700 år gamla skelett funna vid Stockholms slott

Publicerat

Vid utgrävningar invid Storkyrkan i Gamla stan i Stockholm har arkeologer gjort ett unikt fynd. Ungefär tio meter ut från Storkyrkans nordöstra sida, har 230 skelett och delar av den äldre kyrkogårdsmuren grävts fram. Skeletten hittades i samband med Statens fastighetsverks pågående renovering av Stockholms slotts fasader och grävningarna för rörliga farthinder som byggs samtidigt för att höja säkerheten vid slottet.

Den gamla kyrkogården erbjöd en plats för alla samhällsklasser fram till 1500-talets mitt då Gustav Vasa lät riva Storkyrkans kor.

- Skeletten är begravda i fjorton lager ovanpå varandra på båda sidor om muren. Graven kan innehålla de äldsta skeletten som påträffats vid en arkeologisk undersökning av en medeltida begravningsplats i Stockholm. Det som talar för det är att man under graven funnit mynt från 1354 till 1361, präglade under Magnus Erikssons tid, berättar arkeolog Agneta Flood, projektledare och osteolog.

Slottsfogde Erik Kampmann säger att man kände till att det funnits en kyrkogård på platsen, men inte att den delvis var en så gammal begravningsplats.

- Fynden av skelett av människor som man tror begravdes redan på 1300-talet innebär att det kan handla om några av Stockholms första invånare, säger Erik Kampmann. Ännu så länge har ingen åldersbestämning gjorts av skeletten som nu inte finns kvar på den gamla kyrkogården utan är upplockade och ska undersökas.

- Vid en preliminär översikt verkar de flesta av skeletten vara unga kvinnor, mellan 20 och 25 år, en del är också barn. Kropparna har inte begravts i kistor utan har varit svepta i tyg. Här begravdes de fattiga medan bättre bemedlade kunde köpa sin plats inne i kyrkan. Under medeltiden kallades kyrkogården nordöst om Storkyrkan ”Helvetet” i folkmun, så man kan ju tänka sig att det inte var en eftertraktad plats att vila på, säger Agneta Flood. Välbevarade skelett När Agneta och hennes kolleger startade utgrävningarna i maj 2019 anade de att de skulle komma att stöta på skelett i marken. Och det gjorde de redan när de kommit ner en halv meter. Den utgrävda gropen är omkring 40 kvadratmeter stor och utgör en väldigt liten del av den gamla kyrkogården.

- Men vi kunde ju inte föreställa oss att vi skulle hitta så många skelett och så gamla. Här har ju byggts, grävts och schaktats ända sedan medeltiden fram till 1900-talet och vi kunde inte räkna med att skeletten skulle vara så välbevarade och intakta, säger Agneta Flood. Om ett par månader hoppas hon att få mer information om skelettens datering och eventuella sjukdomar.

- Man kan spekulera om människorna dött av digerdöden, eller pesten, en pandemi som kom till Europa 1347 och härjade i omgångar fram till 1700-talets början. Dessvärre lämnar sjukdomen inte några spår i skelettet. Det vi kan konstatera är att man redan idag kan se tecken på ett strapatsrikt liv kantat av skador trots att de döda begravdas i ung ålder, säger Agneta Flood Frågan om vad som händer med skeletten då man undersökt och åldersbestämt alla är inte löst ännu. Troligen kommer skeletten åter att begravas. Frågan avgörs ytterst av Riksantikvarieämbetet i dialog med bland andra Länsstyrelsen som gett tillstånd till utgrävningarna.

- Fynden är unika och kan berätta mycket om hur de medeltida stockholmarna levde. Men det finns ännu inga beslut om när och var en återbegravning kan ske. Tidigare har skelett återbegravts på både Norra kyrkogården och Skogskyrkogården, vilket kan vara en möjlighet, säger Sofia Andersson, antikvarie på Länsstyrelsen i Stockholm.

För mer information kontakta:

Magnus Roos, projektledare, Statens fastighetsverks projekt- och specialistavdelning, 010 478 73 17, magnus.roos@sfv.se

Agneta Flood, arkeolog och osteolog, Arkeologikonsult, agneta@arkeologikonsult.se

Maria Uggla, presskontakt Statens fastighetsverk, 010 478 72 47, maria.uggla@sfv.se

Pressbilder:

https://news.cision.com/se/statens-fastighetsverk

Pressfilm:

https://www.sfv.se/fyndpastockholmsslott