• Huvudbyggnaden från söder Fotograf: Kerstin Powell

    Huvudbyggnaden från söder

  • Bodlängan byggd 1765 Fotograf: Peder Hildor

    Bodlängan byggd 1765

  • Residenset på holmen Marieholm Fotograf: Peder Hildor

    Residenset på holmen Marieholm

  • Stallet, utställningshall för Vadsbo museum Fotograf: Peder Hildor

    Stallet, utställningshall för Vadsbo museum

  • Huvudbyggnaden från norr Fotograf: Peder Hildor

    Huvudbyggnaden från norr

Residenset Marieholm, Mariestad

Dagens Marieholm förlorade sin roll som residens då Västra Götalands län bildades 1997. Platsen har dock varit bebodd sen förhistorisk tid och fungerat som både landshövdingeresidens och kungsgård i hela 350 år.

Karl IX grundade Mariestad 1583

Holmen Marieholm, i ån Tidan har varit bebodd sedan förhistorisk tid. Fisket fanns nära och marken var bördig. Släkten Tre Rosor hade här en herremansgård, kallad Tunaholm, fram till att Gustav Vasa förvärvade gården, år 1558. Under ägarskapet av hertig Karl, sedermera Karl IX, bytte gården namn till Marieholm, år 1583. Det var också det år som Hertig Karl grundade staden Mariestad.

Marieholm – unikt som residens och kungsgård

1634 bildades Skaraborgs län och 1660 blev Mariestad residensort. Landshövdingen Thord Ulfsson Bonde anvisades Marieholms förfallna kungsgård som boställe och lät flytta dit en ny huvudbyggnad. Här har sedan alla landshövdingar i Skaraborg bott fram till 1997. Marieholm har under 350 år fungerat som både kungsgård och landshövdingeresidens – vilket är unikt.

Minnesstenen – det enda som finns kvar

Överste Peter Örneklou blev landshövding 1683. Han genomförde enligt 1600-talets strävan efter ordning och symmetri en ny och tidsenlig anläggning med en uppstramning av både bebyggelse och trädgård. Ingen av de ursprungliga byggnaderna finns kvar i dag men dispositionen är den samma. Kvar finns en minnessten som Örneklou lät resa som berättar om ombyggnaden och trädgården.

Många om- och tillbyggnader

Karl IX:s konungsbyggnad blåste omkull i en orkan 1724 och fyra år senare uppfördes en ny kanslibyggnad på grundmurarna. På 1730-talet byggdes också en helt ny huvudbyggnad som stod färdig 1733. Det nya residenset uppfördes i timmer och fick formen av en karolinsk herrgård. Husets mittaxel bestod av en förstuga och utbyggd sal. På varje sida om mittpartiet fanns bostadssviter. På framsidan fanns två korta flyglar och byggnaden, som var rödfärgad, täcktes av tegeltak. På 1750-talet putsades byggnaden och tegeltaket blev utbytt mot plåt.

1742 ersattes Örneklous flygel av nuvarande köksflygeln och 1756 uppfördes en byggnad med bostäder för betjäningen på platsen där Bondes ditflyttade hus stått. Den var dock illa byggd och ersattes 1796 med den nuvarande flygelbyggnaden. Norr om betjäntflygeln byggdes 1765 en förrådsbyggnad och mitt emot denna uppfördes stallet.

1808 bestämdes att man skulle bygga två kansliflyglar på varje sida om infarten till residenset. Den östra byggdes 1811 och två år senare var den västra flygeln färdig. Flyglarna används nu av Vadsbo museum

Nuvarande utseende från 1853 och 1967

Anders Petter Sandströmer som blev landshövding 1851 tyckte att huset var för litet. Han fick igenom att man byggde på det gamla huset med en övervåning. Detta blev klart 1853. Arkitekt för ombyggnaden var Johan Fredrik Åbom och huset fick då sitt nuvarande utseende.

Byggnaderna fick sin nuvarande gula färg när huset renoverades 1967 i samband med att Karl Frithiofson blev landshövding. Under Frithiofsons nära tjugoåriga landshövdingetid byggdes flera av flygelbyggnaderna om och stallet blev utställningshall för Vadsbo museum.

När Skaraborgs län gick upp i det nybildade Västra Götalands län 1997 avslutades Marieholms era som bostad för landshövdingen. (Se istället residensen i Vänersborg och Göteborg.)

Marieholm blev statligt byggnadsminne 1935.

Lokalens placering på en karta

Stor karta

Adress

Adress:

Marieholmsbron

542 30 Mariestad
58.70764, 13.81829

Fakta

Byggår:
1685, 1733, 1853
Arkitekt:
Johan Fredrik Åbom m fl
Hyresgäster: