Foto: Veronica Ballart Lilja

Anekdoten: I maktens centrum

Klostret i Vadstena var ett kraftcentrum under senare tiden av medeltiden – både andligt och materiellt. Här byggde Heliga Birgitta upp den orden vars budskap fick spridning över hela Europa. Än idag har denna plats en speciell laddning.

Det finns flera goda skäl att besöka Vadstena, den lilla staden vid Vätterns strand. Här ligger Vasaslottet, klosterkyrkan och Folkungapalatset – den stramt praktfulla tegelbyggnad som en gång i tiden var mittpunkt i klosteranläggningen för den orden som grundades av Birgitta Birgersdotter, Heliga Birgitta. Det var också i Folkungapalatset hon fick den vision i vilken Kristus gav henne befallning att grunda en ny orden.

Birgittas ordensregel fick påvligt godkännande 1370. Ett kvarts sekel tidigare hade kung Magnus Eriksson och drottning Blanka testamenterat Folkungapalatset för ett nytt kloster. Samtidigt hade Birgitta börjat sitt mödosamma arbete att forma och lansera sina planer för ett dubbelkloster, öppet för både munkar och nunnor.

Klostret blev ett andligt kraftcentrum under senare delen av medeltiden. Och än idag har platsen en speciell laddning som lockar många från när och fjärran att gripa pilgrimsstaven och bege sig till Vadstena. Här känns närheten till Heliga Birgitta mycket påtaglig.

Men klostret var också ett materiellt storföretag med som mest 800 gårdar. Dessa hade donerats av kungligheter och av Birgittas förmögna släktingar inom högadeln. Många stormannadöttrar tog också steget över tröskeln till klostret och lät sig vigas till nunnor.

Klostret var också ett materiellt storföretag med som mest 800 gårdar.

Birgitta tillhörde rikets toppskikt. Hon föddes in i Finstaätten, en av medeltidens förnämsta högfrälsesläkter där också de andliga värdena hade en viktig plats. Manegen var krattad för hennes religiösa utveckling.

När Birgitta var 13 år giftes hon bort med den fem år äldre riddaren Ulf Gudmarsson, blivande lagman. Han tillhörde Ulvåsaätten med stora jordbesittningar i Östergötland. I äktenskapet, som varade i närmare tre decennier fram till Ulfs död 1344, födde Birgitta åtta barn.

I kapellet på Ulvåsa hade Birgitta den uppenbarelse som blev helt avgörande för hennes fortsatta liv. Kristus talade direkt till henne och det han meddelade var omtumlande: ”Du skall vara min brud och mitt språkrör.”

Till Rom anlände Birgitta 1349 för att träffa påven. Denne residerade i franska Avignon och hon ville att han återkom till Rom under jubelåret 1350. Birgitta etablerade sig i den eviga staden, höll hov för folk från hela Europa och gav auktoritativa råd till furstar och kyrkomän. Med modernt språkbruk skulle man kunna kalla henne en vass samhällskritiker. Men framför allt jobbade hon och slet för att förverkliga sin klostervision.

Vadstena kloster och kyrka invigdes 1430. Nu inleddes en period av mer än hundra år då den andliga och materiella odlingen kunde bedrivas i lugn och ro.

Gustav Vasas reformation blev startskottet för angrepp också på klostren. Birgittas kloster i Vadstena inte undantaget. Munkarna fördrevs och när kungen kom på besök 1543 stal han alla ägohandlingar. Vips tillhörde klostrets väldiga jordinnehav kronan. Läs: kungen själv.

Ett visst hopp hade väckts i slutet av 1560-talet då Gustav Vasas andre son, den katolskt orienterade Johan III satt på tronen. Kungen och hans hustru Katarina Jagellonica skänkte friskt till klostret. Men Johan III:s yngre bror hertig Karl stoppade bryskt denna utveckling. På order av hertigen stängdes Vadstena kloster 1595 och nunnorna kördes bort.

Birgitta tillbringade sina sista år i Rom där hon avled 1373. Förhoppningen att träffa påven infriades inte. Men i någon mening kan man säga att saken rättade till sig mer än sex sekler senare.

Sommaren 1989 besökte påven Johannes Paulus II Vadstena och höll en mässa på Vasaslottets borggård, bara några stenkast från Folkungapalatset, där Birgitta fick uppdraget att grunda sin nya klosterorden.

Det var också Johannes Paulus II som 1999 upphöjde Birgitta till skyddshelgon för Europa. Helgonförklarad hade hon blivit redan 1391.

Källor: Torvald Höjer ”Vadstena klosters och Birgittinordens historia intill mitten av 1400-talet” (1905), Birgit Klockars ”Birgittas värld” (1973), Eva Lindqvist Sandgren ”Uthålliga Birgittasystrar i Vadstena under 1500-talet” (Signum 2018), Sven Stolpe ”Birgitta i Sverige” och ”Birgitta i Rom” (båda 1973).

Läs mer om våra fastigheter

Vadstena kloster, ruinparken. I bakgrunden syns en av nunneklostrets byggnader.

Vadstena kloster

Vadstena kloster grundades av Birgitta Birgersdotter och invigdes 1384. Påven i Rom helgonförklarade Birgitta år 1391 och sedan dess har hon kallats heliga Birgitta. Från första stund blev Vadstena ett mål för pilgrimer.