helhetsmiljöer de är betydelsefulla. De berättar om vårt viktiga vägnät till havs – och om alla dem vars liv cirklade kring fyrarna: Nymans, Svenssons, Barks och många fler.

Fyren Godnatt ingår i årets Hemliga rum-filmer och kan ses på sfv.se/play/hemligarum

Melker Becker kikar in i Hemliga rum

Fyren Godnatt ingår i årets Hemliga rum-filmer och kan ses på sfv.se/play/hemligarum. Foto: Pannrummet

Läs mer om våra fastigheter

Godnatts fästning. Ett lågt femkantigt torn av sten.

Godnatts fästningstorn

År 1680 bestämdes att huvudbasen för Sveriges flotta skulle flyttas till Blekinge skärgård och att man skulle anlägga en ny örlogsstad där, Karlskrona. Man valde platsen bland annat för närheten till svenska besittningar på andra sidan Östersjön.