Helgopriset

Statens fastighetsverks arkitekturpris Helgopriset delas ut med några års mellanrum till en arkitektoniskt förtjänstfull restaurering, komplettering, ombyggnad och/eller tillbyggnad av ett äldre byggnadsverk, där bearbetning och tillägg tillvaratar, utvecklar eller tillför arkitektoniska kvaliteter till en god helhet med bevarande av byggnadsverkets kulturhistoriska värde.

Om Helgopriset

Arkitekt Helgo Zettervall lämnade efter sig en stor och imponerande produktion, bland annat genom sina restaureringar av domkyrkorna i Lund, Skara och Uppsala. Statens fastighetsverk förvaltar Helgo Zettervalls fond och delar varje år ut ett ekonomiskt bidrag till behövande arkitekter. Utöver detta ska resterande medel enligt fondens stadgar främja svensk byggnadskonst. Det är bakgrunden till Helgopriset som delas ut med några års mellanrum.

Helgopriset utgörs av en plakett att fästa på byggnadsverket och prissumman 150 000 kr som fördelas av juryn mellan arkitekt och de företrädare för beställaren som på ett avgörande sätt medverkat vid tillkomsten av kompletteringen. Prissumman skall användas för studier, resa eller annan utveckling av kunskap inom området. Resultatet skall göras tillgängligt för andra genom exempelvis dokumentation, publicering, seminarium eller annat lämpligt sätt efter samråd med Statens fastighetsverk.

Vinnaren av Helgopriset 2018

På Helgoseminariet den 15 november 2018 i Stockholm på Moderna museet/ArkDes delades Helgopriset ut för sjätte gången. Priset gick till Göteborgs rådhus och arkitekterna Caroline Losman och Mikael Nädele, GAJD arkitekter. Av 31 kvalitetsfulla bidrag som lämnats in under 2018 till tävlan valde juryn i september - utöver det vinnande bidraget - ut fyra nomineringar.

Läs mer om det vinnande bidraget här.

Tidigare vinnare

2013 års vinnare

Årsta kyrka vann Helgopriset 2013 för en tillbyggnad som lyfter en ofta förbisedd typ av elementär arkitektur från sextiotalet till nya höjder. En kyrksal har fogats till ett församlingshem från sextiotalet. Utformningen av kyrkan har utgått från församlingshemmets tidstypiska och lite anonyma byggnad i mörkt tegel och betong. Övergången mellan de två byggnaderna är en intrikat sammanvävning som givit nya tydliga och efterlängtade rumsbildningar. Nybyggnaden är väl formad och utförd i minsta detalj. Årsta kyrka tilldelas Helgopriset 2013 för en tillbyggnad som utvecklar och skapar en ny mycket välformad helhet.

Årsta kyrka vann Helgopriset 2013.

2008 års vinnare

Östra magasinet på Katrinetorps gård vann Helgopriset 2008 som exponent för en långsiktig och lyhörd renoveringsstrategi för gården i sin helhet där nya funktioner förs in i en gammal anläggning. Magasinets autenticitet har bevarats och de nya funktionerna har givits en ram som är både unik och charmerande. Katrinetorps gård utgör idag en levande historisk miljö. Med sitt läge vid motorvägar och nära Malmös miljonprogramsförorter är Katrinetorps gård en oas och en möjlighet för både gamla och nya malmöbor att relatera till det förflutna. Kommunen har genom att rädda Katrinetorps gård och genom föredömlig restaurering av byggnader och mark gjort en kulturgärning.

Östra magasinet på Katrinetorps gård vann Helgopriset 2008.

2004 års vinnare

Nya biblioteket på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm vann Helgopriset 2004. Det nya högskolebiblioteket vid Valhallavägen i Stockholm är ritat av arkitekt Per Ahrbom, som använt sig av ett gårdsrum mellan två laboratorielängor ritade av Erik Lallerstedt. En glasad entréfasad binder samman de två nationalromantiska och byggnadsminnesförklarade tegellängorna. Den ostbitsformade gården har byggts över, med ett tak på 15 meter höga pelare. Den överbyggda gården är nu bibliotekets stora centrala rum, med bokhyllor omgivna av mörka tegelväggar. Byggnaden belönas för ”skickligt utförda tillägg och ett enastående vackert och väl fungerande bibliotek”.

2004 vann det nya biblioteket på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.

2001 års vinnare

Göteborgs konserthus vid Götaplatsen, ritat av Nils-Einar Eriksson 1936, är berömt för sin goda akustik och
pregnanta form, det är en av den svenska funktionalismens huvudmonument – och dessutom mycket väl bevarat. Orkesterns verksamhet har mångdubblats sedan huset byggdes, behov av nya lokaler har länge varit stort. Tillbyggnaden är utformad som en adderad länga mot konserthusets frånsida, den ansluter i volym men är självständig i material – vit puts mot konserthusets gula tegel. Byggnaden innehåller nya övningsrum, kontorsrum och samlingsrum. Planlösningen anspelar på konserthusets former, material och strukturella uppbyggnad. Den smala ljusgården har gjorts öppnare med en stor gest som återklingar konserthusets
akustiskt-funktionella utformning, tillbyggnaden fångar upp både det vänliga och det storstilade. En mycket vackert tänkt och skickligt utförd addition som inte bokstavligt utan mer metaforiskt ansluter sig och kommenterar det gamla husets väsen.

Göteborgs konserthus vid Götaplatsen vann Helgopriset 2001.

1996 års vinnare

Alnarp ladugård var den första att vinna Helgopriset år 1996. Vid lantbruksuniversitetet i Alnarp behövdes bland annat en aula och ett bibliotek. Istället för att bygga nytt valde man att bygga om den gamla ladugården från 1800-talet. Exteriören rekonstruerades med hjälp av gamla fotografier och invändigt förändrades och anpassades byggnaden för att rymma studenter istället för grisar och kor. Arkitekten Erik Wirkerstål har i ombyggnaden tagit fasta på ladugårdens kontruktiva enkelhet och detaljfattigdom och låtit det gå igen i den nya interiören.

Alnarps ladugård var den första att vinna Helgopriset år 1996.