• Kina slott
    Kina slott

Kina slott

Under 1700-talet var intresset för kinesisk och japans konst på modet i Sverige och Europa. Det kom sig av de täta handelsförbindelserna genom Ostindiska kompaniet. Kung Adolf Fredrik lät bygga ett kinainspirerat träslott som han gav i födelsedagspresent till sin hustru Lovisa Ulrika 1753.

Ett nytt slott

10 år senare började man bygga en ny huvudbyggnad som ersatt det gamla träslottet. Slottsarkitekt Carl Fredrik Adelcrantz gjorde ritningarna. Två paviljonger byggdes samtidigt med slottet och ytterligare två, Kungens paviljong och Confidencen, stod redan klara och kunde användas under byggnadstiden. Det nya lustslottet uppfördes i tegel och fick ett böljande grönt tak och försågs med exotiska dekorationer.

Byggnaden är ett litet rokokoslott och själva byggnadskroppen har inga likheter med kinesiska byggnader. Det är i fasadernas lackröda väggar och skulpturala utsmyckningar som man ser den goda kunskapen om kinesisk byggnadskonst. På så vis förenas här både det europeiska och det exotiskt kinesiska. Hovintendent Jean Eric Rehn ledde arbetet med inredningen. Det nya Kina slott stod klart 1769.

Omfattande renoveringar av Kina slott

1777 måste Lovisa Ulrika sälja Drottningholm till svenska staten på grund av sina stora skulder. I samband med denna inlösen upprättas en inventariehandling över Kina slott som finns bevarad än idag. Denna utgick man från då Kina slott 1959-67 genomgick en stor restaurering. Den fasta inredningen återfick då sina ursprungliga färger; möbler, konstföremål och textilier konserverades och återfördes så långt möjligt till sina ursprungliga platser.

Den senaste renoveringen avslutades 1996 och innebar en omfattande upprustning av exteriören och nyinstallation av el och brandskydd. Efter en lång process med förundersökningar och arkivforskning har alla fönster, plåttaket med dekorationer liksom puts och stuck renoverats. Arbetet har huvudsakligen dokumenterats med foto och uppmätningar så framtidens byggnadsantikvarier kommer att ha ett gott underlag för det fortsatta underhållet.

Idag är Kina slott museum. Slottet är öppet för allmänheten under vår- och sommarmånaderna.

Runt Kina slott finns flera byggnader som uppfördes för att hovet skulle kunna vistas här under 1700-talet. Slottet och byggnaderna runtomkring är statliga byggnadsminnen.

Svarvarverkstaden

Svarvarverkstaden_440x225.jpg

En av paviljongerna använde Adolf Fredrik som svarvarverkstad. Han var road av hantverksarbete. Här fanns smedja, snickarbänk och svarvstol. Byggnaden uppfördes i samband med att det första slottet byggdes. Den var målad i korgflätsmönster. På mitten av 1800-talet inreddes huset som bostad för vaktmästaren vid Kina slott. En del av svarvutrustningen finns kvar men förvaras på annan plats.

Confidencen

Confidensen_440x225.jpg

Den exotiska och lekfulla slottsmiljön kring Kina slott uppskattades av Adolf Fredrik och Louisa Ulrika som gärna sökte sig hit undan det officiella livet i Drottningholms slott.

Confidencen har fått sitt namn av det höj- och sänkbara bord som gjorde det möjligt att inta måltiderna konfidentiellt, det vill säga utan uppassning. Fyra servanter för mat och dryck fungerade på samma sätt. Ursprungligen var de yttre väggarna målade i korgflätsmönster som kungens paviljong och det första Kina slott. Väggarna fick senare sin målning i överensstämmelse med den nya huvudbyggnaden. Byggnaden är murad på gråstensgrund och putsad. Den är uppförd i tre plan med ett rum på vardera planet. Överst finns matsal, mellanplanet är anrättningsrum och i bottenplanet finns maskineri till bordet och servanterna.

Vakttältet

vakttaltet_200.jpgVakttältet, eller Corps de Gardebyggnaden, uppfördes på Gustav III:s uppdrag efter ritningar av Carl Fredrik Adelcrantz 1782. Vakttältet skulle lika ett härläger i fält. Det som skulle likna tältduk är tillverkat av dekorerad plåt. Tältet lär ha byggts för vaktmanskapet vid Kina slott, men troligare är kanske att det i stället användes som förläggning för de kompanier som förlades vid Drottningholm sommartid för att arbeta i huvudsakligen i parken.

Samtidigt som tältet uppfördes rev man Corps de Gardebyggnaden som var belägen mellan slottet och bron. Under 1800-talet fungerade byggnaden som förläggning för olika vaktstyrkor och manskap som deltog i infanteriskolan. Det har sedan varit förråd. På 1990-talet ställdes tältet i ordning som utställningslokal.

Slottsköket

I anslutning till Kina slott och Confidancen byggdes ett slottkök. Som brukligt var placerades det på behörigt avstånd från huvudbyggnaden, man ville ha både brandsäkerhet och social avskildhet, Mellan byggnaderna fanns ett litet tak som nu saknas.

Silverkammaren

Silverkammaren uppfördes som förvaringsrum för fatburen, förrådet av linne och annat. Inventeringar visar att det i stället användes som sällskapsrum där man hade spelbord och ett fortunaspel. Troligen utnyttjades byggnaden som en extra matsal när det var många gäster vid festerna som hölls vid Kina slott.

Biljarden

Biljarden.jpgIntill Kina slott byggdes en paviljong för biljardspel. Ett bord från slottet togs hit och senare flyttades en svarv från Adolf Fredriks paviljong hit. Liksom övriga byggnader kring Kina slott har byggnaden många originella och dekorativa detaljer.

Påfågelshuset

Vid Kina slott anlades en park med två volièrer på ömse sidor om den östra allén, kantade av klippta träd, efter Carl Fredrik Adelcrantz ritningar. Två volièrer för kinesiska eller ostindiska fåglar uppfördes 1758. En av dessa finns kvar idag. En volier rymde kanariefåglar, en annan påfåglar. Det här är antagligen påfågelshuset, eftersom påfåglarna fanns kvar längst.

Sedan 1990 är volieren inredd som personalrum. Fasaden restaurerades samtidigt som Kina slott enligt framskrapad färgsättning. Byggnaden är ett statligt byggnadsminne.

Del av världsarvet

Kina slott med omgivande miljö är sedan 1991 upptaget på Unesco World Heritage List, vilket innebär att det även internationellt är klassat som mycket värdefullt från kulturhistorisk synpunkt. Det utgör en del av världsarvet. Unescos konvention om skydd för världens kultur- och naturarv tillkom 1972.

Parkeringsavgifter vid slottet går till underhåll av parken

Från och med 1 juli blir parkeringarna vid Drottningholms slott avgiftsbelagda. Det gäller Teaterplan, Karusellplan och vid Kina slott. Avgiften är 15kr/tim och parkerings tid max 6 tim. Det kommer att finnas biljettautomat, möjlighet att betala via sms eller en App. Parkering för rörelsehindrade och för turistbussar är fri. I övriga områden gäller parkeringsförbud förutom för dem med P-tillstånd för boende. Detta gäller Kantongatan, Växthuset, Orangeriet, Kungsgården, Eriksberg och Malmen. Inkomsterna för parkeringsavgifterna kommer att gå till utveckling av Drottningholms slottspark. Genomförande av parkeringsavgifter sker i samråd med Drottningholms Slottsförvaltning. Bevakningsbolaget är Nokas Security AB.