Mittendelen av Karlsborgs imponerande slutvärn där garnisonskyrkans torn sticker upp till höger. . Foto: Anders Åkerberg

Levande fäste

Att bygga Karlsborgs fästning var en av Sveriges största investeringar någonsin. När anläggningen stod klar var den dock överspelad som centralt försvarsfäste. Men Karlsborg har fortsatt att vara en levande försvarsanläggning liksom ett populärt besöksmål. I år firar fästningen 200 år.

Karlsborgs fästning ligger på Vanäs udde vid Vättern. I det mångfacetterade området finns cirka 170 byggnader. . Foto: Megabild

På håll syns bara de tre tornen som sticker upp. Men successivt kan man skönja det imponerande Slutvärnet bakom vallgravarna: 678 meter långt är det en av Europas längsta sammanhängande huskroppar.

Vi åker genom entréporten, Götiska valvet, med Karl XIV Johans signatur – kungen som beslutade att bygga fästningen för att skapa en fast bas för försvaret liksom en säker plats för kung, regering, riksdag och Riksbankens guld i händelse av krig.

Innanför murarna breder ett samhälle ut sig. Lite hemlighetsfullt, men ändå öppet och levande. Det är sensommarkänsla i luften när vi går in i Statens fastighetsverks kontor, beläget i Skaraborgbankens gamla kontor vid det centrala Fästningstorget.

Huvudentrén till fästningen: Götiska valvet med kung Karl XIV Johans initialer. Foto: Åke E:son Lindman

Nu har vi sisådär sex timmar på oss att utforska denna märkvärdiga plats: 170 byggnader på 125 hektar. Och 200 års omväxlande historia. Camilla Jarlhed och Gunilla Bernspång från SFV ska leda oss rätt. Även slottsarkitekten Ingvar Blixt är på plats. Han vecklar ut en karta och pekar ut några av de ­viktigaste byggnaderna.

– Jag har jobbat med Karlsborgs fästning sedan 1986, men än så länge har jag inte varit inne i alla byggnader. Det är mycket att ta in här, säger han med ett skratt.

För att förstå vad Karlsborg är och varför det ser ut som det gör måste vi backa bandet drygt 210 år. Året var 1809 och Sverige hade precis förlorat Finland inklusive fästningen Svea­borg till Ryssland. Nu låg Stockholm plötsligt i ytterkanten av riket, vidöppet för attacker från fienden i öst. Det var då centralförsvarstanken uppstod: att placera försvarets kärna i rikets inland dit fienden skulle ha svårigheter att rikta ett angrepp.

Planen var att bygga tre fästningar väster om Vättern, men i slutändan byggdes endast Karlsborg. Med sin placering på Vanäs udde var den skyddad av vatten från två håll och strategiskt belägen vid Göta kanal, vars första delar invigdes under samma period. Kanalens konstruktör, statsrådet Baltzar von Platen, var också en av de främsta förespråkarna för en central fästning.

Slottsarkitekt Ingvar Blixt har arbetat med Karlsborgs fästning sedan 1986. . Foto: Anders Åkerberg

Tidplanen sattes till tio år när arbetet sattes igång 1819. Det kom att ta nästan 90 år – och bli en av Sveriges största byggnadsinvesteringar någonsin. De första tio åren gick åt till att bygga vallar längs sjösidorna, drygt två kilometer.

– Hela udden var en skog på sandmark med några gårdar. Så i början handlade det om att schakta bort marken och sänka udden 1,5 meter och sedan bygga vallar av sanden, säger Ingvar Blixt.

Det var en blandning av militärer, dagsverkare och brottslingar som utförde jobbet för hand, under ofta eländiga villkor. Runt 1 miljon ton sand schaktade de bort, motsvarande nästan två egyptiska pyramider.

Successivt kom de första större byggnaderna på plats, till exempel Kungsvillan för kungens besök och Konvalescenthemmet för sjukvård. På Stenbryggeområdet, på västra sidan av udden, kom stenleveranserna från Borghamn på andra sidan Vättern. Här byggdes verkstäder för att bearbeta stenen och andra byggnadsmaterial.

Slutvärnet är 678 meter långt. Foto: Anders Bodin

När de kanonbestyckade vallarna med omgivande stormgaller var klara flyttade det första regementet in, Göta artilleriregemente, 1831. Därefter väntade en ännu större byggnadsutmaning: att konstruera ett skydd mot den sydliga landsidan där angriparna väntades komma. Här krävdes ett mer robust försvar. Arkitekten Johan af Kleen åkte runt i Europa och rekognoscerade fästningar för att få inspiration. Han hittade vad han sökte i tyska Ingolstadt, vars fästning stått som modell för Slutvärnet i Karlsborg.

Efter många olika förslag påbörjades Slutvärnet, som skulle gå från strand till strand på udden. Arbetet startade 1844 och blev klart först 23 år senare.

– När de militära delarna var klara fanns pengar till annat. Fram till dess hade de civila byggnationerna varit ryckiga. Från 1870-talet påbörjas en väldigt expansiv byggnadsperiod som präglar mycket av dagens fästningsområde, till exempel nya bostäder, skola, sjukhus och bankkontor, säger Ingvar Blixt.

Oscar II hälsar på trupperna vid Karlsborgs fästning 1898. Foto: Armémuseum

Fästningstorget ser ut som en vanlig civil mötesplats med glasskafé och butiker. . Foto: Anders Åkerberg

Först 1907 stod hela anläggningen färdig. Och då var centralförsvarsidén överspelad i takt med ny teknik, andra fordon och mer avancerade vapen. Men det betydde inte slutet för Karlsborg. Det räcker med att blicka ut från fönstret från SFV:s kontor där vi kan se ett glasskafé, en butik och en militär­restaurang. Värnpliktiga och officerare släntrar förbi med jämna mellanrum.

En viktig del av kulturarvet med Karlsborg är just den levande militära miljön. Fästningen byggdes för militära ­ändamål och det är fortfarande försvarsmakten som är huvudaktören i området.

I restaurangen bjuds på köttbullar och potatis. Och som fond för måltiden kan vi blicka rakt mot striderna under slaget vid Lund 1676, på den mäktiga tavlan i lokalens kortsida. Det var då svenskarna lyckades ta tillbaka delar av Skåne mot danskarna under ledning av Karl XI. Och de som utmärkte sig mest vid det blodiga slaget (14 000 döda) var Livregementets husarer, som idag finns här i Karlsborg.

– Vi firar vår högtidsdag varje år den 4 december för att erinra om slaget. Dagen börjar med gemensam frukost och sedan går vi ut på heden för en fackelmarsch genom staden. Därefter avslutar vi högtidligt i Garnisonskyrkan, säger Fredrik Lilliestråle Stéen, rekrythandläggare på k3.

Livregementets husarer (k3) inkluderar idag en jägarbataljon och en underrättelsebataljon där bland annat fallskärmsjägarna återfinns. På garnisonen finns också Försvarsmaktens överlevnadsskola, Flygenheten och specialförbandet Särskilda Operationsgruppen.

– Runt 200 rekryter påbörjar årligen grundutbildningen här. Vi kommer att
öka den numerären avsevärt de närmaste åren, säger Fredrik Lilliestråle Stéen medan han visar runt i officersmässen som en gång i tiden fungerade som garnisonshotell.

På väggarna ovanför de bruna skinnfåtöljerna blickar forna tiders regementschefer med stadig blick ned mot besökarna. Fredrik Lilliestråle Stéen är påtagligt nöjd med sin arbetsplats.

– Det här är Sveriges bästa och vackraste utbildningsplats. Jag tror att vi har större respekt och vördnad för våra lokaler än i andra förband. Det känns lite som att vara inne i en egen värld att arbeta här, säger han.

En bit bort, inne i Slutvärnet, är det oändligt långa korridorer med logementen, där vissa delar fortfarande är hemliga. Byggnaden har härbärgerat ett otal funktioner under årets lopp: bostäder, pastorsexpedition, telegraf, skola, sjukstuga, skrädderi, badhus och en brevduvestation(!) för att bara nämna några.

Jag tror att vi har större respekt och vördnad för våra lokaler än i andra förband.

Fredrik Lilliestråle Stéen

Rekryter under arbete i ett av logementen i slutvärnet. Foto: Fredrik Lilliestråle Stéen

Garnisonskyrkan präglas av den ståtliga takkronan som är formad av 276 bajonetter. . Foto: Melker Dahlstrand

I centrum av Slutvärnet ligger Garnisonskyrkan, där blickarna först går till den bajonettprydda ljuskronan i mitten (276 bajonetter). I denna sal var det tänkt att riksdagen skulle ha sin plenisal i oroliga tider. Ytterligare en funktion för Slutvärnet var att utgöra förråd för Riksbankens guldreserv. I fastigheten fanns fler specialbyggda valv för detta ändamål. Under andra världskriget skickade Riksbanken ett par stora tågtransporter med guldtackor i postsäckar till Karlsborg.

Nästa anhalt är försvarskonstruktionen framför Slutvärnet. De intrikata och mjukt rundade vallgravsgångarna bärs upp av anläggningar med franskklingande namn: escarp, potern, kaponjär etc. Om fienden mot förmodan skulle hamnat i dessa snillrika utformade gångar hade de raskt blivit nedskjutna.

En underjordisk gång från vallgraven leder till ett av de så kallade blockhusen utanför, dit manskapet kunde gå för att hålla uppsikt utanför muren.

– Här inne finns ett 20-tal ovanliga fladdermöss som man knappt kan se någon annanstans, bland annat en av Sveriges nordligaste kolonier av Barbastell. De övervintrar här varje år, säger Gunilla Bernspång medan vi duckar för att inte slå i taket i de långa gångarna.

Foto: Melker Dahlstrand

Väl tillbaka ovan jord åker vi till några av bostadshusen, som numera är hyresrätter. Innanför fästningen bor närmare 200 personer, bland andra paret Per och Ingegerd Klingvall, som har en stilig etagelägenhet sedan ett par år.

