Nationalstadsparken
Nationalstadsparken sträcker sig från norra Solna ner genom stora delar av Stockholm och slutar i Fjäderholmarna, som ingår i Lidingö kommun. I parken finns en mängd historiska byggnadsverk, från Ulriksdals slott i norr till Thielska galleriet på Djurgården i söder. Här finns också norra Europas största bestånd av grova ekar, liksom ett rikt djurliv med cirka 100 häckande fågelarter.
Allé vid Ulriksdals slott Foto: Johan Bernes
Kungliga Nationalstadsparken är världens första, och Sveriges hittills enda, Nationalstadspark. Området blev Nationalstadspark 1995 och skyddas av Miljöbalken. Definitionen för en Nationalstadspark är att den har ett riksintresse med stor betydelse för det nationella kulturarvet för en tätorts ekologi och för människors rekreation. Ett krav är också att Nationalstadsparken ska ligga i stadsmiljö.
Nu och då
Statens fastighetsverk äger huvuddelen av marken i Nationalstadsparken, främst i områdena Haga och Ulriksdal, centrala Stockholm och Djurgården. Stockholms stad och Solna kommun äger också mark och Kungliga Djurgårdens Förvaltning sköter omkring 80 procent av marken.
Övriga aktörer är bland andra Lidingö kommun, Akademiska hus, Bergianska, Stockholms universitet samt många intresseorganisationer och föreningar.
Redan på senmedeltiden hade kungarna inhägnade jaktområden på Djurgårdsmarken, som är grunden till Nationalstadsparken. På 1570-talet anlade Johan III den första djurgården med renar, hjortar och älgar. Drygt hundra år senare lät Karl XI inhägna hela norra och södra Djurgården till jaktpark. Adolf Fredrik, som inte var jaktintresserad, gjorde vid mitten av 1700-talet istället Djurgården tillgängligt för utflykter och nöje. Området omvandlades nu till stor del till parker knutna till de kungliga slotten Haga, Ulriksdal och Rosendal.
Ulriksdals slott Foto: Johan Bernes
Ulriksdals slottsträdgård Foto: Johan Bernes
Bergianska trädgården Foto: Sven Tideman
Stockholms gröna oas
Idag är Nationalstadsparken, Stockholms gröna oas, över en mil lång – från Ulriksdal och Sörentorp längst i norr till Djurgården och Fjäderholmarna längst i söder. Ett stenkast från Stockholms centrum finns möjlighet att uppleva ett unikt historiskt landskap med parker, vackra byggnader, skogar att ströva i, öppna marker och stränder. De många urgamla ekarna och andra ädla lövträd påminner om Djurgårdens tid som kunglig jaktpark.
Bergianska trädgården. Foto: Jenny Kjellgren Schönning
Parkens byggnader
Den äldsta byggnaden på ursprunglig plats i Nationalstadsparken anses vara ”Konung Karl XI:s Fiskarestuga” på norra Djurgården. Huset är tidigast känt från en handritad Djurgårdskarta från 1696.
På norra Djurgården ligger också Stallmästaregården som varit igång sedan 1600-talet och är Stockholmstraktens äldsta återstående utvärdshus. Bergianska trädgården vid Frescati anlades på 1880-talet. Här finns också en mängd lärosäten och museer, till exempel Stockholms universitet, Vetenskapsakademien och Naturhistoriska Riksmuseet.
Ekotemplet vid Haga slott Foto: Åke E:son Lindman
Naturhistoriska riksmuseet Foto: Anders Fredriksén
Södra Djurgården omskapades till ett idylliskt och parkliknande landskap under Karl XIV Johans tid och blev ett populärt utflyktsmål för det välbärgade borgerskapet i Stockholm, medan vanligt folk istället sökte sig till norra Djurgården. Där lät Karl XIV Johan bygga sitt sommarslott Rosendal på 1820-talet.
Efterhand började rika stadsbor bygga sommarvillor med lusthus och trädgårdar på södra Djurgården, och nya palatsliknande villor som Thielska Galleriet och prins Eugens Waldemarsudde tillkom. På södra Djurgården invigdes i slutet av 1800-talet Gröna Lund och Skansen, världens äldsta friluftsmuseum. Biologiska museet och Nordiska Museet byggdes i samma veva.
Under årens lopp har nya byggnader, museer och bostadsområden tillkommit och utvecklingen av Nationalstadsparken avstannar inte. Enligt miljöbalken får ”ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas”.
Projekt och upprustning
De senaste tio åren har SFV rustat upp och förbättrat områdena i Nationalstadsparken. Ett av de större projekten har varit norra entrén till Hagaparken som bland annat fått nya grindpartier i sten samt ny vägbeläggning med bättre avrinning i form av ränndalar. Man har också har bytt ut ett 50-tal parkbänkar, installerat gatlyktor med solceller byggt om parkeringsplatser vid Koppartälten samt ökat tillgängligheten utmed strandpromenaden invid Haga slott. Annat som har utförts under åren är naturvårdande åtgärder såsom gallring och återplantering.
Invalidkyrkogården invid Ulriksdals slott har också genomgått en omfattande restaurering där bland annat historiska gångar renoverades och hela området utökades efter markskanning visat att det låg gravplatser utanför den inhägnade området.
Bergianska trädgården har fått en ny välkomnande entré. Infarten till trädgården har byggts om och går numera via tunnel under Roslagsbanan. I trädgården har historiska igenvuxna grusgångar tagits fram och stentrappor i trädgården restaurerats. Även gångvägen norr om Bergianska trädgården längs med vattnet vid Brunnsviken fram till Ålkistan och under bron vid Ålkistan har rustats upp.
Området Torphagen har fått en rejäl upprustning med röjning och nedtagning av träd, framtagning av en bortglömd damm, återanvändning av ett gammalt betongbord samt renovering av kaj och pirer.
