Tak från Göteborgs länsresidens med motiv efter kopparstick av Hendrik Goltzsius föreställande en scen ur Ovidius metamorfoser.

Kring 1650 blev heltäckande paneltak med stora föreställande målningar modernt. Här en detaljbild från Göteborgs länsresidens. Motivet är hämtat från ett kopparstick av den holländska manieristen Hendrik Goltzius och föreställer en scen ur Ovidius metamorfoser. Foto: Göran Assner

Se upp!

Innertaken var en av de viktigaste delarna i äldre, finare fastigheter. Även om miljöerna många gånger förändrats i dessa hus kan taken ge en god vägledning om hur rummen en gång sett ut.

Innertaken i nutida byggnader bjuder sällan på estetiska överraskningar. Men det finns all anledning att titta upp när man besöker äldre byggnader. Innertaken var en väsentlig del av helheten och att dekorera dem var följaktligen viktigt, och något som det både lades tid och stora summor på. Det var inte för inte som Michelangelo tillbringade fyra år med att måla taket i Sixtinska kapellet.

Medan äldre byggnaders ursprungliga inredningar och väggdekorationer – om de alls funnits – ofta försvunnit, eller bytts ut i takt med växlande moden eller användning, har taken ibland klarat sig bättre. Antingen har de bara lämnats som de var när väggar och andra inredningsdetaljer ändrats, eller har man täckt för det gamla taket och lagt det nya taket över det gamla. Tillvägagångssättet gör att med lite tur finns det gamla taket kvar intakt under det senare.

– Man ska dock komma ihåg att även om innertaken är relativt välbevarade är det inte alls säkert att de ser ut som de en gång gjorde. Färgförändringar, ovarsamma moderniseringar och renoveringar gör att det som man vid en första anblick uppfattar som ett genuint ursprungligt tak faktiskt inte behöver vara det, säger Statens fastighetsverks kulturarvsspecialist Hélène Hanes.

Med detta sagt finns det gott om exempel på intakta eller med närmast heroiska insatser återskapade tak. Dessa tidskapslar ger en god, och i många fall enda vägledning, om hur rummen faktiskt såg ut från början. Som all annan arkitektur berättar taken dessutom inte bara om stilväxlingar och moden utan även om tekniska landvinningar. Vid något enstaka tillfälle går det till och med att veta inte bara vem som beställde taket utan också vem konstnären som utförde det var.

– Många gamla palats är inte längre palats utan kontor, och ofta finns endast till exempel gamla bjälktak kvar av de ursprungliga inredningarna. Allt runt omkring är förenklat. Det medför att det kan vara svårt att förstå sammanhanget och gör inte taken riktigt rättvisa, eftersom de ursprungligen varit en del i ett större konstnärligt sammanhang. Men att taken finns kvar gör att det är väl värt att lyfta blicken när man befinner sig i äldre miljöer, säger Hélène Hanes.

Här bjuder vi på en bildkavalkad genom olika stilepoker med hjälp av innertak i SFV:s hus från 1500-talets Vasarenässans till det sena 1800-talets nyrenässans.

Tidstypiskt kassettak på Tynnelsö slott, från 1500-talet med pärlstav som enda dekor.

Foto: Melker Dahlstrand

1. Behärskad 1500-talsrenässans

Tynnelsö slotts äldsta delar är från 1300-talet, men byggnaden fick sitt nuvarande utseende på 1590-talet. 1500-talsrenässansen strävade efter arkitektonisk balans, behärskning och symmetri. Taket var kanske den viktigaste delen av rummet under renässansen. Här ett tidstypiskt kassettak med pärlstav som enda dekor. Ibland skapades symmetri genom att golvet utformades i samma mönster som taket, fast i olikfärgade träslag eller stensorter. Mellan de symmetriskt placerade fönstren har det funnits målade ornament eller hängt bonader. Den målade draperingen på väggens nederdel är tidstypisk.

Kassettak i Gyllene salen på Kalmar slott.

Foto: Maddoc/Marcus Funke

2. Färgsprakande kunglig prakt

Kassettaket i Gyllene salen i Kalmar slott, daterat 1576, är betydligt mer påkostat än det i Tynnelsö. Kassetterna är rikt smyckade med skuren dekor och starka färger och förgyllning som sprakar i kapp. Nordisk renässans när den är som mest praktfull!

Frisen längs taket är ett tidigt exempel på illusionsmåleri i grisaille, ett sätt att imitera kostbara material för att hålla nere kostnaderna. De målade röda konsolerna och dörromfattningen ersätter dyrbart stenarbete.

Bemålat bjälktak i Stenbockska palatset.

