• Dalarö tullhus från sjösidan - 2004. Fotograf: Nino Monastra

    Dalarö tullhus från sjösidan - 2004.

  • Djupa fönsternischar. Fotograf: Nino Monastra

    Djupa fönsternischar.

  • Dalarö tullhus från landsidan - 2004. Fotograf: Nino Monastra

    Dalarö tullhus från landsidan - 2004.

  • Detaljrik kakelugn. Fotograf: Nino Monastra

    Detaljrik kakelugn.

  • Tullvaktstugan nere vid vattnet. Arkitekt var N.G Heidenstam 1861. Heidenstam var verksam inom Lotsverket och är känd för sina fyrkonstruktioner i järnfackverk. Far till författaren W. Heidenstam. Fotograf: Nino Monastra

    Tullvaktstugan nere vid vattnet. Arkitekt var N.G Heidenstam 1861. Heidenstam var verksam inom Lotsverket och är känd för sina fyrkonstruktioner i järnfackverk. Far till författaren W. Heidenstam.

Dalarö tullhus

Dalarö tullhus utgör ett fint exempel på det sena 1700-talets nyttobyggande för den offentliga förvaltningen. Trots förändringar över tiden är de in- och utvändiga sammanhangen i huvudsak avläsbara och i behåll.

Tullhuset är ett av en handfull tullhus som är statligt byggnadsminne; Strandridarebostället i Ljugarn – Gotland, Kättilö tullhus – Östergötland, Sandhamns tullhus – Stockholms län, Stora Sjötullen – Stockholm, Tullpackhuset – Stockholm.

Tullpackhuset och Dalarö tullhus är de yngsta i gruppen – båda uppförda under 1780-talets slut.

Dalarö finns nämnt i skriftliga källor alltifrån medeltiden och äldre Vasatid, men det är först i och med 1636 års tull administrativa reformer som orten växte och fick betydelse.

1636 räknas som grundläggnings år för samhället Dalarö och det var då dagens tullverk skapades. En ny tullprocedur med ett system av inloppsstationer introducerades. Inloppsstation för Stockholm blev Dalarö. I samband med att systemet avskaffades 1928 drogs även tullstationen in.

Erik Palmstedts tullhus

Dalarö tullhus uppfördes under åren 1787-88, efter ritningar av Erik Palmstedt. Magnus de la Gardie formulerade redan 1667 behovet av ett nytt tullhus; "et Wackert huus wijdh Dalaröön, emedan dhet hender offta at publici ministri och andra Åthskilliga Stånds Personer dijt anlende".

Ett försök att ersätta 1630-talets tullhus påbörjades 1768 men fick avbrytas då byggnadsplatsen befanns otjänlig. Palmstedts tullhus beaktade särskilt tomtens förutsättningar med brant sluttning, mycket ytvatten och därmed svåra grundläggningsförhållanden. Byggnaden uppfördes i tegel med sockel och vertikala kedjor i målad roslagssandsten, putsad takfris och kopparklätt tak.

Fasadernas detaljering är återhållen – det arkitektoniska uttrycket av enkel välproportionerad kropp är det dominerande.

Palmstedt har med sin tullhusbyggnad och dess inplacering på tomten med små medel åstadkommit den ståndsmässiga inramning som var önskad.

Byggnadens ursprungliga disposition var ett bottenplan med lokaler för tullverksamheten samt kök och förråd. Plan 1 – bostad, kontor och gästrum. Vindsplan – kallvind, bostadsrum för tjänstefolk. Övre vind – kallvind, utkik.

Dalarö tullhus skall ses i sammanhang med Palmstedts Tullpackhus i Stockholm (1783-88). Dessa två byggnader – inloppstullens två poler, är uppförda i perioden efter Palmstedts studieresa i Frankrike och Italien (1778-80). Palmstedt tar intryck av den nyorientering inom arkitekturen som sker i perioden före franska revolutionen. Den rådande klassicismens estetiska norm med krav på representativitet ställs åt sidan och tidigare underordnade arkitekturuppgifter ställs i paritet med den högre. Tullpackhuset är ett tidigt svenskt exempel på denna nyorientering där klassicismens estetik ersatts av en etisk normgivning.

De två funktionerna - bostaden och den verksamhetsknutna delen – inordnades under samma form där det representativa inte är värderat mer än den praktiska och tjänande uppgiften. I en över hela fasaden genomgående rustik har byggnadens karaktär av packhus tagit överhanden.

Tullhuset i Dalarö har ett motsvarande byggnadsprogram med verksamhetsknutna funktioner för själva tullverksamheten, bostad och representation. Här är dock perspektivet det omvända med byggnadsprogrammet inordnat under det representativa kravet och med den mindre herrgården som schema.

Genom staket och portiker inramas de olika rummen kring byggnaden och officiellt, privat och tjänande skiljs åt. Från sjösidan utgör de i plan snedställda staketen kring kryddträdgården ett perspektiviskt rum vars avsikt är att ge ytterligare storlek och monumentalitet åt huvudbyggnaden.

Idag inhyser tullhuset Haninge kommun som bedriver turistbyrå och skärgårdsmuseum, samt Saltskutans Butik & Café.

Lokalens placering på en karta

Stor karta

Adress

Adress:

Odinsvägen 6A

137 70 Dalarö
59.13105, 18.406519

Fakta

Byggår:
1787-88
Arkitekt:
Erik Palmstedt
Hyresgäst: