Kulturvärden 2, 2020
Kulturens väktare
Kvalitet och kontinuitet. Statens fastighetsverks slotts- och husarkitekter hjälper till att vårda våra viktigaste byggnadsminnen. Kulturvärden har träffat två av dem: Elsa Notstrand och Ola Hellekant Nilsson.
Allévägen i Tumba bruk har haft samma sträckning sedan träden planterades. Här bredvid Tumbaån påbörjade Riksbanken (Riksens Ständers bank) landets sedeltillverkning för 260 år sedan – och byggde samtidigt upp ett litet samhälle runt den nya expansiva industrin.
Att ströva omkring här ger en levande bild av forna tiders brukssamhälle. Byggnadernas form och placering avslöjar tydliga hierarkier och strukturer. I de fina arbetarlängorna med varsin trädgårdstäppa bor idag runt 150 personer; flertalet av dem har ett helt yrkesliv bakom sig på pappersbruket.
Tumba bruk är en av SFV:s ”krävande kulturmiljöer” som har en egen husarkitekt. Sedan några månader tillbaka är det Ola Hellekant Nilsson som har den rollen. Tillsammans med slottsarkitekten Elsa Notstrand och SFV:s tekniska förvaltare på plats, Kenneth Herkevall, strövar vi runt för att titta närmare på den särpräglade kulturmiljön.
I Tumba bruk påbörjade Riksbanken (Riksens ständers bank) landets sedeltillverkning för 260 år sedan. Foto: Melker Dahsltrand
– Det ska bli oerhört spännande att ta tag i det här uppdraget. Samtidigt är ju detta en miljö med stora inslag av bostäder och kommersiella lokaler, så frågorna är ofta desamma som i mina andra uppdrag, även om dessa byggnader är skyddade på ett annat sätt, säger Ola Hellekant Nilsson.
Tanken med SFV:s slotts- och husarkitekter är att de ska stå för kontinuitet och kvalitet i förvaltningen av våra känsligaste kulturmiljöer. De ska säkerställa att kulturvärdena beaktas när fastigheterna utvecklas och förändras och vara ett kunskapsstöd för SFV:s förvaltare.
Ola Hellekant Nilsson har redan börjat ”hovra över området”, som han säger, och sätta sig in de olika delarna. Totalt handlar det om ett femtiotal byggnader på bruksområdet.
– Tillsammans med Kenneth har jag börjat ringa in viktiga områden och åtgärder. Mycket handlar om grundläggande saker: radonfrågor, putsförbättringar och fönsterbyten till exempel. Titta däruppe, säger han och pekar upp mot ett av de gamla uthusen där några hantverkare stryker falurött över träfasaden.
– De byggnaderna är förråd nuförtiden och har varit i dåligt skick länge. Den här uppgraderingen blir bara den ett lyft för helheten.
Färgprover från flera sekler på Förvaltarbostaden vid Tumba bruk har sparats av antikvariska skäl. Foto: Melker Dahlstrand
Elsa Notstrand har också fått uppdrag som husarkitekt under våren, för Strömsholms ridskola med tillhörande kringbyggnader. Men sedan 2017 är hon också slottsarkitekt för Strömsholms slott och har därmed fått lite perspektiv på uppdraget.
– Jag hade högtflygande planer när jag började. Men det är samtidigt en tight budget eftersom Strömsholms slott till stor del är en bidragsfastighet. Det handlar mycket om att prioritera bland åtgärderna och att stödja förvaltarna. Vi hjälper också till att bringa ordning och reda i dokumentationen, samtidigt som vi ökar kunskapen om objektens historia, säger Elsa Notstrand.
Idag driver hon ett tiotal projekt på Strömsholms slott: från ett större värmeprojekt till att få igång ett fint gammalt urverk som stått still ett tag. Det är stora och små uppdrag som kan kräva många olika kompetenser.
Vita ridhuset ingår i Elsa Notstrands uppdrag som husarkitekt för Strömsholms ridskola. Foto: Åke E:son Lindman
Det gäller att ha tålamod och göra det mesta möjliga av den budget som finns.
Strömsholms slott med det gamla urverket som nu ska dras igång igen - ett av de projekt som Elsa Notstrand jobbar med. Foto: SFV/Micael Edlund
Som slotts- och husarkitekt är man också generalkonsult för ett antal olika underkonsulter som också ingår i SFV:s upphandling, från byggnadsantikvarier och tillgänglighetsexperter till elkonsulter och landskapsarkitekter.
