Kulturvärden 4, 2025
Bankbygge med deg
Vid Järntorget i Gamla stan i Stockholm ligger det anrika Södra Bankohuset, som också är föremålet för årets pepparkaksbygge. Att foga samman delarna till denna klassiska bankbyggnad från 1600-talet är lite av en utmaning. Men resultatet är strålande.
Hemma hos konditorn Mia Öhrn sätter doften av smält socker stämningen. Alla delar till det klassiska bankpalatset i Gamla stan från sent 1600-tal är färdigbakade och väntar på att fogas samman. Det är femte året i rad som vi tar oss an ett klassiskt kulturminne i pepparkaksform, där vi bjuder på färdiga ritningar för den som har lust att bygga själv. Tidigare har vi bland annat byggt Gustav III:s paviljong, Ornässtugan och Tessinska palatset.
Mia Öhrn fäster ihop väggarna med smält socker och stöttar upp dem så
att hörnen ska hålla sig räta medan fogarna stelnar.
– Jag gick och inspekterade huset där det står på Järntorget. Man får en annan känsla för byggnaden när man ser den på riktigt, säger Mia Öhrn.
– I Gamla stan, där husen har stått i hundratals år, är det färre raka vinklar än vid nybyggen. En vägg lutar till exempel lite bakåt, mot kajen, egentligen – så det är en avvägning i ritningarna mellan hur huset ser ut idag och hur det såg ut när det var nytt.
Mia Öhrn lägger sista handen vid säteritaket, innan det fästs på plats.
Säteritaket monteras för sig och fogarna får stelna någon minut innan det sätts på plats. Annars blir det för stor belastning på resten av konstruktionen, som börjar nå en imponerande höjd.
När den palatsliknande byggnaden uppfördes mellan åren 1663 och 1680 för att inhysa Riksens Ständers Bank (Riksbanken) var det en av världens första bankbyggnader och något för tiden så ovanligt som en renodlad kontorsbyggnad. Huset ritades av tre av de främsta arkitekterna under 1600- och 1700-talet.
Först ut var Nicodemus Tessin den äldre som ritade den första delen av huset med inspiration från sina resor i Italien, Frankrike och Holland. Den romerska barocken var ny i Sverige, och Tessin skapade ett nästan kvadratiskt palats med huggen sandstenk kring portar och fönster, ett säteritak och en indragen lanternin som krönte byggnaden.
Den enda förbindelsen mellan våningarna var en spiraltrappa – en detalj som idag känns lika dramatisk som opraktisk. Mia Öhrn lägger sista handen vid säteritaket, innan det fästs på plats.
På 1690-talet fick Nicodemus Tessin den yngre uppdraget att rita en tillbyggnad. Två flyglar och en tvärbyggnad skapade en innergård med pilastrar och kapitäl. När Carl Hårleman tog vid på 1730-talet kom nya ideal in i bilden. Hans fasad mot Skeppsbron är ett av Sveriges första exempel på rokokoarkitektur.
Just Evert var en utmaning eftersom att han är så pytteliten, trots att han inte ens är helt skalenlig.
De små lampetterna på fasaden är spritsade av kristyr som fått torka på bakplåtspapper innan de fästs på plats. De, och Evert Taube, är de sista komponenterna som sätts på plats.
För pepparkaksversionen av huset har det dock tagits en del konstnärliga
friheter. Tillbyggnaderna och innergården får inte vara med. Inte heller den moderna brevlådan. K G Bejemarks staty av Evert Taube, som sedan 1985 är placerad utanför Södra Bankohuset, är däremot både bakad och dekorerad och visade sig vara en av de svåraste delarna att få till.
– Just Evert var en utmaning eftersom att han är så pytteliten, trots att han inte ens är helt skalenlig, säger Mia Öhrn, konditor, förläggare och författare och den som med säker hand konstruerat årets pepparkakshus. Dekorerandet är ett pillrigt göra. Mia Öhrn står på knä på köksgolvet för att komma åt och kunna spritsa jämnt.
– Grunddekorationerna gör jag alltid i förväg, när väggarna ligger ner och innan montering. Men finliret gör jag när huset är ihopsatt. Både för att det är roligt att pyssla och för att jag då på samma gång kan täcka småskavanker.
De små lampetterna på fasaden är spritsade av kristyr som fått torka på bakplåtspapper innan de fästs på plats. De, och Evert Taube, är de sista komponenterna som sätts på plats innan det är dags för snön att falla – ett puder med florsocker.
Södra Bankohuset i Gamla stan, sett från Järntorget. Foto SFV/Claes Olsson.
Södra Bankohuset
Södra bankohusets ursprungliga entréhall är ett barockrum med klassiska proportioner. I sessionssalen tre trappor upp har Riksbankens fullmäktige sammanträtt i över tvåhundra år och här har stora samhällsekonomiska beslut fattats, till exempel att Sverige som första land i Europa skulle införa papperssedlar.
Efter att Riksbanken växte ur lokalerna 1906 har den pampiga byggnaden varit hemvist för bland annat Televerket, Medelhavsmuseet, Vattendomstolen, Generaltullstyrelsen, Stockholms lotsar, Stockholm Environment Institute och Statens fastighetsverk, som nu står i begrepp att under 2026 flytta tillbaka till Södra Bankohuset.
Trots dess långa historia är Södra Bankohusets mest omskrivna medarbetare till dags dato fortfarande skalden Carl Michael Bellman (1740–1795), som var anställd som extraordinarie tjänsteman vid banken mellan 1757 och 1763.
