• Manillaskolans södra fasad och huvudentré. Fotograf: Anders Rising

    Manillaskolans södra fasad och huvudentré.

  • Klassrum med visuell skrivartavla. Fotograf: Anders Rising

    Klassrum med visuell skrivartavla.

  • De ursprungliga pelarna finns kvar bland annat i
matsalen. Fotograf: Anders Rising

    De ursprungliga pelarna finns kvar bland annat i matsalen.

Manillaskolan, Stockholm

Manillaskolan, som också gett namnet till byggnaden invid vägen till Blockhusudden på Södra Djurgården, var Sveriges första skola för döva och hörselskadade barn. Men det var den spanske ministern Ignacio Maria del Corral som gav platsen namn efter Filippinernas huvudstad.

Övre och Nedre Manilla

Den spanske ministern Ignacio Maria del Corral blev förtjust i trakten vid Tolvöresholmen (Manilla holme) på Södra Djurgården och fick 1788 tillstånd av Gustav III att använda området. Ministern döpte platsen till Manilla och anlade en park och flera byggnader, bland annat ett lusthus som fortfarande finns kvar. Ett kruthus vid stranden gjordes om till bostad och är idag en av de äldsta delarna i Nedre Manilla.

Högre upp på tomten byggdes en ekonomilänga med stall, vagnslider och tjänsteboställen och detta blev Övre Manilla. Efter del Corrals tid såldes fastigheten efter att ha styckats i flera delar.

Pär Aron Borgs institut

Trappa i gjutjärnskonstruktion från 1860-talet. Foto: Anders Rising

Det första initiativet till dövinstitut i Sverige togs av Pär Aron Borg, som var självlärd inom området. 1809 höll Borg examination med fjorton blinda och dövstumma barn som han undervisat i sitt hem. Året därpå öppnade han Blindes och döfstummes institut i en fastighet på Drottninggatan.

1812 flyttade verksamheten till Manilla. Trähuset som varit del Corrals ekonomibyggnad rustades upp och fick vinkelställda tillbyggnader. Borg gjorde själv allt arbete efter egna ritningar tillsammans med eleverna och en lärare. Man byggde ytterligare några hus och renoverade ett par äldre byggnader.

Eleverna fick lära sig att läsa och skriva. Borg använde ett handalfabet och teckenspråk med Abbé de L'Epees teorier om dövundervisning som förebild. Detta blev grunden till dagens teckenspråk.

Nytt skolhus

Manillaskolans kyrksal. Foto: Anders Rising.

1864 hade verksamheten växt och ett nytt skolhus med plats för 180 elever blev klart. Huset var ritat av Johan Adolf Hawerman som var professor vid Överintendentsämbetet. Det var en stor gulputsad klassicistisk byggnad med svart plåttak och lanternin.

I byggnadens centrala del placerades en kyrksal i två plan med blyinfattade fönster. Kyrksalen används i dag som aula och scen.

Arkitekten E Jakobsson ritade gymnastikhuset som invigdes 1870 och fortfarande används.

1909 var Manillaskolan tvungen att återlämna ett arrenderat område nedanför vägen och riva byggnaderna på holmen från Pär Aron Borgs tid. Då byggde man på skolhuset med en våning och uppförde ett slöjdhus med stall.

Statlig skola

Dramahuset ritat av Tallius-Myhrman Arkitekter invigdes 1998. Foto: Max Plunger

1938 blev Manilla en statlig skola och skolan upphörde att vara internat 1979.

Byggnaderna har renoverats flera gånger under åren. 1998 invigdes en ny byggnad för dramapedagogik ritad av Tallus-Myhrman Arkitekter AB.

De ursprungliga rumsvolymerna återställdes vid en restaurering 1995-96.

Juni 2013 flyttade Manillaskolan till nya moderna lokaler i Konradsberg på Kungsholmen.

Ny skolverksamhet

Höstterminen 2013 startade CAMPUS MANILLA, en systerskola till Fredrikshovs Slotts skola, sin verksamhet i huset. Undervisningen kommer att bedrivas med betoning på akademiska ämnen såsom matematik och naturvetenskap samt dess möte med humaniora.

Verksamheten kommer att nyttja halva huset under 2013/14 då renoveringar kommer att göras. Till höstterminen 2015 kommer hela huset vara i ordningställt.

Lokalens placering på en karta

Stor karta

Adress

Adress:

Manillavägen 32-36

115 21 Stockholm
59.323798, 18.132995

Fakta

Byggår:
1856-64
Arkitekt:
Professor Johan Adolf Hawerman
Hyresgäst: