Upplev 1700-talet i sommar

Hagaparken, Solna, Stockholm

Hagaparken bjuder på en mångfald av upplevelser. Fjäril'n vingad, så vackert omsjungen av Bellman på 1700-talet, går att uppleva i Fjärilshuset. I Koppartälten finns fika och Pelousen, den stora gräsmattan framför tälten, är som gjord för en sommarpicknick.
Hagaparken är ett av Sveriges främsta exempel på en engelsk park. En stil som växte fram i England i mitten av 1700talet som en reaktion mot den formella och strikta barocken.

De engelska parkerna skulle utgå från naturen och forma ett idealt kulturlandskap. Stilen hämtade influenser från antiken, Italien och Kina. Mjukt formade gräsytor växelverkade med mörka skogspartier och halvöppna hagar. Här i Hagaparken kan du strosa mellan höga träd på slingrande gångstigar, som bland annat går förbi Haga slott, Gustav III:s slottsruin och Ekotemplet.

Hagaparken kan även kallas en gustaviansk park eftersom det var Gustav III som var initiativtagare till lustparken. Han utförde själv många skisser, både till själva parken och till byggnaderna.

Drottningskärs kastell med kommendantstugan, Karlskrona skärgård

Drottningskärs kastell är en väl bevarad försvarsanläggning med spännande miljöer från stormaktstiden. Inte ett skott har avlossats i detta fredliga kastell under dess 300åriga historia. Men det är inte nödvändigt att vara militärt intresserad för att njuta av ett besök här. Naturen är vacker, läget är magiskt och sommartid finns här både vandrarhem, restaurang och underhållning.

Kastellet började uppföras när den nya örlogsbasen i Karlskrona anlades 1680 och behövdes för att försvara inloppet till örlogshamnen. Kastellet domineras av donjonen, ett mäktigt försvarsverk, byggt av gråsten i tre våningar. Det var avsett för artilleri, förläggning och krutförråd.

Befästningen omges av fyra bastioner döpta efter svenska drottningar: Maria, Hedvig, Ulrica och Christina. Borggården är omsluten av en huvudvall mot havet. På 1720talet byggdes ett timmerhus på borggården för kommendanten.

Drottningholms slottsteater, Lovön, Stockholm

Att besöka Drottningholms slottsteater är verkligen som att kliva in i 1700-talet. Det är en av världens få bevarade scener från den tiden, ritad av Carl Fredrik Adelcrantz för drottning Lovisa Ulrika. Första gången ridån gick upp var i juli 1766. Femton år senare lät Gustav III delvis bygga om teatern efter Louis Jean Desprez idé. Det blev en rad salonger mot söder, och den stora déjeunersalongen byggdes till mot väster där den engelska parken höll på att anläggas.

Efter Gustav III:s död föll teatern i glömska. Under 1800-talet användes teaterlogerna
som bostäder för hovet. Men i början av 1900-talet vaknade intresset för 1700-talet och 
Gustav III:s teaterbyggnad återupptäcktes. Tack vare sin törnrosasömn var den välbevarad med både maskineri och dekorer i behåll. Sedan 1930-talet spelas åter teater och opera på scenen sommartid. Teatern ligger dessutom intill slottet och en av Sveriges vackraste parker. En bonus är Kina slott, som finns en liten bit in i parken.

Malören, Kalix skärgård

Mitt i Bottenviken, cirka 3 mil rakt ut i havet från Kalix, ligger Malören. Det är inte vårt mest lättillgängliga besöksmål, men ett av de vackraste och mest originella. Den hästskoformade ön är ungefär tre kilometer lång och i den gamla lotsstationen finns ett vandrarhem med sju gästrum för den som vill övernatta.

Här finns också ett kapell från 1768 som ibland kallas ”Skärgårdens domkyrka”, eftersom den har en domkyrkas spira på taket. Byggnaden är åttakantig med spånklätt tak, en kyrktyp som var populär runt Bottenviken under 1700-talet.

Fiskeläget på Malören har haft stor betydelse för svenska och finska fiskare. Öns storhetsperiod var under 1700-talets andra hälft, då strömmingsfisket var extra gott. Fiskarna kom både från Torneå och från Karlö i Österbotten. När Sverige förlorade Finland till Ryssland 1809 hamnade Malören på den svenska sidan. 

Hovdala slottspark, Hässleholm, Skåne

Ett besök på Hovdala slott och den fina slottsparken är en perfekt sommarutflykt. Slottet, från snapphanetiden, ligger nära Finjasjöns södra strand i Hässleholms kommun i Skåne. Det spelade en viktig roll under krigen mellan Sverige och Danmark på 1600-talet, men det är först på 1730-talet som det finns en tydlig bild av slottsträdgården.

Parken utgör en viktig del av Hovdalas kulturhistoriska värde tack vare att ”stommen” fortfarande är intakt och visar spår från olika epoker. Den har en alldeles speciell karaktär med sina gamla träd, torrlagda vallgravar och inhägnade mäktiga stengärden som bjuder in till en sommarpromenad.

Orangeriet från 1763 finns kvar och restaurerades i mitten av 1990-talet. Mellan orangeriet och slottet ligger köksträdgården. Den anknyter till Hovdalas historia med trädgårdsodling och nutida behov av köksväxter till slottscaféet och är värd ett besök i sig.

Ornässtugan, Ornäs, Dalarna

På Ornässtugans loft ligger ett av Sveriges äldsta museer. Det öppnades 1758 av Jakob Brandberg som ärvt stugan av sin far. Brandberg lät renovera huset (byggt på 1500-talet) och det var då den nuvarande trappuppgången, spånklädseln, fönstren och den faluröda färgen på fasaden tillkom.

Museet är fullt av föremål som har anknytning till Gustav Vasas tid, men det mesta är tillverkat på 1700-talet. För det var ju här Gustav Vasa gömde sig undan danskarna och sägs ha flytt genom dasset i december 1520.

Blir du hungrig eller trött i benen så finns även ett trevligt kafé. Vill du fortsätta att följa i Gustav Vasas spår så är hela Dalarna strösslat av kulturarv kring kung Gösta.

Linneanum och Botaniska trädgården, Uppsala 

Botaniska trädgården i Uppsala var ursprungligen en slottsträdgård men Gustav III donerade den 1787 till Uppsala universitet, som anlade en ny trädgård. Då uppfördes också Linneanum – en orangeribyggnad som en hyllning till Carl von Linné – för universitetets botaniska föreläsningar och de botaniska samlingarna.

Den södra flygeln fungerar som orangeri och kaktusrum och har varit i kontinuerlig drift sedan 1807. I orangeriet odlas många typiska orangeriväxter och här finns också en omfattande kaktussamling. Den äldsta kaktusen har odlats i Uppsala sedan 1720.

Kvar från Linnés tid är de så kallade Linnélagrarna, fyra lagerträd som odlats i jättestora baljor i 250 år. Orangeriväxterna flyttas ut i trädgården på sommaren för att ge plats åt utställningar, konserter och fester i orangeriet. 
Linné lär en gång ha sagt: ”Skaparen har hela världen klätt till en blomtapet och därpå satt människan att spatsera, leva och sig förnöja.” Här i parken är det lätt att förstå hans förundran.