Walter Bauer i arbetet med Skönstaholm 1954.

Walter Bauer i arbetet med Skönstaholm 1954. Foto: Sune Sundahl, ur ArkDes samling.

Walter Bauer - Mästare i trädgården

Vandrar man i våra slottsparker i dag är det svårt att undkomma Walter Bauers inflytande. Denne funktionalist är en av de centrala trädgårdsarkitekterna i 1900-talets svenska trädgårdshistoria.

På baksidan av landshövdingens residens i Stockholm, Tessinska palatset, finns en liten undangömd pärla: barockträdgården från 1690-talet. Trädgårdens eleganta utformning ger illusionen av att både trädgården och palatset är större än vad det är. Trädgården är en av många parker och trädgårdar som Walter Bauer återskapade under 1900-talets andra hälft.

Tessinska palatsets barockträdgård

Tessinska palatsets barockträdgård. Foto: SFV/Katrin Furustig

Under många år arbetade Walter Bauer med ­Sveriges mest välkända parker och trädgårdar för att restaurera och bevara de gröna kulturskatterna. Hans signum var funktionalismen, en stilmässigt exakt formgivning, oftast avskalad i förhållande till originalet. De viktigaste formelementen för honom var trädgårdens ramar, alléer, boskéer och gångvägar.
– Hans arbete innebar ofta förenkling, funktionalistiskt enligt sin tids ideal, säger Anna Enberg, en av SFV:s tre landskapsarkitekter.
I dag är Walter Bauers bevarande- och restaureringsarbeten mycket påtagliga i de trädgårdsanläggningar som SFV förvaltar.
– Han hade en genuin kunskap om de olika epokernas stil och formelement och han hade en förmåga att hitta de ­betydande dragen i en anläggning, säger Anna Enberg.
Ett exempel på detta är centralaxeln med klippta granar som leder upp till Strömsholms slott. Walter Bauer fann att de vuxit sig höga, de skymde slottsfasaden och förstörde relationen mellan trädgård och byggnad. Lösningen var betydligt lägre klippta granar, i en höjd som inte störde helhetsintrycket och med en bredd som gjorde att de fortfarande var proportionella. Denna restaurering låg också närmare Nicodemus Tessin d.ä:s ursprungliga trädgård. 

Han tog bort och lade till, men hela tiden med en fungerande helhet för ögonen.

När han tog sig an en park eller trädgård letade han i arkiven efter historiskt material. Detta material tolkades och jämfördes med inmätningar av samtida anläggning för att hitta originalutformningen. Det kunde vara förlagor till gravyrerna i Erik Dahlbergs Suecia Antiqua et Hodierna eller ritningar av Fredrik Magnus Piper (Sveriges första utbildade landskapsarkitekt och den som introducerade engelska parker i Sverige) eller Carl Fredrik Adelcrantz (som bland annat ritade Kina slott och Drottningholms slottspark). Walter Bauer lärde känna deras sätt att arbeta. I sin bok Förnya och bevara beskriver han sin förnimmelse av dessa herrar:
”Carl Fredrik Adelcrantz har jag många gånger tyckt mig se och höra vid Kina lustslott i Drottningholm och hans yngre samtida Fredrik Magnus Piper i Engelska parken – dennes sätt att arbeta känns ännu efter tvåhundra år mycket nära i tiden.”

Drottningholms slottspark

Drottningholms eleganta bubomsparterr övergår i en boské via vattenkaskader, ritade av Ivar Tengbom, tillagda av Walter Bauer under 1960-talet. Barockträdgården anlades av Nicodemus Tessin d.ä. under 1600-talets senare hälft. . Foto: Åke E:son Lindman

I andra fall har Walter Bauer arbetat undersökande på plats i trädgårdarna genom att till exempel gräva fram ursprungliga gångar för att sedan förhålla sig till detta i det fortsatta arbetet. I den engelska parken vid Tullgarns slott, som var väldigt igenvuxen, tog han fram ursprungliga bäckar och återskapade broar med ett fantastiskt resultat.
Samtidigt verkar han ha varit ganska orädd. Han tog bort och lade till, men hela tiden med en fungerande helhet för ögonen. I vissa sammanhang kunde han dock få kritik för att han gick för hårt fram.

Engelska parken vid Tullgarns slott

Parken till Tullgarns slott var väldigt igenvuxen. Walter Bauer tog fram de ursprungliga bäckarna och lät bygga nya broar. Resultatet blev mycket lyckat och platsen är ett omtyckt besöksmål. . Foto: Statens fastighetsverk

Ett exempel på tillägg är blinddammen, ett försänkt stenparti, från Carl Hårlemans tid i Botaniska trädgården i Uppsala. Dammen fanns med på originalritningar, men realiserades aldrig. Istället var den just en blinddamm, en grop med stenar i botten.
– Under 1980-talet anlades dammen av Walter Bauer. Den fylldes med vatten och fick ett pumpsystem med modern teknik, förklarar Anna Enberg.
Tillägget kom att fungera mycket bra i miljön och i dag är det svårt att tänka sig trädgården utan den. 

Nyplanterad lindallé i Uppsala Botaniska trädgård

Nyplanterade lindar i Botaniska trädgården i Uppsala. I stället för de som drabbades av sjukdomar. Foto: Hermine Werner

Walter Bauer genomförde restaureringen av Botaniska trädgården i flera steg, med början på 1970-talet. Under arbetets gång gjorde han noggranna dokumentationer, en lindboské återplanterades och han beskrev hur lindarna skulle beskäras. Nyligen bytte Statens fastighetsverk ut lindarna i en av trädgårdens lindboskéer trots att de fortfarande var unga, beroende på att växtmaterialet visade sig dåligt. Lindarna växte knappt och en del var sjuka.
Här noterade man att något inte stämde, för lindarnas stamhöjd var så låg att övriga trädgården och Orangeriet avskärmades. Enligt Walter Bauers egna beskrivningar och hans fru Lisa Bauers skisser var tanken att man skulle kunna stå upprätt under lindarna.
– Nu väljer vi en stamhöjd som ger fri sikt då man står under träden, just så som skisserna visar, säger Anna Enberg.

Granpyramiderna i parken kommer inom ett par år få ett utseende som bättre stämmer överens med Hårlemans intentioner. De renoverades under Walter Bauers tid, men har vuxit sig för stora och nya granar står på tillväxt hos en plantskola.
Idag arbetar SFV med restaureringar och renoveringar utifrån ett annat underlag än på Bauers tid. Utgångspunkten är de olika anläggningarnas noggrant fastställda vårdprogram som beskriver deras historik, värden och mål.
– Detta är ett bra underlag för att göra varsamma renoveringar och noga avvägda ställningstaganden om de olika tidsepokernas avtryck i en anläggning, säger Anna Enberg.

Botaniska trädgården i Uppsala

Walter Bauer genomförde restaureringen av Botaniska trädgården i flera steg, med början på 1970-talet. Bland annat planterades en lindboské. . Foto: Hermine Werner