Riddarholmskyrkans spira renoveras
Nu renoveras Riddarholmskyrkans karaktäristiska gjutjärnsspira och murtorn. Den 42 meter höga spiran innehåller farliga miljögifter, har sprickor i sin konstruktion och behöver monteras ner bit för bit. Renoveringen kommer att ta tre år.
Riddarholmskyrkans spira är unik i sitt slag. Det finns bara en motsvarighet i Europa, katedralen i Rouen, Frankrike. Nu behöver den 125 ton tunga spiran som består av 2 000 gjutjärnsdelar monteras ner och renoveras. Riddarholmskyrkan kommer att vara öppen som vanligt maj–september under hela renoveringen.
KONTAKT
Viktor Axelsson Banck
Projektägare Statens fastighetsverk
010 478 75 93
viktor.axelsson.banck@sfv.se
Rebecka Kessler
Projektledare Statens fastighetsverk
010 478 71 77
rebecka.kessler@sfv.se
Foto: SFV/Claes Olsson
En karaktäristisk siluett i Stockholm
Den ursprungliga tornspiran på Riddarholmskyrkan från 1570-talet förstördes i en brand 1835. Som ersättare byggdes en nygotisk spira 1838–40 i gjutjärn, den blev en karaktäristisk del av Stockholms stadssiluett.
Renoverades senast på 1960-talet
I slutet av 1960-talet genomfördes en yttre renovering av tornspira, fasader och tak. Merparten av spirans cirka 2 000 delar monterades ner, nytillverkades på Åminne Bruk, ytbehandlades och återmonterades.
Besiktningar gjorda mellan 2016 och 2023 visade att ytbehandlingen som användes då innehöll PCB och asbest. De visade också att murtornet återigen är i stort behov av renovering då det finns sprickbildningar i gjutjärnskonstruktionen.
Foto: SFV/Claes Olsson
Ett komplext gjutjärnspussel som tar tid
Den 125 ton tunga spiran behöver nu saneras från PCB och asbest. Alla 2 000 gjutjärnsdelar behöver återigen tas isär, renoveras och sättas samman igen. Även spetsbågefönstren och de fyra urtavlorna ska renoveras.
Under renoveringen behöver vi både omhänderta och förhindra läckage av miljögifter. Vi ska också se till att både murtornet och spirans unika värden tillvaratas på ett långsiktigt och hållbart sätt för att det ska kunna bestå i mer än 100 år – för kommande generationer.
Tidplan för projektet
Projektet pågår från hösten 2025 till 2028.
- Efter sommaren 2025: byggetablering runt kyrkan
- Hösten 2025: produktion och ställningsbyggande
- Våren/sommaren 2026: spiran lyfts ned
- Sommaren 2026–2028: spiran renoveras och återmonteras
Öppet som vanligt maj till september
Riddarholmskyrkan kommer att vara öppen som vanligt maj–september under renoveringen och det kommer gå bra att passera, även om det tillfälligt kommer att bli lite trängre. Parkeringarna kommer att vara avstängda under tiden som projektet pågår.
Den 15 december 2025 bjöd Statens fastighetsverk och Ståthållarämbetet vid Kungl. Hovstaterna in media och allmänhet till startskottet för restaureringen av Riddarholmskyrkans spira, murtorn och fyra turellspiror, samt till invigningen av en ny utställning om kyrkans historia och det kommande restaureringsarbetet.
Foto: Alexandru Babos
Från medeltida klosterkyrka till kunglig begravningsplats
Riddarholmskyrkan är både en av Stockholms äldsta bevarade byggnader och kyrkorum. Kyrkan byggdes som en del i Gråbrödraklostret, grundat av Franciskanerorden 1270. Fortsatt har Riddarholmskyrkan en viktig koppling till den svenska statsmakten och Sveriges historia. Från och med Gustav II Adolfs begravning 1634 – då kyrkan återupptogs som kunglig begravningskyrka – har samtliga svenska regenter med undantag av drottning Kristina och Gustav VI Adolf begravts här.
Byggnaden är trots sitt namn inte en kyrka i egentlig mening. Kyrkan är en av mycket få klosterkyrkor med medeltida anor som fortfarande används. Sedan 1821 är den ett rum för ceremonier, nationell minneshall och ett viktigt officiellt rum. Här genomförs även serafimerringningarna på begravningsdagar för ledamöter av Serafimerorden, huvudsakligen utländska statschefer. Kyrkan är också ett populärt besöksmål som håller öppet under sommaren.
Riddarholmskyrkan är den del av Sveriges nationalarv och förvaltas av Kungl. Hovstaterna och Statens fastighetsverk.
