Linneanum, Uppsala
Kung Gustav III donerade 1787 Uppsala slottsträdgård till Uppsala universitet. En ny botanisk trädgård skulle anläggas som ersättning för den gamla vid Fyrisån (nuvarande Linnéträdgården). En orangeribyggnad skulle också uppföras för universitetets botaniska föreläsningar och som utrymme för de botaniska samlingarna. Initiativtagare var Carl Peter Thunberg, en av Linnés främsta lärjungar och dåvarande professor i botanik. Byggnaden, som kallas Linneanum, uppfördes mellan 1787 och 1807 som en hyllning till Carl von Linné.
Sidan finns också som teckentolkad
Centralpunkten för Linnéjubileet i Uppsala år 2007 var Linneanum, där den stora och praktfulla Linnésalen restaurerats och Linnéstatyn åter ställts på plats. Thunbergsalen med sina herbarieskåp återställdes till 1880-talets utseende och även den omgivande trädgården restaurerades inför detta tillfälle.
Linneanums förebild antikt tempel
Byggnaden har nyklassicismens arkitektoniska principer - inspirerade av antikens kultur och ideal. De ursprungliga ritningarna togs fram av Olof Tempelman på uppdrag av Gustav III. Förebild var bland annat det antika Poseidontemplet i Paestum i södra Italien. Gustav III blev inte helt nöjd med Tempelmans ritningar, utan gav den franske arkitekten Louis Jean Desprez i uppdrag att omarbeta dem. Desprez förenklade Tempelmans ritningar och skalade bort överflödiga detaljer och använde sig av geometriska former. Den "strama murens arkitektur" är typisk för Desprez.
Försenad invigning
Gustav III följde byggnadsarbetet av Linneanum uppmärksamt och beviljade behövliga medel. Efter kungens död blev det svårt att få fram pengar. Arbetet drog ut på tiden och ofullständiga delar av byggnaden fick skyddas från förfall innan de kunde färdigställas. Efter långa förseningar var det egentliga arbetet avslutat omkring 1804-1805. Invigningen skedde först den 25 maj 1807, till minne av hundraårsdagen av Linnés födelse.
Kaktusrum och Linnélagrar
Innanför den imponerande tempelgaveln i öster ligger den vackra Linnésalen tillägnad Linnés minne. Södra flygeln fungerar som orangeri och kaktusrum och har varit i kontinuerlig drift sedan 1807. I den norra flygeln finns Thunbergssalen där man tidigare förvarade de botaniska samlingarna. I norra flygeln finns också moderna kontorsutrymmen som utnyttjas av Uppsala universitet. I orangeriet odlas många typiska orangeriväxter och här finns också den omfattande kaktussamlingen. Den äldsta kaktusen har odlats i Uppsala sedan 1720. Kvar från Linnés tid är de s k Linnélagrarna, fyra lagerträd som odlats i jättestora baljor i 250 år. Orangeriväxterna flyttas sommartid ut i trädgården och under denna period anordnas utställningar, konserter och fester i orangeriet. Precis som förr ansvarar Uppsala universitet för all verksamhet i Linneanum och Botaniska trädgården.
Linneanum blev statligt byggnadsminne 1935 och förvaltas av Statens fastighetsverk.
Läs mer
Tidskriften Kulturvärden 2007:2 - temanummer om Linné
Carl von Linné -Blomsterkonungen (PDF-dokument, 147 kB)
Ekskogen och Visingsö (PDF-dokument, 572 kB)
Hammarby 318 -mantal berustat säteri (PDF-dokument, 991 kB)
Intet öra för musik -Linnés vevpositiv (PDF-dokument, 70 kB)
Linnéminnena i Uppsala (PDF-dokument, 71 kB)
Lustgården på väggen -blomsterplancherna på Linnés Hammarby (PDF-dokument, 356 kB)
Mitt elysium -Linnéträdgården i Uppsala (PDF-dokument, 432 kB)
Svartbäcksgatan 27 -Carl von Linnés hem (PDF-dokument, 297 kB)
Adress
Adress:
Linnéanum, Botaniska trädgården
752 38
Uppsala
Fakta
- Byggår:
- 1787-1807
- Arkitekt:
- Carl Hårleman, Olof Tempelman och Louis Jean Desprez
- Hyresgäst: