• Etnografiska museet. Fotograf: Åke E:son Lindman

    Etnografiska museet.

Etnografiska museet

Etnografiska museet ligger på Norra Djurgården i Stockholm. De etnografiska samlingarna flyttades hit på 1930-talet och inrymdes från början i det nedlagda Livregementets lokaler. På 1970-talet uppfyllde de ombyggda kasernerna inte längre de behov som verksamheten krävde och ersattes därför av den nuvarande byggnaden. Det nya museet efter ritningar av arkitekterna Jan Gezelius och Gunnar Mattsson öppnade 1980.

Ett militärt område innan det blev en museipark under 1930-talet

Redan under 1670-talet användes Ladugårdsgärdet som exercisfält och under åren 1878-1928 fanns här kasernen för Kungl. Livgardets dragoner. Men när regementet lades ned flyttade först Tekniska museet in och sedan de Etnografiska samlingarna som då tillhörde Naturhistoriska riksmuseet. Sjöhistoriska riksmuseet fick mark att bygga ett nytt hus på och så hade museiparken bildats.

Falurött museum som fått Kasper Salinpriset

Etnografiska museetMuseet har fått en fasad av faluröd lockpanel och omfattar tre plan. Magasinen ligger under marknivå. Utställningsdelen, som ryms på två plan i husets östra del, ger möjlighet till flexibel rumsindelning efter behov. Den stora hallens takhöjd på det övre planet är motiverad av behovet att kunna ställa ut höga föremål.

Byggnaden inrymmer även ett allaktivitetsrum, ett studiegalleri, forskar- och tjänsterum, verkstäder, ateljéer och andra rum för personalen. Magasinen är utrustade med avancerad teknik för övervakning och reglering av luftfuktighet och temperatur. Detta är nödvändigt eftersom samlingarna består av olika material från alla jordens klimatzoner.

Huset karaktäriseras av kontrastverkan. Slutna väggar växlar med fönster och utblickar. Det dunkla ljuset och den partiella belysningen i avskärmade utställningsrum bryts mot dagsljus och öppna ytor.

Japanskt tehus i skogsbacken

Etnografiska museetMuseets faluröda fasad, med tydlig anknytning till svensk byggnadstradition, utgör en intressant kombination tillsammans med det japanska tehuset som ligger i skogsbacken söder om museet. Tehuset har tillkommit som en uttrycklig önskan att bekräfta goda relationer mellan Japan och Sverige. Det är ritat speciellt för museets park av professor Masao Nakamura, arkitekt och tillika Japans främste formgivare av tehus. Huset byggdes i Japan och monterades ned, för att sedan byggas upp på nytt i Sverige av japanska hantverkare.

Mot söder ligger parken som är tänkt att vara en del av museet eftersom den i vissa sammanhang fungerar som utställningsrum.

Ny teknik på husets tak

SolcellsdisplaySedan september 2011 finns det en solcellsanläggning på 560 kvadratmeter på taket. Den minskar den köpta elen med ca 10%. Den installerade effekten är 81,6 kilowatt (kW) och den producerade under det första driftåret 63 000 kWh. Detta innebär att kostnaden för produktionen under 2012 legat mellan 85-110 öre per kWh. Denna kostnad ska jämföras med köpt el som ligger runt 90-110 öre (ink skatter och överföringsavgifter, priser i okt 2012). En skylt i entrén visar hur många kWh som produceras just nu.

Lokalens placering på en karta

Stor karta

Adress

Adress:

Djurgårdsbrunnsv. 34

11527 Stockholm
59.33285, 18.12038

Fakta

Byggår:
1978
Arkitekt:
Jan Gezelius och Gunnar Mattsson
Hyresgäst: