Kulturvärden 2, 2026
Anekdoten: Svartsjukemord i Guds hus
Under 1300-talet var Bo Jonsson Grip Sveriges rikaste man. Med tuffa metoder hade han berikat sig själv successivt under seklets lopp. Mot slutet av sitt liv mördade han en rival inne i Riddarholmskyrkan.
Den 19 juni 1381 bröts lugnet på Riddarholmen, dåvarande Gråmunkeholmen, av en ursinnig människojakt. Jägaren och den förföljde tillhörde landets aristokratiska elit. Den jagade var riddaren Karl Nilsson. Tätt i hälarna på honom sprang ingen mindre än Bo Jonsson Grip – Sveriges rikaste och mäktigaste man med titeln riksdrots som motsvarade vår tids justitieminister.
Han hade ett griphuvud i vapenskölden, därav familjenamnet Grip. Jakten slutade på ett våldsamt sätt. Karl Nilsson rusade in i Gråbrödraklostrets kyrka, Riddarholmskyrkan, i tron att han i Guds hus skulle vara skyddad mot förföljaren. Men detta struntade Bo Jonsson i och det slutade med att Karl Nilsson låg död på kyrkgolvet. Mördad.
Denna skildring är ett eko av historiska fakta. I Gråbrödraklostrets diarium för morddagen präntade skrivaren ett koncist referat av händelsen: ”1381 var året då den gode mannen Karl Nilsson dödades framför högaltaret i kyrkan hos mindrebröderna i Stockholm”.
Varför var Bo Jonsson så vansinnigt arg på Karl Nilsson att han tog sig den personliga friheten att döma denne till döden, och dessutom själv ta på sig rollen som bödel? Det har länge varit en gåta, men ny forskning avslöjar att mordet var den blodiga finalen på ett svartsjukedrama.
Bo Jonssons hustru Margareta hade nämligen varit otrogen med Karl Nilsson. Det äktenskapliga snedsteget resulterade i ett barn, Katarina. Eftersom hon betraktades som Bo Jonssons naturliga dotter fick hon ärva en del av dennes enorma arvegods sedan han avlidit 1386.
1381 var året då den gode mannen Karl Nilsson dödades framför högaltaret i kyrkan hos mindrebröderna i Stockholm.
Bara tio dagar efter mordet pekade Bo Jonsson ut Karl Nilsson som kriminell och tillkännagav samtidigt att han beslagtagit dennes gods på grund av omfattande och allmänt kända förbrytelser. Och i slutet av 1381 utfärdade Karl Nilssons syster Ingeborg Nilsdotter och hennes make ett så kallat urfejdebrev till Bo Jonsson. Genom detta utlovades att fallet med Karl Nilssons våldsamma död aldrig mer skulle nämnas.
Bo Jonsson var en slipad affärsman och politiker och inte främmande för okonventionella grepp i berikandet av sig själv. Ett ofta använt tillvägagångssätt var att tvinga godsägare att byta sin bästa jord mot sämre mark. Så ökade Bo Jonsson efter hand kvaliteten på sin godsmassa. Den mäktige riksdrotsen hade också för vana att själv bestämma prislappen när han var köparen i affärsuppgörelser.
Underpriset var ett erbjudande säljaren naturligtvis inte vågade tacka nej till. Bo Jonsson var den störste jordinnehavaren någonsin i vårt land, om man undantar kungarna. Hans gods och gårdar omfattade över en tredjedel av Sverige och hela Finland, i runda tal omkring 1 500 egendomar. Han var i huvudsak en ”self made man” men föddes inte lottlös. Fadern Jon Tomasson ägde gods i Uppland som han ersatte med egendomar i Östergötland.
Bo Jonssons mest kända egendom är Gripsholm som han förvärvade kring 1380. Då hette gården Nesboholm. Här uppförde Bo Jonsson en borg som hade en såväl politisk som strategisk betydelse. Samma år han begick mordet i Riddarholmskyrkan ändrade Bo Jonsson namnet till Gripsholm. Riddarholmskyrkan är kanske mest känd som kunglig
begravningskyrka. Men här vilar också andra prominenta personer, dock inte Bo Jonsson Grip. Dennes sista vilorum finns i klosterkyrkan i Vadstena.
