Armémuseum flyttar – frågor och svar
Efter beskedet att Armémuseum planerar att flytta från Riddargatan har flera frågor och påståenden om Statens fastighetsverk och myndighetens hyressättning förekommit i medier och samhällsdebatten. Här redogör vi för fakta om Armémuseums lokaler, hur statliga hyror sätts och vilken roll SFV har i processen.
Armémuseum har meddelat att museet kommer att lämna sina nuvarande lokaler på Riddargatan i Stockholm under 2027 för att flytta till nya och mer ändamålsenliga lokaler. Museet har själva beskrivit att de nuvarande lokalerna begränsar verksamhetens utveckling och möjligheterna ta in och att visa större föremål.
Varför flyttar Armémuseum?
Armémuseum har själva fattat beslut om att lämna de nuvarande lokalerna och söka nya lokaler. Enligt museet är syftet att skapa bättre förutsättningar för verksamheten och att kunna utveckla museet för framtiden. Museet lyfter fram att de nuvarande lokalerna inte är byggda för museiändamål och att de begränsar verksamheten på flera sätt.
Beslut om verksamhetens inriktning och lokalisering fattas av Armémuseum och dess myndighet, inte av Statens fastighetsverk.
Läs mer hos Armémuseum: Armémuseum flyttar - Armémuseum.
Har hyran orsakat flytten?
Armémuseum har pekat på lokalernas funktion och verksamhetens behov som skäl till flytten. Hyresfrågan har varit en del av dialogen mellan SFV och hyresgästen, men museet har själva lyft fram behovet av mer ändamålsenliga lokaler som den avgörande anledningen till att lämna Riddargatan.
Hur sätter SFV hyror?
SFV:s uppdrag är att hyra ut lokaler på marknadsmässiga villkor. Principen om marknadsmässiga hyror för statliga lokaler är beslutad av regering och riksdag och gäller generellt inom staten.
Marknadshyror minskar risken för eftersatt underhåll eftersom hyran inkluderar kostnader för långsiktigt underhåll och reinvesteringar. Det här är särskilt viktigt för kulturhistoriska fastigheter.
Syftet med hyrorna är också att skapa transparens och säkerställa att kostnaderna för olika verksamheter synliggörs. Merparten av SFV:s hyresgäster verkar på en marknad där det finns alternativa lokaler, samtidigt som SFV i många fall kan hyra ut sina lokaler till andra verksamheter.
För Armémuseums lokaler har hyresnivån inte setts över på omkring tio år. När en sådan översyn genomförs kan förändringen därför bli större än vid normala årliga justeringar. SFV har i dialogen med Armémuseum varit berett att diskutera lösningar för att underlätta en anpassning till en ny hyresnivå.
Den nuvarande hyresavtalet tecknades under år 2014. Det är således ett gammalt avtal, där hyran under åren inte har hängt med i den normala hyresutvecklingen på marknaden i Stockholms innerstad. Under dessa år har hyresnivån på lokaler i området ökat mer än den årliga indexuppräkning som skett i enlighet med hyresavtalet. Då SFV inte får subventionera några hyresgästers verksamheter med för lågt satt hyra, är vi skyldiga att höja den. Det nya förslaget som diskuterades var på 3 836 kronor per kvadratmeter.
Tar SFV ut överhyror?
Nej, i sin senaste granskning konstaterade Riksrevisionen att det inte finns stöd för ett sådant påstående. Tvärtom framgår att hyrorna för de fastigheter som hyrs ut på marknadsmässiga villkor överlag ligger något under marknadsmässiga nivåer, även om jämförelser ofta är svåra eftersom många av fastigheterna är unika.
Hur ser SFV:s ekonomiska uppdrag ut?
Enligt regeringens styrning ska SFV uppnå ett resultat motsvarande en avkastning om 4,54 procent på 30 procent av myndighetens genomsnittliga lån för investeringar i fastigheter och anläggningar. Det innebär att SFV ska nå ett resultat efter finansiella poster på minst 170 mnkr.
Att SFV under flera år redovisat resultat som överstiger avkastningskravet är ett uttryck för god ekonomisk hushållning och ett långsiktigt ansvarstagande för statens tillgångar.
Hur arbetar SFV med underhåll?
I de flesta fastigheter där marknadshyresprincipen tillämpas är underhållet inte eftersatt. Däremot finns det underhållsbehov i vissa kulturhistoriskt värdefulla fastigheter som inte kan bära sina kostnader genom hyror eller andra intäkter, dessa kallas bidragsfastigheter och finansieras av statliga anslag. Det kan exempelvis handla om borgar, ruiner, befästningar och andra kulturmiljöer som bevaras för framtida generationer.
Överskott från marknadshyresfastigheter får inte användas för att finansiera bidragsfastigheter. Verksamheterna redovisas separat och finansieras på olika sätt.
Vad sa Riksrevisionen om SFV?
I debatten hänvisas ibland till Riksrevisionens granskning av SFV.
Riksrevisionens huvudsakliga kritik riktades mot regeringens styrning av myndigheten och mot att modellen för avkastningskravet inte hade setts över trots att SFV över tid byggt upp ett stort myndighetskapital. Kritiken handlade inte om att SFV skulle ha brutit mot sitt uppdrag eller generellt tagit ut överhyror.
Vad händer nu?
Armémuseum planerar att lämna lokalerna på Riddargatan under 2027 och har meddelat att museet ska flytta till större och mer ändamålsenliga lokaler. Var museet slutligen kommer att etablera sig är ännu inte beslutat.
SFV fortsätter dialogen med Armémuseum om avflyttningen och kommer samtidigt att planera för fastighetens framtida användning.
Sammanfattning
- Armémuseum har beslutat att flytta för att få bättre och mer ändamålsenliga lokaler.
- Beslut om museets lokalisering fattas av Armémuseum och dess myndighet, inte av SFV.
- SFV:s uppdrag är att hyra ut lokaler på marknadsmässiga villkor enligt de principer som gäller för statliga lokaler.
- Det finns inte stöd för påståendet att SFV generellt tar ut överhyror.
- SFV fortsätter att förvalta statens fastigheter långsiktigt och ansvarsfullt, samtidigt som dialogen med Armémuseum fortsätter inför flytten.