Nationalmuseum i nytt ljus - En komplex renovering i hamn

Publicerat

På uppdrag av regeringen tog Statens fastighetsverk första spadtaget i renoveringen av Nationalmuseibyggnaden i juli 2014. Ett ögonblick som föregåtts av många års detaljerad planering. Fyra år och 1,3 miljoner arbetstimmar senare, överlämnades den nyrenoverade byggnaden till Nationalmuseum sommaren 2018. Statens fastighetsverk har genomfört uppdraget inom den ekonomiska ram på cirka 1,2 miljarder kronor som regering och riksdag beslutat att renovering och ombyggnad fick kosta. Det är ett av de största och mest komplexa projekt som Statens fastighetsverk genomfört i modern tid.

En självklar utgångspunkt för Statens fastighetsverk under renoveringen har varit att tillgodose verksamhetens behov vad gäller klimat, säkerhet, tillgänglighet, brandsäkerhet och logistik. Krav som är helt nödvändiga för att bedriva museiverksamhet idag och för att vara kvar i den byggnad som Friedrich August Stüler ritade och som på 1860-talet uppfördes för att vara Sveriges främsta konstmuseum. Det är också här projektets stora komplexitet ligger.

- Balansen mellan att värna ett 150 år gammalt kulturarv och att utveckla byggnaden för att klara nya krav har varit vår främsta utmaning, säger Ingrid Eiken Holmgren, generaldirektör vid Statens fastighetsverk.

- Komplexiteten har varit slående under hela projektet. Över tre tusen personer och femtio yrkesgrupper har arbetat med renoveringen för att skapa en väl fungerande museibyggnad som kan möta besöksintresset under många år framåt. Inkörning av teknik och installationer kommer att ta tid och är möjliga att göra först när publiken rör sig i huset så nu ser vi fram emot att Nationalmuseum slår upp portarna för alla, säger Ingrid Eiken Holmgren.

Att addera teknik utan att stjäla yta

En initial och central utmaning låg i att lösa var tekniken i form av ventilations- och klimatanläggningar skulle placeras, att lyckas addera tusentals löpmeter tekniska installationer i byggnaden samtidigt som de publika ytorna skulle öka. Arkitekterna Wingårdh och Wikerståls lösning blev att placera teknikrummen i var sitt nytt rum, nedsprängda i berget under museets båda ljusgårdar.

- Att spränga under ljusgårdarna visade sig vara en rejäl utmaning för oss. I vissa delar gick det inte alls på grund av sprickbildningar och för höga vibrationer. Lösningen blev att såga sig fram i bergmassorna vilket ledde till förseningar på ungefär ett halvår och därmed ökade kostnader, säger Cecilia Brännvall, projektchef vid Statens fastighetsverk.

För att få plats med teknikrummen har Statens fastighetsverk, utöver att ta bort ca 5 300 kubikmeter sten, höjt golvet i ljusgårdarna. Samtidigt har golvet i Kyrksalen, den stora mittsalen som förbinder ljusgårdarna, fått sänkt golv. Resultatet har blivit ett sammanhängande entréplan och att en ny rörlighet mellan rummen skapats.

Mässingsflätat hisstorn under glastak av 140 tetraeder

Ett annat stort beslut gällde var hissarna skulle placeras. Valet föll på den södra ljusgården där den tidigare så mörka hörsalen låg. Nu står här istället ett mässingsinklätt hisstorn bestående av tre hissar som sammanlagt tar upp till 130 besökare åt gången.

- Hissarna är ett viktigt nytillskott för att publiken, som dagligen väntas öka från tusen före renoveringen till två tusen nu, ska kunna röra sig smidigt i byggnaden. Södra ljusgården är dock inte bara till för transport. Framför hisstornet finns en flexibel publik yta för filmvisning, föreläsningar eller samtal, säger Cecilia Brännvall.

En arkitektonisk detalj värd att uppmärksamma är de kupolformade glastaken som placerats över ljusgårdarna. Varje glastak är uppbyggt av 140 tetraeder vars mönster, beroende på hur ljuset faller, speglar sig på ljusgårdarnas stenväggar.

