• Bastion Gräsgård med Vasaborgen. Fotograf: Lars-Erik Berglund

    Bastion Gräsgård med Vasaborgen.

Uppsala slotts bastionsfront

Uppsala slotts bastionsfront - Nordens äldsta. En bastion är en framskjuten del av fästningsvallen på äldre befästningar

Upplev 1500-talets vasaborg

Hur ser de äldsta delarna av Uppsala slott ut? Vad finns kvar av de ursprungliga bastionerna som skulle försvara Uppsala stad?

Sedan år 2004 finns det möjlighet för allmänheten att besöka den ursprungliga vasaborgen och uppleva stämningen i de anrika ruinerna. Vasaborgen på Uppsala slott är ett utmärkt exempel på hur Statens fastighetsverks byggnader kan levandegöras.

Bastioner och kanoner

Bastion Styrbiskop.Bastion Styrbiskop.Historien om Uppsala slott och bastionerna går tillbaka till mitten av 1500-talet. Tidens oroligheter och uppror gjorde att Gustav Vasa såg behovet av ett antal moderna borgar som stödjepunkter inne i landet. Tidigare hade Uppsala bara försvarats av Uppsala gård, förmodligen den gamla biskopsgården som Gustav Vasa låtit bygga ut och förstärka.

Den nya borgen byggdes på Kasberget, den högsta punkten ovanför staden. Grunden i försvaret var två bastioner, Styrbiskop och Gräsgården. Inspirationen till bastionerna kom från Italien. Tack vare de vinklade byggnadskonstruktionerna kunde man eliminera döda vinklar längs borgens murar och få ett bra försvar. Bastionerna var utrustade med flera kanoner.

Gräsgården och den äldsta bostadsdelen

Den södra bastionen, Gräsgården, var mycket större än den norra Styrbiskop. Ovanpå Gräsgården byggdes en representativ bostad som följde bastionens vinklade form, krönt med ett stort torn. Bostadsdelen blev snabbt för liten och på 1560-talet lät Erik XIV bygga på den med en rätvinklig flygel.

När Erik XIV avsattes 1568 fortsatte Johan III broderns ombyggnationer. Nu inlemmas bastionernas byggnadshistoria med den för Uppsala slott. Läs mer om slottets utveckling i länkarna nedan till höger.

Gunillaklockan

Ovanpå den norra bastionen Styrbiskop står idag en klockstapel med den så kallade Gunillaklockan. Klockan bekostades ursprungligen av Johan III:s andra hustru Gunilla Bielke år 1588. Förmodligen skulle den ha hängt i slottskyrkan men blev istället en del av slottets urverk. Klockan hängde då i en bjälke i det sydöstra tornet.

Uppsala stad och slott drabbades år 1702 av en stor brand och efter det användes klockan dagligen som stadens vårdklocka, en funktion den har fortfarande. År 1752 göts Gunillaklockan om och hängdes upp i den nuvarande klockstapeln.

Lokalens placering på en karta

Stor karta

Adress

Adress:

Uppsala slott

59.85354, 17.63486

Fakta

Byggår:
1540-1560
Hyresgäst: