• Mangårdsbyggnaden på Hjälmshult är från 1740-talet och byggd efter Eberhard Carlbergs ritning till Ryttmästare o Kaptensbyggnader. Fotograf: Anders Bodin, SFV

    Mangårdsbyggnaden på Hjälmshult är från 1740-talet och byggd efter Eberhard Carlbergs ritning till Ryttmästare o Kaptensbyggnader.

  • Interiöra takmålningar i mangårdsbyggnaden. Fotograf: Anders Bodin, SFV

    Interiöra takmålningar i mangårdsbyggnaden.

  • Stenbockens hus. Flygelbyggnad från slutet av 1600talet. Fotograf: SFV

    Stenbockens hus. Flygelbyggnad från slutet av 1600talet.

Hjälmshult ryttmästare-/majorsboställe

Redan under medeltiden fanns ett jordbruk i Hjälmshult. När Skåne blev svenskt 1658 valde godsägaren på Hjälmshult att stanna liksom en del andra danska godsägare. Men några år därefter ville danskarna ha tillbaka Bornholm och man fick betala med att ge upp de danskägda godsen.

År 1661 användes Hjälmshult som återbetalning på ett lån till en officer som kronan lånat pengar av för sin krigskassa. 1679 tog kronan tillbaka godset igen, trots att lånet inte var återbetalat. Kungsgården blev 1680 ett militärt boställe och en del i Karl XI:s indelningsverk.

Bostället anslogs först som ryttmästareboställe men kom senare att tjäna som majorsbostad. Huvudbyggnaden är från 1743 och byggd efter Eberhard Carlbergs ritning till "Ryttmästare och Capiteins Caracters Byggning". Huset är byggt av sten i en våning med kammare på vinden. Byggnaden är i stort sett oförändrad sedan dess men under 1950-talet byggdes man till ett kök på ena kortsidan. Detta förändrade exteriören och helhetsintrycket medan interiören på detta sätt kunde bevaras.

Reslig Stenbock höjer tak

Den östra flygeln, även kallad Stenbockens hus, är från slutet av 1600-talet. Byggnaden är en träbyggnad med rödfärgad stående lockpanel under sadeltak av halm. Flygelbyggnaden ska ha fått sitt namn efter det att fältmarskalken Magnus Stenbock utnyttjade den som sitt huvudkvarter under slaget vid Helsingborg 1710. Innertaket är höjt med ca en meter i ett rum. Anledningen sägs vara att den reslige Stenbock skulle kunna stå rakryggad i rummet.

Arrendegård under kronan

När Indelningsverket upphörde blev Hjälmshult en arrendegård under kronan. I den lummiga parken som omger gårdsbyggnaderna är ett stenmonument över kungsgårdsarrendatorn Johan Jönsson rest 1930, till 100-årsminnet av hans födelse.

Hjälmshult kungsgård blev byggnadsminne 1935.

Lokalens placering på en karta

Stor karta

Adress

Adress:

Kungsgårdsvägen 52-63

254 76 Allerum
56.1266, 12.6876

Fakta

Byggår:
Huvudbyggnaden är från 1743
Arkitekt:
Efter ritningar av Eberhard Carlbergs

Markfördelning

Hjälmshult ryttmästare-/majorsboställe består av totalt 183 hektar, varav:

21 hektar skogsmark
142 hektar åkermark
14 hektar betesmark
6 hektar övrig mark