- Utöver att vara vackra och släppa in ljus har glastaken även en viktig akustisk funktion. De 140 glastetraederna är specialutvecklade för att slå sönder och rikta om ljudvågorna i riktning mot väggarnas akustikputs. Tillsammans ger det ett mjukare ljud utan efterklang, säger Cecilia Brännvall.

Nya utblickar och starkare färger

Det är inte bara ljusgårdarna som badar i ljus. Ett av renoveringens mest iögonfallande resultat, oavsett var du befinner dig i byggnaden, är ljuset från tidigare igensatta fönster. 331 stycken har öppnats upp och renoverats. Detta ger en genomsiktlighet, en ny kontakt med staden och vattnet samtidigt som orienteringen i byggnaden underlättats. Andra tydliga förändringar är att flera utställningssalar fått mer volym efter att tillfälliga innerväggar rivits och så färgsättningen förstås, mycket forskning och arbete har lagts ner på att hitta kulörerna.

- I slutet av renoveringen var ett stort antal konservatorsarbeten igång runt om i byggnaden. Utöver alla färgundersökningar som gjorts för att få rätt kulörer på tak och väggar har bland annat det vackra taket i museets nedre och övre trapphall konserverats. Detta arbete gör att detaljerna framträder på ett helt nytt sätt, säger Cecilia Brännvall.

Renovering som ska hålla över hundra år

Vid sidan av alla synliga förändringar finns den för museiverksamheten och byggnaden så centrala tekniken. Överallt, bakom fönster, väggar och golv döljer sig ventilationsrör, sprinkleranordningar och klimatlösningar som sköter temperatur, luftfuktighet och brandsäkerhet.

- Teknikmässigt går det inte att jämföra med hur det såg ut tidigare. Hela Nationalmuseum är nu uppdelat i olika klimatzoner vilket möjliggör att ha en utställning som håller ett visst klimat i en sal och en annan utställning, som kräver ett helt annat klimat i nästa, säger Svante Nilsson, teknisk förvaltare vid Statens fastighetsverk.

Till sin hjälp för att styra klimatet finns en väderstation på taket. Denna, i kombination med digitala personräknare i salarna gör att det går att räkna ut precis rätt värde för respektive sal. Alla tekniska system har dock en inkörningsperiod. Det är först då publiken kommer som det går att se vad som ska regleras. Klart är dock att förutsättningarna för en välfungerande museibyggnad nu är goda. Hållbarhet och långsiktighet har präglat renoveringen och målet är att byggnaden nu ska fungera minst i ytterligare hundra år.

Projektfakta

Kostnader:

Budgetramen för renovering och ombyggnad av Nationalmuseum är 1,255 miljarder kronor inklusive budgetreserv och index. Det återstår markarbeten och injusteringar som ännu inte är medräknade, men kostnaden för projektet håller sig inom budgetramen.

Huvudkonsulter:

Byggprojektledning: Cowi/Projektbyrån AB

Arkitekt: Wingårdhs arkitekter AB i samarbete med Wikerstål arkitekter

VVS:Bengt Dahlgren Stockholm AB

El: HJR Projektel AB

Konstruktion: Sweco Structures AB

Landskap: Andersson-Jönsson Landskapsarkitekter AB

Antikvarie: AIX genom Johan Rittsél

Konservator:Stockholms målerikonservering

Miljösamordnare: BKIND konsult AB

Kontrollansvar enligt PBL: Sweco management AB

Generalentreprenör: Skanska AB

För mer information kontakta:

Cecilia Brännvall, projektchef Statens fastighetsverk, 010-478 73 96, cecilia.brännvall@sfv.se

Torun Hammar, projektägarföreträdare Statens fastighetsverk, 010-478 70 64, torun.hammar@sfv.se

Åsa Carlberg, pressekreterare Statens fastighetsverk, 010-478 76 00, asa.carlberg@sfv.se

Pressbilder: http://news.cision.com/se/statens-fastighetsverk

Projektsida inklusive pressfilmer:

https://www.sfv.se/nationalmuseum