Foto: SFV/Alexandru Babos

3. Enklare bjälktak

Stenbockska palatset på Riddarholmen uppfördes i renässansstil åren1630–40 för riksrådet och hovrättspresidenten Fredrik Stenbock och hans maka Katarina de la Gardie. Fredriks och Katarinas son, riksmarskalken och riksrådet Johan Gabriel Stenbock, lät på 1670-talet arkitekten Nicodemus Tessin d. ä. bygga om och modernisera palatset i barockstil, vilket karaktäriserar palatset än idag.

Bjälktaket med djurmotiv och tulpanvaser är dock ursprungligt och återupptäcktes vid en renovering 1969. Denna typ av tak med täta bjälkar och parallella takbrädor infällda i stockarna var vanliga i enklare slottsrum och borgarhus. Dekoren löper från vägg till vägg. Djurmotiven är hämtade ur planschverk som började få spridning.

Bjälktaket med djurmotiv är ursprungligt och återupptäcktes vid en renovering 1969.

Hélène Hanes, kulturmiljöspecialist vid Statens fastighetsverk
Göteborgs residens.

Foto: Bert Leandersson

4. Målerisk holländsk renässans

Göteborgs länsresidens i holländsk renässansstil uppfördes av greve Lennart Torstenson och stod färdigt 1650. Vid denna tid hade bjälktaken blivit omoderna och ersattes med heltäckande paneltak som gav helt andra möjligheter att skapa stora målningar över hela taket. Motiven i stensalens takmålningar är hämtade ur de vid denna tid så populära Ovidius metamorfoser.

Barockstuckatur i taket på Mälsåkers slott.

Foto: Melker Dahlstrand

5. Överdådigt utsirad barock

De allra mest påkostade taken under övergångstiden från renässansen till barocken kring mitten av 1600-talet utfördes i tung och rikt utsirad stuck. Detta tak finns på Mälsåkers slott som fick sitt nuvarande utseende utformat av Nicodemus Tessin d.ä.

Elva av slottets rum inreddes med skulpterade tak av den italienska stuckatören Carlo Carove på 1670-talet. Mälsåker brann 1945 och samtliga stucktak förstördes. De tak vi ser nu är rekonstruerade på 1990-talet med hjälp av räddade fragment. Tittar man noga kan de gulaktiga originaldelarna urskiljas.

tak från Mälsåkers slott. Grisalille målat i trompe l'oeil-stil.

Foto: RAÄ/Ulrika Mebus.CCBY.

6. Trompe l’oeil i grisaille

På Mälsåker hittades också ihoprullade vävspända tak som räddats vid branden 1945. Måleriet utfördes direkt på taket på uppspikad linneväv från Hälsingland. Grisaille (gråmålning) är ett billigt sätt att genom målning imitera dyra stuckatur- och stenarbeten.

Med hjälp av gråa – och i det här fallet turkosa – färger i flera skikt och nyanser skapas en illusion av tredimensionalitet.

Empiretak i Karl XIV Johans sovrum på Rosersbergs slott

Foto: Lennart Durehed

7. Empirens tak träder tillbaka

Under den gustavianska tiden blev väggarna viktigare än taken, som blev lågmälda och helt vita. Så förblev det under empiren: en nydanande stil som infördes på 1810-talet med Karl XIV Johan. Paradvåningen på Rosersberg står näst intill orörd från den här tiden. Det släta vita svagt välvda taket utgör en lugnande kontrast till de draperade tygerna i intensiva färger som tillsammans med den heltäckande mattan och de mörka möblerna dominerar den tidstypiska fältlivsinspirerade inredningen.

Aprummets rokokotak i Stenbockska palatset.

Foto: Alexandru Babos

8. Svävande fransk rokoko

Stenbockska palatset rymmer interiörer från många epoker. Aprummet kallas ett litet kabinett som fick nytt tak och väggfält några år in på 1730-talet. Det skira måleriet med bladornamentik i fransk rokoko är inspirerat av Guillaume Taraval, som anlände 1732 från Frankrike för att dekorera kungliga slottet i Stockholm. Rokokons innertak eftersträvade lätthet, så måleriet fick inte vara överlastat. Vid omgörningen lät man dock den kraftiga listen från 1670 vara kvar. Typiskt för tiden är också de blå väggarna i sidendamast.

Gamla riksarkivet är ett sällsynt välbevarat exempel på tidstypisk nyrenässans.

Hélène Hanes
Tidstypiskt välbearad nyrenässans även i taket på Gamla riksarkivet på Riddarholmen.

Foto: Bengt A Lundberg

9. Nyrenässans – måleriets återkomst

Gamla riksarkivet på Riddarholmen, ritat av Axel Fredrik Nyström, stod färdigt 1890 och är ett sällsynt välbevarat exempel på tidstypisk nyrenässans. En mångfald av kontrastrika färger och dekorationsmåleri i rik schablonmålad ornamentik är tillbaka, också i taken. Men med ett helt annat anslag. Underlaget – gjutjärn och tegel – är ointressant. Nya spackelfärger möjliggör de fullkomligt släta ytor och geometriskt perfekta linjer som eftersträvas.