Korset nere från Riddarholmskyrkan – nu plockas den 106 ton tunga spiran isär
Efter år av förberedelser har det 3,5 meter höga och 220 kilo tunga korset lyfts ner från Riddarholmskyrkans spira, nästan 89 meter över marken. Därmed börjar nedmonteringen av den 106 ton tunga gjutjärnsspiran, bit för bit som ett jättelikt plockepinn. Under några år förändras nu Stockholms silhuett.
Spiran uppfördes 1838–1840 efter branden 1835 och består av omkring 2 000 gjutjärnsdelar. Delarna ska nu demonteras, saneras från PCB och asbest, restaureras och slutligen sättas samman igen. Flera metallurger och metallspecialister arbetar i projektet och genom provtagningar undersöks det historiska gjutjärnets egenskaper inför lyften.
– Det här är ett gjutjärnspussel med omkring 2 000 delar där vi måste förstå hur varje lyft påverkar en nästan 190 år gammal konstruktion. Vi använder befintliga hål i spirans korshällar och har tagit fram specialkonstruerade lyftok och infästningar. Beroende på lyftet fördelas lasten på fyra eller åtta lyftlinor. Det mest kritiska ögonblicket är när linorna spänns och tyngden övergår från spiran till kranens krok, säger Viktor Axelsson Banck, projektägare på Statens fastighetsverk.
För lyften används en mobilkran i den allra största klassen. Bara att få den till Riddarholmen var ett logistiskt projekt. Kranen kunde inte transporteras komplett över bron, utan behövde demonteras, köras in i delar och monteras upp igen på plats.
När korset och spiran kommer ner blir också detaljer synliga som få tidigare kunnat betrakta på nära håll.
– Spiran är oerhört rikt dekorerad, även på platser som ingen människa kan se från marken. På 1800-talet byggde man inte bara för betraktaren på Riddarholmen. Kyrkan skulle vara vacker mot himlen och inför Gud. Nu får vi möjlighet att komma nära hantverket och bevara det för minst hundra år till, säger Viktor Axelsson Banck.
Restaureringen beräknas pågå till 2028. Riddarholmskyrkan är öppen som vanligt maj–september under hela renoveringen.
– Det är en stor dag för oss och för projektet när nedmonteringen av Riddarholmskyrkans spira nu är igång. Sveriges mest värdefulla kulturbyggnader står inte kvar av sig själva. Tack vare det tillfälliga extraanslaget kan vi inleda den här nödvändiga restaureringen och bevara Riddarholmskyrkan för kommande generationer, säger Max Elger, generaldirektör för Statens fastighetsverk.
Riddarholmskyrkan är en av Sveriges mest värdefulla kulturhistoriska byggnader och en av Statens fastighetsverks bidragsfastigheter, fastigheter som inte kan bära sina egna kostnader och därför är beroende av särskilda statliga medel för att kunna bevaras. Restaureringen av spiran har möjliggjorts genom det tillfälliga extraanslaget till bidragsfastigheterna på totalt 450 miljoner kronor för åren 2024–2026.
Fakta om spiran, korset och lyften
• 3,5 meter: så högt är korset från kronbladen till toppen. Det är 1,4 meter brett och väger cirka 220 kilo.
• 88,8 meter: så högt över marken satt korsets topp. Korsets nedersta del började på 85,3 meters höjd.
• Cirka 42 meter: spirans höjd. Själva huvudspiran från tornplattformen till spetsen är cirka 39,5 meter.
• 115 ton gjutjärn: hela konstruktionens ungefärliga vikt. Huvudspiran väger cirka 106 ton och de fyra turellspirorna tillsammans cirka 9 ton.
• Cirka 2 000 delar: gjutjärnspusslet som ska tas isär, restaureras och monteras ihop igen.
• 5,9 meter: längden på de längsta enheterna som ska hanteras, stöttorna i spirans kolonnvåning.
• Metallurger på plats: gjutjärnets egenskaper och kvalitet varierar mellan olika delar. Metallspecialister genomför därför provtagningar och okulära undersökningar av bland annat lyftpunkterna.
• Specialbyggt för Riddarholmskyrkan: lyftok, plåtbleck, linor, block och taljor har projekterats för spirans speciella geometri. Nytillverkade lyftanordningar har CE-märkts.
• Fyra eller åtta lyftlinor: används beroende på vilken del som ska lyftas för att fördela belastningen mellan lyftpunkterna.
• Gamla hål får nytt liv: befintliga hål i spirans korshällar används som lyftpunkter för att undvika onödiga ingrepp i den historiska konstruktionen.
• Kritiska sekunder: ett av de känsligaste momenten är när samtliga linor spänns och lasten successivt övergår från den stående konstruktionen till kranens krok.
• En kran i den största klassen: höjden är den mest avgörande faktorn för kranvalet. Kranen måste transporteras till Riddarholmen i delar och monteras på plats.
• 1838–1840: Den nuvarande nygotiska gjutjärnsspiran göts vid Åkers styckebruk, transporterades med ångbåt till Riddarholmen och uppfördes 1838–1840 efter att den tidigare spiran förstörts i branden 1835.
• 1960-talet: Vid den förra stora restaureringen firades merparten av spirans delar ner genom tornet och vidare längs en släpbana. Spetsen lyftes ner med helikopter och delar av spiran göts om vid Åminne bruk.
• 2026–2028: Spiran demonteras, saneras och restaureras. Vissa delar gjuts om innan spiran återmonteras, med målet att den ska kunna stå kvar i minst hundra år till.