Våra upplåtelseformer
Statens fastighetsverk (SFV) har till uppdrag att bevara och utveckla statligt ägda kulturhistoriska fastigheter såsom utrikesfastigheter, de kungliga slotten, regeringsbyggnader, gamla fästen, monument samt vissa älvsträckor och markområden.
Att upplåta en lokal, bostad, mark, arrende eller jakträtt innebär att man låter någon annan nyttja detta utan att äganderätten ändras. Upplåtelse kan exempelvis ske genom uthyrning eller arrende. Den gemensamma huvudregeln är att en upplåtelse ska ske på marknadsmässiga villkor, oavsett om den sker till statlig myndighet, kommun, bolag, stiftelse eller till enskilda personer.
Affärsmässighet och likabehandling ska råda. SFV bestämmer inte hyror och avgifter fritt, utan prissättningen ska ske utifrån objektiva bedömningar av marknadsvärde och skälighet samt med hänsyn till regionala överenskommelser om bruksvärdesnivåer. Marknadsanalyser kan genomföras av värderingsföretag på orten.
Många av SFV:s fastigheter har höga natur- och kulturhistoriska värden och är därför skyddade. Alla brukare, oavsett avtalsform, ska informeras om vad detta innebär för nyttjandet av byggnader, anläggningar, mark- och vattenområden.
Undantag med kostnadshyra
Ett undantag från huvudregeln är beslutet från 2001 där regeringen fastslog att Operan, Dramaten, Nationalmuseum, Historiska museet och Naturhistoriska riksmuseet ska betala en kostnadshyra för sina huvudbyggnader. Kostnadshyran baseras på fastighetens faktiska kostnader utan att medel avsätts för framtida investeringar, varför hyran justeras vid genomförda investeringar.
Foto: Alexandru Babos
Foto: Melker Dahlstrand
Permanentbostäder
Med permanentbostad avses när fastighetsägaren upplåter en bostadslägenhet i sin fastighet till någon för varaktigt boende utan tidsbegränsning. Bruksvärdessystemet ligger till grund för bostadshyressättningen, vilket innebär att hyran ska motsvara vad kommunala eller privata bostadsföretag tar ut för likvärdiga lägenheter på orten.
Lokaler
Befintliga hyresgäster med expansionsbehov ges företräde till lämpliga objekt. Marknadshyran fastställs med stöd av externa värderingsinstrument. Om marknadshyra inte kan fastställas används en skälighetsbedömning. Lediga lokaler annonseras på SFV:s uthyressida eller på annat lämpligt sätt.
Statliga hyresgäster
Upplåtelser till andra myndigheter hanteras i princip som andra upplåtelser, även om båda parter är staten. Tvister mellan SFV och en statlig hyresgäst avgörs inte i domstol, utan förs vidare till högre nivåer inom respektive organisation och kan slutligen hanteras av regeringen.
Länsresidens
Enligt förordning (2017:868) med länsstyrelseinstruktion är landshövdingen skyldig att bo i den tjänstebostad som anvisas. Representationsdelen ska vara möblerad och inredd enligt en inventarieförteckning som SFV ajourhåller.
Torpet Fredriksberg i Östergötland. Foto: SFV
Fritidsbostäder
Fritidsbostäder är inte avsedda för helårsboende. SFV har inget kösystem för dessa. När en bostad blir ledig annonseras den på uthyressidan och eventuellt på annat sätt. Hyressättningen sker genom skälighetsbedömning. Varken bruksvärdes- eller marknadshyra tillämpas. I vissa fall kan hyresnivån bestämmas genom anbudsgivning.
Arrendeavtal
Ett arrende innebär upplåtelse av jord mot ersättning. Jordägaren är den som upplåter marken, medan den som nyttjar den kallas arrendator. Det finns fyra typer av arrenden:
Jordbruksarrende: Skriftligt avtal om brukande av jord eller betesmark. Lediga arrenden annonseras och prissätts genom anbudsförfarande med fri prövningsrätt.
Bostadsarrende: Mark upplåts för annat än jordbruk där arrendatorn får uppföra/bibehålla bostadshus. Arrendatorn måste vara fysisk person. Marken följer byggnaden på ofri grund.
Anläggningsarrende: Mark upplåts för kommersiell verksamhet där arrendatorn får uppföra/bibehålla byggnad. Upplåtelser sker oftast efter förfrågan. Prissättning enligt skälighetsbedömning.
Lägenhetsarrende: Gäller annan markanvändning än jordbruk, bostad eller anläggning. Inget besittningsskydd råder. Avtalsfrihet gäller för villkor. Upplåtelser sker huvudsakligen efter förfrågan med skälig prissättning.
Tomträtt
Tomträttsavgälden baseras på ett marknadsmässigt markvärde och en avgäldsränta. Markvärdet bestäms av auktoriserad värderare och avgäldsräntan följer rättspraxis från domstol.
Nyttjanderättsavtal
Allmän nyttjanderätt används för nyttjande som inte är hyra, arrende eller tomträtt. Det kan handla om rätt till skogsavverkning, jakt, fiske eller ledningsdragning. Rätten gäller endast det specificerade ändamålet. Upplåtelser sker huvudsakligen efter förfrågan och prissättning sker genom skälighetsbedömning.
Tillfälliga upplåtelser
Tillfälliga upplåtelser innebär korttidsuthyrning av byggnad, del av byggnad eller mark, exempelvis för filminspelning, fotografering eller evenemang. Upplåtelsetiden kan vara från några timmar till flera månader, men är alltid tidsbegränsad. Avtal tecknas i form av nyttjanderättsavtal. Intresserade hänvisas till kontaktsidan för tillfälliga upplåtelser.
Kunglig dispositionsrätt
Den kungliga dispositionsrätten innebär att kungen och kungafamiljen har rätt att nyttja de kungliga slotten och deras markområden, som dock ägs av staten. Personal vid Kungliga Hovstaterna får disponera bostäder inom dessa områden under sin tjänstgöring.
Dispositionsrätten har sitt ursprung i en överenskommelse från 1809 mellan kungamakten och riksdagen. Den innebar att avkastningen från vissa egendomar överlämnades till staten i utbyte mot ett årligt anslag samt rätt att nyttja ett antal slott och fastigheter. Djurgården i Stockholm övergick då också till staten. Överenskommelsen har förändrats och bekräftats vid flera tillfällen sedan dess.