Drottningholms slott

Välkommen till världsarvet Drottningholm. Historien om Drottningholm kretsar kring en rad drottningar. Den första var Katarina Jagellonica som omkring 1580 fick det första slottet av sin make Johan III. Egendomen hette då Torvesund. För att hylla drottningen ändrade kungen namnet till Drottningholm.

Sedan 1991 finns Drottningholm uppförd på FN-organet Unescos världsarvslista över världens mest skyddsvärda kulturarv som ska bevaras för all framtid. Ingenstans i Sverige kan du så tydligt uppleva olika historiska trädgårdsideal sida vid sida som på Drottningholm: barockträdgårdens strikta och tuktade symmetri, 1760-talets intimare trädgård vid Kina slott och 1780-talets engelska park, där naturens mjuka former framhävs. Tillsammans omfamnar de den välbevarade 1600- och 1700-talsarkitektur som finns att se och besöka på slottsområdet. Drottningholms slott, Drottningholmsteatern, Kina slott och slottsparken till världsarv.

På Drottningholm kan du gå på guidade slottsvisningar, se teaterföreställningar och besöka olika evenemang i parken – varje säsong har något nytt att erbjuda. Drottningholms slottspark är öppen året runt för egen rundvandring.

Det första slottet på Drottningholm

Johan III lät uppföra den allra första slottsbyggnaden på 1570-talet till sin hustru drottning Katarina Jagelonica. Änkedrottning Hedvig Eleonora köpte slottet 1661 men på nyårsaftonen samma år eldhärjades byggnaden. Hon anlitade arkitekt Nicodemus Tessin d ä för att rita ett nytt slott, som kom att bli det nuvarande. Byggnadsarbetena startade 1662 och det nya slottet stod klart 37 år senare, 1699. Nicodemus Tessin d y fortsatte med arbetet med slottets inredningar efter pappans död, liksom med anläggningen av parken.

Slottet som morgongåva

1744 gifte sig prinsessan Lovisa Ulrika av Preussen med den svenske tronföljaren Adolf Fredrik och fick Drottningholms slott i morgongåva. Hon gav arkitekten Carl Hårleman uppdraget att bygga på slottsflyglarna med en våning och barockens röda puts ersattes nu av ljust gult. Från denna period har även värdefulla inredningar bevarats. 1777 blev dock svenska staten tvungen att lösa in slottet på grund av Lovisa Ulrikas stora skulder, men den kungliga dispositionsrätten kvarstod.

Renoveringar i Drottningsholms slott

Slottet har renoverats återkommande under 400 år men den mest genomgripande renoveringen gjordes 1907-13 då värmeledningar och elektricitet drogs in. Vatten och avlopp förnyades och slottstaket lades om. Även invändigt gjordes stora renoveringar. Under en tjugoårsperiod, fram till 1997, restaurerades stora trapphuset, biblioteket och rikssalen. Slottet utrustades nu också med ett heltäckande brandskydd. År 1997 utgjorde starten för Statens fastighetsverks arbeten med att under fem år renovera fasaderna på Drottningholms slott. Slottet är sedan 1935 statligt byggnadsminne.

Sedan 1981 har den svenska kungafamiljen sitt hem på slottet. Stora delar av byggnaden visas för allmänheten.

I slottsområdet finns flera byggnader som har uppförts för hovets behov. Läs mer:

Karamellan

Drottningholmspaviljonen - eller Karamellan som byggnaden kom att heta - uppfördes troligen under senare hälften av 1800-talet, exakt när är inte känt. Ursprungligen var det ett schweizeri, ett finare café som även serverade alkohol. Schweizerier fanns i många offentliga parker under 1800-talet. Namnet Karamellan var etablerat redan vid förra sekelskiftet.

Byggnaden har även kallats Landelius konditori efter hovkonditor J C Landelius som drev rörelsen här fram till 1913. Byggnaden fick sitt nuvarande utseende vid en ombyggnad 1903. Verandan glasades in under 1900-talets första decennier.

Besökscenter med butik och café

Idag är Karamellan besökscentrum med butik, biljettförsäljning och informationsavdelning för världsarvet Drottningholm. Här hittar du som besökare information om allt du kan se och göra på Drottningholm. Byggnaden rymmer även Drottningholms slottscafé.

Modern renovering bakom bevarad fasad

2008 köpte Statens fastighetsverk Karamellan för att i samarbete med Drottningholms slottsförvaltning och slottsteater renovera byggnaden till ett nytt besökscentrum. Karamellan är inte klassat som byggnadsminne men eftersom huset är en del av den skyddade miljön ute på Drottningholm valde Statens fastighetsverk att bevara exteriören. Invändigt krävdes det en större förändring för att åstadkomma ett modernt och tillgängligt besökscentrum. För att få rymd och ljus i byggnaden togs till exempel hela övervåningen bort.

Slottsstallet

Stallet i Drottningholmsparken byggdes under 1700-talet. Carl Hårleman ritade det västligaste av de tre längorna på 1730-talet, och på 1770-talet tillkom de två andra längorna, troligen ritades de av Carl Fredrik Adelcrantz. De är grunden för den befintliga högvakts- och stallflygeln, där stallen senare blivit garage.

Carl Fredrik Palmstedt ritade flera förslag till ombyggnad av stallet 1787, som inte förverkligades, men ligger nära det som kom att genomföras. Mittdelen byggdes på med två plan och den här delen inreddes som högvaktsbyggnad. Ombyggnaden gjordes i samband med att högvaktsflygeln, det sk Corps de Gardet, revs 1787. Den låg som en flygel från slottet ner mot vattnet, mittemot denna byggnad. Gustav III byggde då bron och ville förmodligen inte att slottet skulle skymmas av någon byggnad när man närmade sig den vägen.

Numera garage

I bottenplanet fanns rum för officerare och båtsmän, mellanvåningen rymde bostad för slottsförvaltare och oldfru fram till 1900-talets mitt, och det övre planet inreddes med 13 kamrar till samma behof som...uti gamla Corps de Gardet. Idag inkvarteras där 28 vakthavande militärer.

Stallen byggdes om till garage 1928 och är statligt byggnadsminne.

Faciliteter:


  • WC
  • Café/servering
  • Parkering
  • Trädgård
  • Museum
  • Stig
  • Park/parkområde
  • Butik
  • Guidning