Statens fastighetsverk kommer under 2024–2026 att öka takten med arbetet kopplat till våtmarker. Under 2023 tog SFV fram ett åtgärdsprogram med en samlad strategi för restaurering och anläggning av våtmarker på sina fastigheter. En viktig del handlar om att kartlägga dikade våtmarker som kan återvätas för att få en bild över vilken potential som finns.

– Vi har väldigt många utdikade områden. Nu planerar vi att återväta ett 80tal områden, som idag oftast är skogsmark, säger Erik Andersson, naturvårdsspecialist på SFV.

Ambitionen är att inom tre år ha genomfört åtgärder på minst 400 hektar. Dessa projekt kommer att utföras över hela Sverige med tonvikt på mellersta och södra Sverige. Men vad är då en våtmark? Och vad gör de för nytta? Här följer en mycket översiktlig beskrivning.

Olika typer av våtmark

Våtmarker är mark med god tillgång till vatten i markytan eller strax över eller under denna. Den vanligaste typen är myren, det vill säga en våtmark som bildar torv. Två typer av myrar är vanliga, kärret och mossen. En annan vanlig våtmarkstyp är sumpskogen, som är en våtmark med skog. I övrigt finns exempelvis mader, fuktängar, strandängar och fukthedar.

Återvätta torvmossar binder koldioxid

Torrlagda våtmarker står för drygt en femtedel av de årliga koldioxidutsläppen i Sverige. Det beror på att våtmarkernas kolrika torv släpper ut koldioxid när den kommer i kontakt med syret i luften. Torven består av döda växtrester som undgått förmultning i den syrefattiga miljön. I en naturlig våtmark med torvbildning – en myr – stannar kolet i torven och är en så kallad kolsänka. Om en torrlagd myr återväts stannar kolet kvar i marken och går inte upp i atmosfären.

Viktig livsmiljö för rödlistade arter

Våtmarker är bland de mest artrika miljöerna och är därför väldigt viktiga för den biologiska mångfalden.
Fåglar, däggdjur, groddjur och olika växtarter trivs här. Vissa speciella växter växer bara här, till exempel många vitmossor och starrarter. Nära 600 rödlistade djur och växtarter, cirka 10 procent av alla rödlistade arter i Sverige, är beroende av våtmarker som livsmiljö. Våtmarkerna är också väldigt viktiga under torrperioder, då djuren här kan hitta vatten och föda.

Naturens reningsverk

Många våtmarker fungerar som naturliga reningsverk som minskar övergödningen i våra sjöar och hav. Tungmetaller och organiska bekämpningsmedel fastnar i våtmarken och kan bindas i bottensedimentet. Mikroorganismer bryter ned kvävet och gör om det till kvävgas, som är en naturlig del av luften. Fosfor kan bindas i sedimenten. Våtmarker kan även fungera som en buffert vid översvämningar och som ett brandhinder vid torka och bränder.

Betydande betesmarker  

Våtmarker har under historisk tid spelat en betydande roll för människans försörjning av hö till husdjuren. Stora delar av Norrlands inland hade förmodligen inte kunnat koloniseras av nybyggare om det inte hade funnits våtmarker. I södra och mellersta Sverige har slåtter och bete bidragit till att bevara öppna våtmarker och hindrat dem från att växa igen. I norra Sverige kan man se hur stora våtmarksområden präglats av mänsklig aktivitet genom spår av till exempel lador och hässjor. Under perioden 1850–1990 torrlades flera miljoner hektar våtmarker för att bereda plats åt det växande jord och skogsbruket.