– Det måste vara kvalificerade personer och jag har ansvaret för att alla levererar rätt kvalitet. Det är en hel del projektledning i det här uppdraget, konstaterar Elsa Notstrand.
Elsa Notstrand och Ola Hellekant Nilsson har många gemensamma nämnare: de är egenföretagare med lång och bred erfarenhet av olika arkitektroller, de har stora nätverk och konventionella projekt vid sidan av uppdragen för SFV.
Och de hade båda sökt flera slotts- och husarkitekttjänster innan de fick sina uppdrag.
– Det kändes fantastiskt kul att få uppdraget och det ger också perspektiv till mina övriga projekt, till exempel vikten av att mer återbruka material som finns i byggnader, säger Ola Hellekant Nilsson.
Vilka är de största utmaningarna?
– För slottsdelen är det att ha tålamod och göra mesta möjliga av den budget som finns. Och när det gäller ridskolan handlar det om att jag måste komma ikapp kunskapsmässigt, eftersom uppdraget är nytt, byggnaderna många och verksamheter pågår eller planeras för fullt, säger Elsa Notstrand.
För Tumba bruk är förutsättningen lite annorlunda:
– Utmaningen här är att se till att området kan fortsätta att leva som bostadsområde när arbetskraften inte bor kvar. Det gäller att skapa en attraktiv och bra boendemiljö här, samtidigt som vi värnar kulturvärdena, säger Ola Hellekant Nilsson.
Vi avrundar promenaden med lite porträttfoto vid den gamla vaktkuren utanför pappersbruket. Säkerheten runt sedelfabriken har alltid varit rigorös, även idag då det är ett privat företag som fortsatt med värdepapperstillverkning i bruket.
– Som slottsarkitekt får man en väldigt nära relation till sin miljö. Det är fantasieggande och väldigt mycket en skönhetsupplevelse att jobba med de här objekten, säger
Elsa Notstrand och tar upp mobilen för att ta egna bilder av den lilla vaktkuren.
SLOTTS- OCH HUSARKITEKTER
Statens fastighetsverk har ett 70-tal slotts- och husarkitekter för byggnader och anläggningar som kräver extra stor kompetens för att utvecklas och bevaras. Det gäller allt från slott och fästningar till museer, residens och bibliotek.
Läs mer om uppdragen på sfv.se/slottsarkitekter och sfv.se/husarkitekter
Vi vill att arkitekterna ska värna fastigheten
Systemet med slotts- och husarkitekter har utvecklats successivt under de senaste hundra åren – först i Byggnadsstyrelsens regi, sedan har Statens fastighetsverk utvecklat modellen vidare.
– Från början var det slott och fästningar som hade ansvariga arkitekter. Därefter har antalet fastigheter med ansvariga arkitekter utvidgats, till exempel museer. Idag har Statens fastighetsverk ett 70-tal slotts- och husarkitekter i Sverige och på ambassader och residens i utlandet, säger Karin Svenonius, arkitekt- och kulturmiljöspecialist på SFV.
Syftet med slotts- och husarkitekterna är att de ska stå för långsiktighet och kvalitet när det gäller att förvalta och utveckla SFV:s mest krävande fastigheter. Därför är uppdragstiden lång: tre år med möjlighet till förlängning med ytterligare sex år.
I uppdraget ingår också att ha ett ansvar för alla delar i projekten, vilket kräver ett brett nätverk av underkonsulter.
– Som slotts- och husarkitekt räcker det inte att vara skicklig på gestaltning och ha ett stort kulturhistoriskt kunnande. Du måste också vara duktig på att samordna och kommunicera och kunna hantera komplexa målkonflikter mellan vår tids krav och kulturmiljö, säger Karin Svenonius.
Slotts- och husarkitekterna har ett stort ansvar och kan göra mycket på egen hand. Men i slutändan är det Statens fastighetsverk som beslutar om vilka åtgärder som ska utföras, poängterar Karin Svenonius:
– Vi vill att arkitekterna ska vara engagerade och värna fastigheten. Men den löpande dialogen med förvaltarna på SFV är oerhört viktig. Arkitekterna jobbar på uppdrag av oss.
Även om kraven är höga vill SFV gärna få in nya arkitekter.
– Och den som fått nej första gången kan mycket väl komma ifråga för ett annat uppdrag. Så mitt råd till hugade arkitekter är: Ge inte upp – det är ett spännande uppdrag.
Foto: Hansa Andersson