Gula salongen

Visa bildspel

Foto: Rikard Österlund

Visa bildspel

Foto: Rikard Österlund

Visa bildspel

Foto: Rikard Österlund

Visa bildspel

Foto: Rikard Österlund

Visa bildspel

Foto: Rikard Österlund

Palmstiernas flyttar in

Från 1907 under envoyé Herman Wrangel, hyrde Sverige lokaler på Portland Place 79. I december 1920 skriver hans efterträdare Erik Palmstierna i sin dagbok: ”Nu sitter jag ”at the fireside” i Wrangels rum. Scenförändringen är komplett. Visserligen har det fallit två tums snö över London i natt, men i stället för vår klara himmel och gnistrande frost, sänker sig en gul ”fog” över den söndagsstilla storstaden.”

1920 påbörjas ombyggnad av det nyligen inköpta Portland Place 27. Palmstiernas blir därmed de första att bosätta sig i det nya legationshuset. Sent på kvällen den första augusti 1921 anlände hustrun Ebba Palmstierna och de tre barnen i den "nya bilen", framförd av den, från det tidigare ambassadörsparet Wrangels, övertagne betjänten och chauffören John Fever, som talade en halvt obegriplig cockney. Doften som möter dem i storstaden London beskrivs som en sammansättning av fårstek, läder, brysselkål, virginiatobak och stenkolsrök.

Färgsättning

Det är ett nyrenoverat residens som tar emot dem. Här i Gula salongen har väggdekoren avlägsnats men det dekorerade taket av stuck har kvar förgyllningar och en för bröderna Adam karaktäristisk färgsättning med ljust grönt och lila. I övrigt dominerar svagt cremegul nyans på de höga väggarna vilket sannolikt är ett exempel på den färgsättning Torben Grut valde ut vid sitt besök i London i mars 1921.

Gamla och nya innovationer har skapat rummets mittpunkt

Något av 1800-talet första år försågs salongen med en grund balkong med smidesräcke mot Portland Place. Mot slutet av århundrandet installerades franska fönster i de övriga mottagningsrummen. Vid ombyggnaden 1921 höjdes åter fönsterbröstningarna för att ge plats till radiatorer för centralvärme. Men trots den nya centralvärmen är de ståtliga öppna spisarna, här i vit och mörkgrå marmor från bröderna Adams tid, fortfarande paradrummens verkliga mittpunkter.

De fina originalspisarna i huset bygger i sig på en designinnovation av eldstäder av bröderna Adams under andra halvan av 1700-talet. Deras exklusiva öppna spisar fick en elegant och mer återhållsamt dekorerad nyklassicism jämfört med den tidigare rokokon. Husets spisar har en finskuren dekor i lågrelief, med inlägg av färgad marmor i kontrast mot resten av dekoren i vit marmor, typisk för Adamstilen. Modellen blev mycket populär och fick efterföljare även i billigare material vilket bidrog till spridningen av modellen.

Visa bildspel

Foto: Rikard Österlund

Visa bildspel

Visa bildspel

Foto: Rikard Österlund

Visa bildspel

Foto: Rikard Österlund

Den stora balen

Trots de ståtliga paradrummen blir det också ett privat hem där traditionerna från det gamla hemmet i Sverige behölls, långa hemmakvällar med läsning kring lampan i gula salongen och Beethovens sonater om söndagarna.

Men rummet har en viktig funktion tillsammans med Stora Galleriet som de främsta sällskapsrummen för fest och mottagningar. Den gula salongen får därför 1921 en svensk rokokomöblering med föremål bland annat från Nationalmuseum. På den stora inflyttningsbalen, 2 jan 1922, som paret Palmstierna bjuder Londonsvenskarna till rapporteras efteråt att man konverserar i ”rokokorummet” och dansade i det intilliggande ”renässansrummet” (Stora galleriet).

Musiken från ett jazzband strömmar ut från hörnhuset. Envoyén baronen Erik Palmstierna och hans hustru Ebba Palmstierna har bjudit till bal i Sveriges nya legationshus med den exklusiva adressen Portland Place 27.

Man firar in det nya året 1922 och 250 festklädda Londonsvenskar kan för första gången i större skara beundra de nyrenoverade paradrummen. Eleganta originalstuckaturer av de brittiska 1700-talsarkitekterna bröderna Adam har kompletterats men ”det bästa vi äga hemifrån i fråga om smak och stil” rapporterar tidningarna hemma i Stockholm senare.

Baron Palmstierna har precis ombesörjt en nyårshälsning från festen per telegram till kung Gustav i Sverige och kan nöjt konstatera att kvällen blivit en succé.