– Jag var här en hel del när jag var liten då min faster bodde i området. Vi har alltid velat bo här. Det är som ett litet samhälle. Lugnt och vackert med en bra blandning av folk. Här kan vi bo tills vi blir gamla, säger Per Klingvall.

Eftersom Karlsborg utvecklats och omformats under så lång tid kan man hitta väldigt många olika arkitektoniska stilar i området, vilket också är en del av tjusningen. Här finns allt från medeltida romantisk stil och stram klassicism till funkis. Gemensamt för alla stilar är dock det fina hantverket och omsorgen om detaljerna.

En av de mer framträdande huskonstellationerna är de så kallade tyghusen som byggdes på 1840-talet för att tillverka, reparera och förvara vapen. De tre röda huskropparna sticker ut i området och är sammanlänkade med täckta gjutjärnsbroar. Här inne finns bland annat Stora gevärs­salen, avsedd för förvaring av 100 000 gevär. Nuförtiden huserar bland annat Försvarets överlevnadsskola i dessa lokaler.

Minörskolan från 1890-talet präglas av en medeltidsromantisk stil. Här fanns lektionssalar och laboratorium för soldater som skulle utföra spränguppdrag. . Foto: Melker Dahlstrand

Även utanför vallarna, på Vanäs udde, finns det spännande byggnader. Längst ut finns Kungsvillan som numera är privatägd. Här i parken ligger också Garnisonssjukhuset, vars moderna utformning fick ett internationellt pris 1876 (läs mer på sid 28). På östra stranden ligger Kronobageriet från 1913 som servade de lokala regementena. Precis intill ligger det ståtliga Havremagasinet från samma period, den tidens bränsledepå för transporter.

Det är så mycket att upptäcka i Karlsborg att vi givetvis hamnar i tidsnöd. Timmarna far iväg. Platsen inrymmer så många delar och objekt som ger nycklar till centrala historiska och kulturella brytpunkter.

– Det spännande med detta område är att det är så många olika verksamheter och byggnader och att det är så gediget byggt. Det går att lära sig så mycket om byggnadsteknik här, konstaterar Ingvar Blixt som inte tycks ha tröttnat på området efter 32 års arbete.

Vi ställer oss uppe på en av vallarna och tar oss en sista titt över området. Fotografen försöker fånga ytterligare någon vinkel innan vi rullar ut igen genom Götiska valvet, förbi samhället Karlsborg som växte fram som en följd av fästningen.

När Karl XIV Johan godkände projektet benämnde han det ”Project du place de guerre”, alltså en krigsanläggning. Men lyckligtvis blev det inte en sådan plats – snarare ett ovanligt lyckat exempel på samarbete mellan militärmakten och det civila samhället. Och också ett exempel på hur en gammal militäranläggning hela tiden kan hitta nya funktioner och former i takt med tidens krav.

Spännande att förvalta ett så här sammansatt område

Camilla Jarlhed, fastighetschef på SFV

Camilla Jarlhed, fastighetschef på SFV. Foto: Melker Dahlstrand

Spännande område att förvalta

Karlsborgs fästning är ett av de större sammanhängande områden som Statens fastighetsverk ansvarar för. Vanligtvis handlar förvaltningen om enstaka fastigheter, här är det 170 byggnader som sammantaget utgör ett helt samhälle.

– Det är spännande att förvalta och utveckla ett så här sammansatt område med så många olika funktioner. Vi står för det mesta av servicen i området och har till och med ett eget värmeverk, säger Camilla Jarlhed, fastighetschef på SFV, vars kontor i området även ansvarar för objekt i när­liggande regioner.

Militären genom Fortifikationsverket är givetvis den största hyresgästen, men i området finns även ett kafé, en konstaffär, ett museum och Karlsborgs Turism. Samt de runt 200 hyresgäster som bor i området.

– Det här är både en arbetsplats för försvaret, ett besöksmål och ett bostadsområde. Det gäller att kunna hitta en bra balans mellan dessa olika intressen. Samtidigt måste vi värna de kulturhistoriska värden som finns. Ibland måste vi säga nej till militärens önskemål, säger Camilla Jarlhed.

Det är ingen brist på arbetsuppgifter. Nu är SFV precis klara med renoveringen av Fästningsteatern i Soldathemmet. Ett annat stort projekt är renoveringen av Östra befälshuset.

– Vi har också börjat restaurera parken på Vanäs udde som den såg ut en gång i tiden. Vi ska gallra och plocka fram de olika karaktärsområden som finns med många olika växter, till exempel lindar och lärkträd.

Och i år laddar man också lite extra för att lyfta fästningens 200-årsjubileum tillsammans med kommunen och försvarsmakten.

– Det blir nationaldagsfirande och eventuellt öppnar vi upp ett hemligt rum också. Och så blir det en Karlsborgsfest i höst, säger Camilla Jarlhed.