Linneanum, Uppsala

Kung Gustav III donerade 1787 Uppsala slottsträdgård till Uppsala universitet. En ny botanisk trädgård skulle anläggas som ersättning för den gamla vid Fyrisån (nuvarande Linnéträdgården). En orangeribyggnad skulle också uppföras för universitetets botaniska föreläsningar och som utrymme för de botaniska samlingarna. Initiativtagare var Carl Peter Thunberg, en av Linnés främsta lärjungar och dåvarande professor i botanik. Byggnaden, som kallas Linneanum, uppfördes mellan 1787 och 1807 som en hyllning till Carl von Linné.

Sidan finns också som teckentolkad

Centralpunkten för Linnéjubileet i Uppsala år 2007 var Linneanum, där den stora och praktfulla Linnésalen restaurerats och Linnéstatyn åter ställts på plats. Thunbergsalen med sina herbarieskåp återställdes till 1880-talets utseende och även den omgivande trädgården restaurerades inför detta tillfälle.

Linneanums förebild antikt tempel

Byggnaden har nyklassicismens arkitektoniska principer - inspirerade av antikens kultur och ideal. De ursprungliga ritningarna togs fram av Olof Tempelman på uppdrag av Gustav III. Förebild var bland annat det antika Poseidontemplet i Paestum i södra Italien. Gustav III blev inte helt nöjd med Tempelmans ritningar, utan gav den franske arkitekten Louis Jean Desprez i uppdrag att omarbeta dem. Desprez förenklade Tempelmans ritningar och skalade bort överflödiga detaljer och använde sig av geometriska former. Den "strama murens arkitektur" är typisk för Desprez.

Försenad invigning

Gustav III följde byggnadsarbetet av Linneanum uppmärksamt och beviljade behövliga medel. Efter kungens död blev det svårt att få fram pengar. Arbetet drog ut på tiden och ofullständiga delar av byggnaden fick skyddas från förfall innan de kunde färdigställas. Efter långa förseningar var det egentliga arbetet avslutat omkring 1804-1805. Invigningen skedde först den 25 maj 1807, till minne av hundraårsdagen av Linnés födelse.

Kaktusrum och Linnélagrar

Innanför den imponerande tempelgaveln i öster ligger den vackra Linnésalen tillägnad Linnés minne. Södra flygeln fungerar som orangeri och kaktusrum och har varit i kontinuerlig drift sedan 1807. I den norra flygeln finns Thunbergssalen där man tidigare förvarade de botaniska samlingarna. I norra flygeln finns också moderna kontorsutrymmen som utnyttjas av Uppsala universitet. I orangeriet odlas många typiska orangeriväxter och här finns också den omfattande kaktussamlingen. Den äldsta kaktusen har odlats i Uppsala sedan 1720. Kvar från Linnés tid är de s k Linnélagrarna, fyra lagerträd som odlats i jättestora baljor i 250 år. Orangeriväxterna flyttas sommartid ut i trädgården och under denna period anordnas utställningar, konserter och fester i orangeriet. Precis som förr ansvarar Uppsala universitet för all verksamhet i Linneanum och Botaniska trädgården.

Linneanum blev statligt byggnadsminne 1935 och förvaltas av Statens fastighetsverk.