Porträttbild av riksarkitekt Helena Bjarnegård

Helena Bjarnegård, riksarkitekt. Foto: Hanna Franzén - Boverket

Krönika Sök smarta lösningar i vårt förflutna

Att forma miljöer med eftertanke, klokhet och trygg hand är viktigt och genom omsorgsfull gestaltning kan vi skapa stora värden. Det gäller både när vi utvecklar och tar hand om befintliga miljöer och när vi skapar nya.

I regeringens ”Politik för gestaltad livsmiljö” står det att omsorgsfull gestaltning bland annat ska leda till hållbarhet och jämlikhet. Utformningen av våra livsmiljöer är därför inte en fråga för några få intresserade utan viktig för hela samhället. Det står även att ”gestaltning av den befintliga livsmiljön och förvaltning av de kulturvärden som finns där är en lika viktig uppgift som ­skapandet av nya områden” och att ”perspektivet gestaltad livsmiljö innebär en helhetssyn där kulturarv och kulturmiljö är självklara delar”.

Gestaltning görs i alla skeden från planering till byggande och förvaltning. Att gestalta en miljö omsorgsfullt handlar om att få ihop helheten utifrån begrepp som skönhet, robusthet och ändamålsenlighet. Detta är en svår och komplex uppgift och det är inget man löser ensam eller inom ett kompetensområde. Det tar tid och det kräver att vi arbetar hela vägen från ax till limpa utan att tappa känslan för samspelet mellan helhet och detalj.

Medvetenheten om kulturmiljön har bidragit till att skapa värden.

Under mitt första år som riksarkitekt har jag sett många fina exempel på omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer och även blivit medveten om ett antal trender inom området. Ofta har en ökad medvetenhet om kulturmiljön och samarbete mellan personer med arkitektonisk kompetens och personer med antikvarisk kompetens bidragit till att skapa värden. Några exempel på trender är att:
•  Arkitekter söker smarta lösningar i vårt förflutna. Det kan handla om att bo på liten yta, bygga energisnålt eller använda återupptäckta hållbara material. Ett exempel är plusenergihuset i Norra Djurgårdsstaden som hämtat inspiration från den gamla parstugans planlösning och dess sätt att hantera energi under olika årstider. Ett annat exempel är det stigande intresset för att bygga i trä.

•  Medvetenheten ökar om betydelsen av att bygga på platsens villkor. Fina exempel finns bland annat i Norrköping i det gamla industrilandskapet mitt i staden och i Jubileumsparken i Göteborg, där spår från hamnverksamheten blivit grunden för gestaltning av parken.

•  Ta hand om och använda det redan byggda. Re:use är det nya modeuttrycket. Att använda byggmaterial från rivningar är ett sätt, men att låta bli att riva – att bygga om, ändra användning och anpassa till nya behov – är en allt hetare fråga. Trots allt berättar de byggda miljöerna inte bara om vårt förflutna utan de består även av redan förbrukade naturresurser och bundet kapital. Vi gör därför klokt i att nyttja dessa på ett bra sätt.

Att ta hand om de befintliga miljöerna är också att ha respekt för svårmätbara värden som handlar om människors trivsel, välmående och känsla av sammanhang. Det finns många fina exempel men det finns samtidigt mycket kvar att göra. Statliga myndigheter ska enligt riksdagens mål agera förebildligt. Ingen klarar detta själv, så låt oss kroka arm och hjälpas åt.

Tips: På Boverkets hemsida fyller vi kontinuerligt på med material om arkitektur och gestaltad livsmiljö. Vi har även utbildningar i PBL som exempelvis den nya webbutbildningen om PBL och kulturvärden.