Efter många om- och tillbyggnader under årens lopp utgör Carolina Redivivas olika delar en veritabel arkitektonisk stilkarta som rymmer det mesta från empire till nybrutalism. Det ställer naturligtvis krav på varsamhet vid förändringar. Nu genomgår stora delar av entréplanet på plan fyra och entresolvåningen ovanför en välbehövlig renovering och ombyggnad som ska vara klar hösten 2019.

Ett nytt kafé har länge efterfrågats. Nu blir det en stor servering som kan erbjuda varm mat till 80 sittande gäster. Dessutom tillkommer fler gruppstudieplatser och utrymmen där studenter kan umgås och värma medtagen mat. Nya utställningssalar och konferensrum och effektivare servicelokaler för studenter, forskare och andra besökare är andra önskemål som förverkligas i och med ombyggnaden. 

– Det är omfattande och efterlängtade förändringar som nu görs samtidigt som stor hänsyn tas till den gamla byggnadens unika karaktär. Önskelistan över vad lokalerna ska tillgodose är lång och det har varit utmanande att få plats med allt. Men jag tror att vi har lyckats att skapa en utmärkt mötesplats som svarar mot universitetets behov, säger Bengt Skoglund, fastighetsförvaltare vid Statens fastighetsverk.

Det första som slår en i den nyrenoverade huvudentrén är de limegröna väggarna. Den handstrukna linoljefärgen vibrerar av liv och bryter vackert mot det vita taket och grå kalkstensdetaljer. Det intensivt gröna fungerar som en välkomstfanfar till det nya kaféet där framtagen rå betong spelar mot orange och ärtgröna väggskärmar i glaserat tegel. Mycket möda har också lagts på att få entrén inte bara välkomnande, funktionell och vacker utan också arbetsmiljömässigt bra. Den var nämligen tidigare så kall och dragig att personalen fick sitta i en liten kur bredvid den stora ekporten, och när många besökare kom in samtidigt så gjorde en skorstenseffekt att även salar långt in i byggnaden blev utkylda. Lösningen blev en karusellsluss helt i glas innanför de gamla portarna.

– Vi var rädda att den skulle sticka ut för mycket, men man märker den faktiskt knappast, säger Bengt Skoglund. En ledstjärna vid ombyggnaden har varit att öka säkerheten, men att minska de upplevda gränserna.
– Vi försöker undvika skyltar och har delat in olika funktioner i zoner bland annat genom att använda olika golv och mattor, säger Bengt Skoglund.

Någon egentlig gräns mellan kaféets helt publika del och den som är avsedd för studenter placerad en halvtrappa upp finns inte. Tanken är att besökarna ska förstå ändå. Liksom att de ska förstå att det är okej att prata i kaféet, men inte en liten bit längre in i byggnaden. Ytterligare ett viktigt krav från universitetsbiblioteket har varit att valet av material ska säkerställa riktigt lång hållbarhet. Det märks till exempel på de gedigna snickerierna och varsamt renoverade ytor i kolmårdsmarmor. Liksom på de nya åtta ton tunga betongtrapporna som sammanbinder kaféplanet med entrésolplanet ovanför och som togs in färdiggjutna i ett stycke. De glaserade tegelväggarna i kaféet är ett annat mindre uppenbart sådant exempel. De döljer och skyddar bakomliggande ljuddämpande skärmar.

– Akustiken i kaféet är tänkt att ge en balans mellan sorlet och samtidigt kunna ge möjlighet till koncentrerat arbete med övriga i arbetsgruppen. Det ställer krav på god kommunikation mellan personer som sitter nära medan personer längre bort inte får höras, och därmed uppfyller vi studenternas krav, konstaterar Bengt Skoglund.