Luleå residens eller landshövdingresidenset i Norrbottens län, ligger vid Residensgatan i Luleå. Det praktfulla residenset ligger högt på en platå avgränsad av murar och slänter och inramad av två flyglar.

Huvudbyggnaden uppfördes 1852 som landshövdingebostad, stod klar två år senare och är sedan 1856 länsresidens. Även området närmast residenset började samtidigt iordningställas till en park, antagligen Luleås första. Anläggningen vetter mot Residensgatan och Hermelinsparken på andra sidan gatan. Tillsammans med Hermelinsparken är de det äldsta och största parkområdet i centrum.

En grön oas

Närbild på rönnbär i Luleå residens park.

Foto: Claes Olsson/SFV

Residensparken är ett dominerande grönt inslag i västra delen av centrum och är värdefull för att bevara och sprida den biologiska mångfalden här. Den ger också ökat livsutrymme åt fåglar och insekter. Många av de planterade svenska lövträdsarterna finns inte naturligt på de här breddgraderna men utvecklas ganska bra under de goda växtförhållandena i parken. Inplantering av örter som inte växer naturligt i Norrbotten har också gjorts. Det gäller till exempel blåsippa, gulsippa och vitsippa.

En björkallé binder samman residenset med staden och fortsätter sedan ner till älvstranden. Parken på älvsidan dokumenterades först på 1880-talet, men är förmodligen ännu äldre. Residensparkens omfattning är anpassad till det storskaliga älvlandskapet. Utformningen med terrasser och slänter kommer av den sluttande terrängen.

Växande marker

Landhöjningens konsekvenser syns tydligt inom området. Under parkens livstid har landhöjningen varit 0,8 centimeter per år, det vill säga cirka 1,2 meter på 150 år. Strandzonen mellan parken och älven har under den här tiden breddats med cirka 80 meter.

Gamla kvarlevor

Det finns inga fornminnen i parken. Stengrupperna i tallskogen sydväst om residenset ligger precis utanför residenstomten. Stenarna har sannolikt lagts ut samtidigt med promenadstigarna i skogen som tidigare var en del av residensparken. Den ena stengruppen kan vara grunden för den iskällare som tidigare stod där. Den andra gruppen består av bänkar och bord av stenblock.

Små bestånd av gammal barrskog med fältskikt av ris, gräs och andra örter finns också kvar. Även tallskogen utanför tomten i söder är bevarad och längs en stengärdesgård i norr finns ett stråk av fullvuxna granar. I strandområdet finns vattenfyllda diken och en damm som vid högvatten får kontakt med älven. På den fuktiga sankmarken trivs olika lövträd.

Stränga vintrar

Vintern har kanske en särställning här jämfört med anläggningar längre söderut. Vintrarna i Luleå är oftast snörika och kalla. Snön reflekterar det kortvariga och svaga vinterljuset och bidrar till att lysa upp omgivningen. Eftersom luften är relativt fuktig i Luleå kläs stadens träd ofta i yvig rimfrost.

Björk-allén i Luleå residens park, och residensets gula träbyggnader. Vinter och snö.

Foto: SFV

Byggnader och omgivande park ägs och förvaltas av Statens fastighetsverk. Residenset i Luleå är sedan 1935 klassat som statligt byggnadsminne.

Fakta

Områdets historiska utveckling

  • 1621 Det nya Luleå grundas
  • 1810 Norrbottens län bildas
  • 1852 Residensbyggandet påbörjas
  • 1854 Residenset klart
  • 1856 Luleå blir residensstad
  • 1858 Kryddgård anläggs
  • 1875 Stadsträdgården anläggs
  • 1895 Landstathuset byggs
  • 1978 Allén från Residensgatan förnyas

Hitta hit

Hitta till Residensparken i Luleå

Residensgatan, Luleå

Hitta på Google Maps