Kulturvärden 3, 2025
Operation Stockholms slott
Restaureringen av Stockholms slott närmar sig halvtid. Under den tionde etappen dominerar putsarbete samtidigt som fasadens zinkstatyer ska få en skyddande behandling.
I början av 2020 besökte Kulturvärden fasadrestaureringen av Stockholms slott som då pågått i nio år. Fem år senare är vi tillbaka. Nu har ytterligare tre etapper färdigställts och cirka 600 ton sten lagats eller bytts ut. På Slottsbacken väntar turister på att portarna ska slå upp denna soliga junidag. Det är högsäsong.
– Att restaurera slottet är lite som att operera en vaken patient. Vårt arbete ska inte störa verksamheten. Bullerarbeten får endast utföras innan de öppnar slottet och under högvakten har vi lunchrast. Det här är givetvis saker som vi vet om, men det ställer höga krav på vår planering, säger Magnus Roos, projektledare på SFV.
Att restaurera slottet är lite som att operera en vaken patient.
Inne på byggområdet är det desto lugnare. Stenhuggare Niclas Johansson måttar upp ett stenblock som han uppskattar till 20 kilo. Det är del av ett fönsteröverstycke (kornischsten) på översta våningen, men innan den sätts på plats ska Niclas signera den, vilket traditionellt görs med ett stenhuggarmärke.
– Vi stöter på en del hälsningar från tidigare restaureringar och även från byggtiden, den äldsta vi hittat är från 1735. Det kan vara stenhuggarmärken eller handskrivna signaturer. Att signera sitt arbete med ett märke är en lång tradition inom stenhuggaryrket och därför uppmanar vi våra stenhuggare att också skicka med hälsningar till framtiden, säger Anne Teresiak från AIX Arkitekter som är restaureringsarkitekt för slottets fasader.
Fasadrestaureringen är uppdelad i 22 etapper. Nu pågår etapp 10 som omfattar fasaden väster om södra valvet. Det är den andra av tre etapper längs södra fasaden. Den startade i vintras och ska vara klar i slutet av 2026. Den består mestadels av putsarbete och är på många sätt enklare än etapp 9, som omfattade det rikt utsmyckade södra fasadens mittparti.
– Vi har Rikssalen på andra sidan väggen, ett av slottets mest praktfulla rum. För att skydda interiören använder vi en kärnborr för att minska vibrationerna som annars kan skada stuckatur och väggmålningar, säger Magnus Roos.
Rikssalen är öppen för besökare och används vid officiella högtidligheter. Den upptar två och ett halvt våningsplan och väggarna är prydda med skulpturer utförda av fransmännen Charles Guillaume Cousin och Pierre Hubert L’Archevêque. Ena väggen är täckt av en tygklädd byggställning.
– Den har vi byggt upp av flera skäl, dels skyddar den mot att byggdamm sprids inne i salen, vilket skulle kunna skada interiören. Sen måste vi komma åt fasadens inre sida när vi byter exempelvis fönsterbänk i fasaden. Vi behöver också komma åt på insidan för att göra för- och efterlagningar. Dessutom har vi en konservator som kontrollerar och bevakar de fina interiöra utsmyckningarna, säger Anne Teresiak.
Nu pågår etapp 10 av Stockholms slotts fasadrestaurering. Illustration Annika Gudmundsson
Efter noggrann inventering av fasadens kalkcementputs, som var från 1940-talet, konstaterades att den tekniska livslängden var nådd. Under våren har allt knackats ner till den röda tegelväggen – ett ovanligt steg i fasadprojektet.
– Vi försöker bevara det som går att bevara.
Men vår murarmästare undersökte putsen, den var i dåligt skick och på många ställen gick det att borsta bort putsen, berättar Maria Chung Roslund som är platschef på M3 Bygg.
Innan ny puts läggs på ska känsliga möten mellan materialen, som mellan fönsterkarm och mur, tätas. Därefter byggs lagren upp med ett slutligt skikt av kalkputs, som åldras vackert och harmonierar bättre med slottets helhet.
– Det är mycket bakomliggande arbete som ingen ser, men som är helt avgörande för att fasaden ska hålla i flera generationer framåt, säger Maria Chung Roslund.
Trofégrupperna i bly har prytt slottet sedan 1730-talet. Vid restaurering hittades en flaskpost från 1890.
Under tidigare restaureringsarbeten med den norra flygeln hittades spår av en rödaktig puts. Det är troligtvis den kulör som Nicodemus Tessin d. y. en gång avsåg för hela slottet. I slutet av 1800-talet försökte Oscar II återställa denna färgsättning. Men den putsen höll inte särskilt länge.
