Nathan Söderblom och Trönö kyrka för anekdoten i Kulturvärden.

Illustration av Nathan Söderblom. Illustratör: Beata Boucht

Anekdoten: Fredspristagaren från Trönö

Bredvid en av Sveriges bäst bevarade medeltidskyrkor, Trönö gamla kyrka, växte Nathan Söderblom upp. Den strikta kristna uppfostran i den lilla hälsingebyn satte djupa spår i den blivande ärkebiskopen, som sedermera fick Nobels fredspris för sitt ekumeniska arbete.

I en kammare på Trönö prästgård några mil nordväst om Söderhamn i Hälsingland föddes Nathan Söderblom den 15 januari 1866. Prästgården där pappa Jonas var en mycket krävande husfar låg granne med den gamla gråstenskyrkan, där de äldsta delarna var från 1100-talet.

Dagen efter att Nathan kommit till världen skrev Jonas Söderblom in Laurentius Olaus Jonathan i Trönö församlings födelsebok. Jonathan betyder ”Guds gåva” på hebreiska. Pappa Jonas hade hämtat namnet från Gamla testamentet, som han gärna läste på originalspråket.

Familjelivet i Trönö prästgård var helt präglat av pappa Jonas kärva och disciplinerade regemente. Bekvämlighet ingick inte i hans vokabulär och livsföring. Detta påverkade förstås Nathan och hans syskon, som inte tilläts klaga över någonting.

Allvaret gjorde sig tidigt påmint. Redan när Nathan var fem år tvingades han plugga latinska glosor. Huvudansvaret för barnens undervisning i hemmet hade mamma Sofia. ”Mammas lugn och klarhet gjorde henne till en utmärkt lärarinna. Jag har under livet haft många lärare, men ingen bättre än hon”, har Nathan Söderblom berättat.

Denna lilla plats hade gjort ett outplånligt intryck i den världsvane kyrkofurstens tankar.

Barnen Söderblom fick en sträng kristen uppfostran. Varje dag ramades in av morgonens och kvällens bönestunder. På söndagarna var det obligatorisk närvaro i kyrkbänken i Trönö kyrka för gudstjänst och pappa Jonas långa predikningar.

De många besöken i kyrkan gjorde ett mycket starkt intryck på lille Nathan. Så starkt att han i fantasin upplevde att hela Trönö socken var en reflex av kyrkobyggnaden, där ”byarna grupperade sig som bänkar i skogsbrynet”. Dessa minnen återgav Nathan Söderblom i Svenska Turistföreningens årsskrift 1923, där han också uttryckte sin särskilda kärlek till Trönö kyrka och miljön runt. ”Hur vackert allt detta och den sluttande kyrkogården med utsikt uppåt byarna är, det kunde mina barnaögon inte fatta”.

Denna lilla plats var Nathans hela värld under hans första år och barndomens Trönö var under hela livet närvarande i den världsvane och vittbereste kyrkofurstens tankar.

När Nathan var sju år, 1873, tillträdde pappa Jonas tjänsten som kyrkoherde i Bjuråker-Norrbo församling längre norrut i Hälsingland och familjen flyttade från Trönö. Tio år senare återkom Jonas Söderblom till Trönötrakten som kyrkoherde i Norrala församling. Men då befann sig Nathan i Uppsala för att påbörja sin lysande karriär.

Han prästvigdes 1894 och utnämndes samma år till legationspastor i Paris. Under tiden i Paris studerade han vid Sorbonne och doktorerade i religionshistoria 1901. Avhandlingen kvalificerade honom för en professur i Uppsala. Mellan 1912 och 1914 var Söderblom också professor i Leipzig. Sistnämnda år utnämndes han till ärkebiskop. För sitt ekumeniska arbete tilldelades Nathan Söderblom Nobels fredpris 1930.

När Trönö församling på 1890-talet beslutade att bygga en ny och större kyrka lämnades den gamla gråstenskyrkan åt sitt öde. Församlingens ekonomi orkade bara med en kyrka. Skadorna på den gamla helgedomen blev värre för varje år som gick. Slutligen beviljade riksdagen medel för restaurering av såväl kyrkobyggnaden som den allt murknare klockstapeln av trä från 1500-talet.

Under slutfasen av restaureringen, i augusti 1915, fick Trönö gamla kyrka fint främmande då ärkebiskopen kom på besök tillsammans med bland andra konstnären Anders Zorn. Fem år senare var också renoveringen av interiören klar.

Under många år var Riksantikvarieämbetet huvudman för kyrkan. Men sedan 2015 har Statens fastighetsverk vårdansvaret för klenoden Trönö gamla kyrka, vilken idag anses som en av landets allra bäst bevarade medeltida kyrkor.

Källor: Birgit Lundgren, Nathan Söderblom. (Söderhamn 400 år. Texter och bilder av och med söderhamnare, 2020); Erik Salvén, Vad Trönö gamla kyrka har att berätta (1921); Bror Jonsson, Med Nathan Söderblom hemma i Hälsingland (1991); Jonas Jonson, Jag är bara Nathan Söderblom satt till tjänst. En biografi (2014); Trönö gamla kyrka.