Kulturvärden 1, 2013
Underjordiska skatter
I Humlegården i centrala Stockholm tronar sedan 1878 Kungliga Biblioteket. Då sågs det som ett sumpigt läge i huvudstadens utmarker. Nu har nationalbiblioteket, som rymmer ett exemplar av alla trycksaker sedan 1661, genomgått en omfattande renovering.
Utifrån ser Kungliga Biblioteket ut att ha endast två våningar. Men skenet bedrar. Byggnadens fönster är nämligen så höga att de spänner över två våningar.
De flesta av KB:s sammanlagt 14 våningar ligger dock under marken. Bland annat byggdes på 1990-talet en väldig magasinsanläggning i fem plan, cirka 40 meter under markytan.
– Det är där som vi i dag förvarar allt vårt material, säger Stefan Clevström som är KB:s ansvarige för den stora renovering av byggnaden som Murmans arkitekter har ritat på uppdrag av Statens fastighetsverk och som avslutas nu i vår.
Kungliga Bibliotekets byggnad uppfördes på 1870-talet just för att klara av att härbärgera alla böcker och andra tryck som kommit ut i Sverige. Byggnaden fick en modern stomme i gjutjärn för att hålla för hundratals ton av böcker.
Stefan Clevström är KB:s ansvarige för den stora renoveringen. Foto: Melker Dahlstrand
Bakom bokhyllorna mellan fönstren är den nya ventilationen skickligt dold och gjutjärnspelarna är överdragna med modern brandskyddsfärg. Foto: Melker Dahlstrand
Kungliga bibliotekets 14 våningar rymmer 18 miljoner tryckta objekt och åtta miljoner timmar audiovisuellt material. Ingrid Svensson, chef för KB:s enhet för handskrifter, kartor och bilder, syns knappt långt ner i korridoren.. Foto: Melker Dahlstrand
Men huset var för litet nästan från början och för att klara av ännu fler böcker byggdes först byggnaden ut med flyglar på 1920-talet och sedan utbyggnader under jord i två olika omgångar.
– I dag räknar vi med att de nuvarande magasinen räcker till runt år 2050, säger Stefan Clevström.
Sedan 1661 ska enligt lag ett exemplar av varje bok, tidning och andra publikationer som trycks i Sverige levereras till Kungliga Biblioteket, ett så kallat pliktexemplar eller nationalexemplar. Varje vecka inkommer till KB i snitt exempelvis cirka 500 nya böcker och oräkneliga andra tryck. Totalt finns i KB cirka 18 miljoner olika objekt!
Allt detta kan våra besökare beställa fram och läsa i vår stora läsesal, berättar Ingrid Svensson, chef för KB:s enhet för handskrifter, kartor och bilder. Låna hem svenska böcker får man nämligen inte göra på KB, däremot är de flesta av KB:s många utländska böcker tillåtna att låna hem.
En musei-ö mitt i personalens kontorslandskap visar hur KB:s publikationer förvarades innan de flyttades ner i underjorden. Foto: Melker Dahlstrand
För den nyhetstörstande finns alla dagstidningar på mikrofilm i en särskild läsesal. Foto: Melker Dahlstrand
Dagstidningar finns på mikrofilm som är tillgängliga i en särskild läsesal. Här kan besökare själva enkelt plocka fram och läsa i stort sett varenda nummer av alla svenska dagstidningar som utkommit genom tiderna.
TV- och radioprogram finns åtkomliga i KB:s avdelning för Audiovisuella medier som omfattar hela åtta miljoner timmar digitaliserat material.
En ny del som kommer att bli mycket viktig för KB är e-plikten som införs 2014/2015. Då införs skyldighet att pliktleverera även rent digitala publikationer som till exempel webbtidningar och bloggar till KB.
Men inte bara tryckta alster av olika slag ingår i KB:s samlingar. Handskrifter är också en viktig, och unik, del av beståndet. Handskrifter kan vara allt från böcker tillkomna innan boktryckarkonsten var utvecklad till nutida brev mellan privatpersoner, exempelvis från en läsare till en författare.
– Vår mest kända handskrift är ”Djävulsbibeln” som skrevs av en munk på ett kloster i Böhmen på medeltiden, enligt legenden med hjälp av djävulen. Djävulsbibeln erövrades av svenskarna i Prag i juli 1648, i trettioåriga krigets slutskede, berättar Ingrid Svensson.
Djävulsbibeln, Codex Gigas väger 75 kg och har 310 pergamentblad. Bladen är 890 mm höga och 490 mm breda, vilket troligen gör Codex Gigas till världens största bevarade handskrift från medeltiden. Foto: Per B. Adolphson / KB. CCBY.
Den ovärderliga Djävulsbibeln förvaras, till synes som vilken bok som helst, i en hylla bland andra i ett av de 150 meter långa underjordiska bokmagasinen. Den jättelika gamla ”svartboken”, ungefär 90 centimeter hög, är dock invirad i ett skyddande vitt tyg.
– Just nu saknar vi förutsättningar att visa Djävulsbibeln för allmänheten, men förhoppningsvis kan det bli möjligt att göra det i en framtid. Men de som är intresserade ska veta att Djävulsbibeln har digitaliserats och presenteras på KB:s webb, säger Ingrid Svensson.
När Ingrid Svensson började på KB för ett 20-tal år sen fanns inte de nya underjordiska bokmagasinen.
– Det var fullt med böcker och bokhyllor överallt här uppe i själva byggnaden, minns hon.
Men även om det var en befrielse att bli av med miljontals volymer från de våningsplan där allt fler KB-tjänstemän skulle ha sina arbetsplatser, kvarstod en del problem. Inte minst blev det ofta väldigt varmt inne i KB på grund av de stora fönstren mot söder.
– På 90-talet installerades ny ventilation, men systemet fungerade inte särskilt bra, berättar Stefan Clevström.
Även »Annexet«, den publika del av KB som består av det stora överglasade trapphuset ner till det äldsta bokmagasinet under marknivån, byggs om och moderniseras under renoveringen. Här blir det bland annat forskarplatser, hörsal och kafeteria. Foto: Murman Arkitekter/Lars Johan Tegnér
Personalens nya konferensrum är inredda i samma färgskala som den stora läsesalen. Varje rum är unikt inrett av arkitekter hos Murmans Arkitekter. Foto: Melker Dahlstrand
Ulf Tengmo: »KB är en unik gammal byggnad – inte helt lätt att modernisera. Huset håller liksom emot när vi exempelvis ska stoppa in en massa kanaler och rör mellan våningarna.« Foto: Melker Dahlstrand
Den nya personalmatsalen med sitt bibliotek är en uppskattad samlingspunkt för den annars ganska utspridda personalen. Foto: Melker Dahlstrand
I samband med en omorganisation av KB 2007 gjordes en utredning om lokalerna som blev starten på den mycket stora renovering som avslutas nu under våren.
– Vi har moderniserat hela inomhusmiljön och försökt skapa ett modernt kontor i denna unika gamla byggnad, sammanfattar Ulf Tengmo, SFV:s projektledare för renoveringen.
Genom en delvis förändrad rumsindelning har 30 nya arbetsplatser tillkommit.
– Kungliga Biblioteket har fått flera nya uppdrag på senare år, bland annat som samordnare av alla svenska bibliotek, säger Stefan Clevström.
Hela den omfattande KB-renoveringen kostar cirka 110 miljoner. Då ingår en stor ombyggnad av den publika del av byggnaden som kallas ”Annexet” och som står klar senare i vår.
Ett resultat av renoveringen som redan fått stor uppskattning är ett i byggnaden centralt beläget stort fika- och lunchrum, kallat ”samlingspunkten”. Detta nya efterlängtade personalrum fungerar samtidigt som KB:s personalbibliotek.
Att komma tillrätta med inomhusklimatet har varit en av de allra viktigaste delarna i renoveringen.
– Vi har gjort om vid alla fönstren. Tidigare var det vid fönstren öppet mellan de två våningar som varje fönster täcker, vilket var problematiskt ur både luft- och ljudsynpunkt. Nu har vi sågat isär innerfönstren (ytterfönstren är skyddade och får inte ändras) och lagt bjälklag ända ut så att det inte längre är några glipor mellan våningarna. Dessutom har vi monterat solskyddsgardiner mellan fönstren, berättar Ulf Tengmo.
Nästan hela huset har fått ett nytt system för att luften ska vara så bra som möjligt, både för personal och biblioteksbesökare.
– Det är en utmaning att installera ny teknik i ett gammalt unikt hus som KB. Huset håller liksom emot och vi har till exempel lagt mycken möda på att få plats med kablar, kanaler och rör i taket utan att takhöjden blir lägre, säger Ulf Tengmo.
Med rötter i tre kronor
Kungliga Biblioteket var så sent som på 1870-talet fortfarande inrymt i en av Stockholms slotts flyglar. Men även i det gamla slottet Tre Kronor fanns KB med i bilden ända sen 1500-talet.
Innan Kungliga Biblioteket flyttade till Humlegården år 1878 låg nationalbiblioteket i den nordöstra flygeln på Stockholms slott. Den lokalen är fortfarande bibliotek och inrymmer under namnet Bernadottebiblioteket kungafamiljens privata boksamling.
Men KB:s rötter kan sökas betydligt längre tillbaka i historien, till Gustav Vasas första bokförvärv på 1520-talet. 1595 fick biblioteket särskilda lokaler i slottet Tre Kronor och år 1611 utnämndes den förste kunglige bibliotekarien.
Under trettioåriga kriget beslagtog svenska trupper många böcker och handskrifter i kloster och slott på kontinenten. Krigsbytena hamnade på KB eller i Uppsala Universitetsbibliotek och vid 1600-talets mitt betraktades Kungliga Biblioteket som ett mycket välförsett bibliotek i Europa. Men när drottning Kristina lämnade Sverige 1654 tog hon med sig de mest värdefulla böckerna till Rom, där de än i dag är kvar på Vatikanens bibliotek.
1661 infördes skyldigheten att leverera exemplar av allt som trycks i Sverige till KB. Efter det fick biblioteket nya lokaler i slottets nordöstra tornrum.
När Tre Kronor brann 1697 förstördes drygt 17 000 böcker och 1 000 handskrifter. Djävulsbibeln räddades genom att slängas ut från det brinnande slottet. En person ska ha skadats när han träffades av den utkastade jättebibeln.
I drygt 70 år efter branden hade KB provisoriska lokallösningar innan biblioteket kunde flytta in i biblioteksflygeln i det nya Tessinska slottet år 1768. Här skulle KB bli kvar i 110 år, en period präglad av trängsel och oordning, då det var omöjligt att få plats med den allt stridare strömmen av nya böcker.
1844 anställdes den unge Gustaf Klemming på KB. Han skulle bli 1800-talets mest namnkunnige kunglige bibliotekarie och den som ledde kampen för att Kungliga Biblioteket skulle få en egen fristående byggnad. Den karismatiske och reslige Klemming med sitt långa hår och långa skägg var KB:s chef 1865-90.
En av de medarbetare Klemming anställde var August Strindberg som år 1874-82 var amanuens på KB. Under tiden på KB skrev Strindberg sitt genombrottsverk ”Röda rummet” vars vackra originalmanus, skrivet med den lättlästa handstil som alla KB-anställda måste tillägna sig, finns bevarat i det särskilda Strindbergsrummet i KB:s underjordiska bokmagasin.
KB:s flytt från Slottet till Humlegården pågick under hela hösten 1877. Som sista bok transporterades Djävulsbibeln till sitt nya hem på en släde genom Stockholm, på nyårsdagen 1878.
Foto: John Werich
Fakta om Kungliga biblioteket
Byggt: 1871-77
Arkitekt: Gustaf Dahl (1835-1927)
Till- och ombyggnader/arkitekter:
1926-27 (Axel Anderberg)
1956-71 (Carl Hampus Bergman)
1991-97 (Jan Henriksson)
2011-13 (Murman Arkitekter)
Anställda: C:a 350 (inkl Bålsta, Grängesberg, Strängnäs)
Besökare per år: C:a 165 000 (2011)
Lån per år: C:a 95 000 (2011)
Bestånd: C:a 18 hyllmil
Riksbibliotekarie: Gunilla Herdenberg
KB-HISTORIK
Ca 750: En av KB:s äldsta böcker, den handskrivna Codex Aurea tillkommer
1483: Den första boken trycks i Sverige. KB har två ex av denna.
1568: Kung Erik XIV låter sammanställa den första kungliga bokförteckningen
1649: Djävulsbibeln anländer till KB från Prag.
1654: Drottning Kristina tar med sig många värdefulla böcker till Rom
1661: Lagen om pliktleverans
1697: Tre fjärdedelar av det kungliga bokbeståndet förstörs i slottsbranden
1768: KB får nya lokaler i det nuvarande Kungliga slottet
1877: KB flyttar till huset vid Humlegården och blir samtidigt ett eget ämbetsverk
1972: Nationella biblioteksdatabasen Libris tas i drift
2009: KB och Statens Ljud- och Bildarkiv slås samman