– Dessa spår är viktiga för oss, de berättar både om Tessins intention och om Oscar II:s försök att återskapa den. Vi tar med oss den kunskapen när vi nu lägger en puts som både tekniskt och estetiskt ligger närmare originalet, säger restaureringsarkitekt Anne Teresiak.
Sedan 2011 har fasaderna steg för steg fått nytt liv. Projektet omfattar 30 000 kvadratmeter fasad – en tredjedel sten, en tredjedel
puts och en tredjedel fönster och dörrar. Renoveringen sträcker sig fram till 2050.
– När man tänker på det är det så klart anmärkningsvärt. Men vi ser varje etapp som ett eget projekt, säger Magnus Roos, som tillträdde som projektledare 2018.
Det är inte SFV:s största projekt, men det längsta. Det beror delvis på att slottet är en så kallad bidragsfastighet, vilket innebär att den inte genererar några intäkter. SFV får därför ett statligt bidrag varje år som ska räcka till alla bidragsfastigheter i hela Sverige, av det bidraget tilldelas fasadprojektet 38,5 miljoner per år.
– Just nu ligger det på 38,5 miljoner om året, och om kostnaderna stiger kan vi inte lägga in mer pengar. Då drar vi i stället ut på tiden – som ett gummiband – tills vi får ihop det.
Under Oscar II:s tid tillkom en rad förbättringar och moderniseringar på slottet. Södra fasaden utsmyckades bland annat med bronsreliefer och skulpturgrupper i brons.
– Bronsutstmyckningarna är drygt 100 år gamla och överlag i bra skick. Relieferna plockar vi ner och förvarar på säker plats medan intilliggande sten- och putsarbeten pågår. Skulpturgrupperna kunde vi behålla på plats under etapp 9, då stenen runtom inte hade några åtgärdsbehov, berättar Anne Teresiak.
Dessutom återfinns åtta statyer av berömda svenska män vid Södra valvet – Carl von Linné, Erik Dahlberg och Georg Stiernhielm för att nämna några. Dessa ”stormän” är 2,8 meter höga och utförda av Johan Axel Wetterlund. Samtliga är gjorda i zink, med undantag för arkitekten Nicodemus Tessin d.y., som är gjuten i brons.
– Man vet inte riktigt varför det är så, kanske skulle alla vara i brons, men att ekonomin inte räckte till. Tessin fick bli undantaget – ett sätt att hedra slottets egen arkitekt, säger projektledare Magnus Roos.
En teori var att man skulle byta ut alla stormännen till bronsstatyer.
– När vi kollat i tidningsarkiv har vi kunnat läsa att man var missnöjd med hur zinkstatyerna åldrades. Vi förmodar att man ville byta ut alla och bara hann med en, för sen kom första världskriget, säger Anne Teresiak.
Från början var det inte planerat att renovera figurerna. Men med extra anslag har SFV nu plockat ned de åtta stormännen för restaurering. Trots att zink inte är optimalt för nordiskt klimat har man, i samråd med metallkonservatorer och Riksantikvarieämbetet, valt att bevara dem i originalmaterialet.
– Det är ett sätt att respektera historien och bevara så mycket som möjligt av det ursprungliga. Vi kommer bland annat att ge zinkstatyerna en skyddande målningsbehandling. Men det innebär också att Tessin kommer fortsatt att vara i brons, medan de andra är i zink, säger Magnus Roos.
Det är ett sätt att respektera historien och bevara så mycket som möjligt av det ursprungliga.
I slutet av 2026 drar etapp 11 igång och när den är färdig kan stockholmarna njuta av den vackra södra fasaden i sin helhet. Men än kvarstår en mycket viktig detalj från etapp 9, att montera det nyhuggna Riksvapnet som sitter ovanför södra valvet. Det gamla riksvapnet, som tillkom under Oscar II:s tid, har vittrat sönder och ska nu bytas ut. Den nya stenskölden, som med sin bas och krona är tre meter hög, ligger just nu på ett stenhuggeri i Danmark. Planen är att montera den under nästa år, då kungen firar sin 80-årsdag.
– Det hade varit en fin present att hinna få upp Riksvapnet till dess. Men det innebär att vi måste sätta upp byggnadsställningar vid södra valvet igen. Därför behöver vi kanske vänta tills efter jubileet, säger Magnus Roos.
Anne Teresiak, restaureringsarkitekt på AIX Arkitekter.
Maria Chung Roslund, platschef på M3 Bygg.
Magnus Roos, projektledare på SFV.
Slottet i siffror
Fasadyta, kvm: ~30 000
Fönster: 972
Fönsterrutor: 31 600
Fristående skulpturer: 28
Balusterdockor: 717
Fasadsten, kvm: ~10 000
