Drottningholm/ Hemmet (Ståthållarbostaden)

Hemmet byggdes som huvudbyggnad till Drottningholms kungsgård. Kungsgården anlades av Gustav Vasa och det var i anslutning till den som Johan III byggde det första slottet på Drottningholm. 1782 revs den dåvarande byggnaden på grund av dess dåliga skick. Den nuvarande ståtliga huvudbyggnaden stod klar 1786.

Visuell estetik

Byggnaden ingick i Gustav III:s förskönande av omgivningarna kring Drottningholms slott där anläggandet av den engelska parken var av stor betydelse. Hemmet utgör ett av flera blickfång i den nya parken. Byggnadens utformning med stor kolonnportik och oproportionellt högt säteritak är sannolikt kopplad till att huset ska ses på håll. Från början hade det nedre takfallet träspån och senare skiffer vilket gav taket ytterligare tyngd.

Okänd arkitekt

Vilken arkitekt som ritade Hemmet är inte klarlagt men möjligen var det Olof Tempelman. Från början bodde Kungsgårdens inspektor på bottenvåningen och Lovö församlings kyrkoherde på övervåningen. Efter en ombyggnad 1816 blev huset bostad för ståthållaren. Det var nu huset kom att kallas Hemmet för att skilja det från ståthållarens kontor som låg i Kanslihuset på Drottningholmsmalmen. Under 1900-talet användes huset som sommarbostad, lekskola och magasin. Hemmet restaurerades i början av 2000-talet och är statligt byggnadsminne

Del av världsarvet

Drottningholms slott med omgivande miljö är sedan 1991 upptaget på Unesco World Heritage List, vilket innebär att det även internationellt är klassat som mycket värdefullt från kulturhistorisk synpunkt. Det utgör en del av världsarvet. Unescos konvention om skydd för världens kultur- och naturarv tillkom 1972.