Spännande fynd vid slottet

I samband med den 39 år långa renoveringen av Stockholms slotts fasader passar Statens fastighetsverk på att utföra andra åtgärder. Då och då får vi bokstavligt talat en hälsning från historien. Vid grävningar för rörliga farthinder vid Storkyrkan grävde arkeologer fram 230 skelett från 1300- till 1500-talet och delar av den äldre kyrkogårdsmuren. Och vid den fjärde etappen av fasadrestaureringen hittade stenhuggarna insmugna i tegelresterna under en fönsterkarm, en handfull mynt med ett sammanlagt värde av 3 ¼ skilling, varav det äldsta är från 1802.

700 år gamla skelett

Vid utgrävningar gjorda under 2019 ungefär tio meter ut från Storkyrkans nordöstra sida, har 230 skelett och delar av den äldre kyrkogårdsmuren grävts fram. Den gamla kyrkogården erbjöd en plats för alla samhällsklasser fram till 1500-talets mitt då Gustav Vasa lät riva Storkyrkans kor.

Man kände till att det funnits en kyrkogård på platsen, men inte att den delvis var en så gammal begravningsplats. Den utgrävda gropen är omkring 40 kvadratmeter stor och utgör en väldigt liten del av den gamla kyrkogården.

Fjorton lager med skelett

Skeletten är begravda i fjorton lager ovanpå varandra på båda sidor om muren. Graven kan innehålla de äldsta skeletten som påträffats vid en arkeologisk undersökning av en medeltida begravningsplats i Stockholm. Det som talar för det är att man under graven funnit mynt från 1354 till 1361, präglade under Magnus Erikssons tid.

Fynden av skelett av människor som man tror begravdes redan på 1300-talet innebär att det kan handla om några av Stockholms första invånare. Ännu så länge har ingen åldersbestämning gjorts av skeletten som ska undersökas.

Unga kvinnor svepta i tyg

Vid en preliminär översikt verkar de flesta av skeletten vara unga kvinnor, mellan 20 och 25 år, en del är också barn. Kropparna har inte begravts i kistor utan har varit svepta i tyg. Här begravdes de fattiga medan bättre bemedlade kunde köpa sin plats inne i kyrkan. Under medeltiden kallades kyrkogården nordöst om Storkyrkan ”Helvetet” i folkmun, så man kan ju tänka sig att det inte var en eftertraktad plats att vila på.

Digerdöden eller ett strapatsrikt liv?

Skeletten som är välbevarade och intakta hoppas kunna ge information om eventuella sjukdomar och berätta om hur de medeltida stockholmarna levde. Man kan spekulera om människorna dött av digerdöden, eller pesten, en pandemi som kom till Europa 1347 och härjade i omgångar fram till 1700-talets början. Dessvärre lämnar sjukdomen inte några spår i skelettet. Det vi kan konstatera är att man redan idag kan se tecken på ett strapatsrikt liv kantat av skador trots att de döda begravdas i ung ålder.

När undersökningarna är klara och vi fått våra svar kommer skeletten troligtvis att åter begravas, men vart återstår att se.

Mynt från början av 1800-talet

Under den fjärde av 25 etapper vid renoveringen av slottets fasader, restaurerades stenen på Högvaktsflygeln. Etappen avslutades i slutet av 2015. Den gotländska sandsten som täcker stora delar av slottet, vittrar sönder och riskerar att falla ner. För att kunna byta ut den mest skadade stenen måste gammalt murbruk avlägsnas och det var just i ett sådant moment som det roliga penningfyndet gjordes. Bland tegelresterna, under ett gallerförsett fönster som vetter mot norr, låg elva skillingar.

Rummet innanför det aktuella fönstret fungerade under denna tid som arrest för soldater i anslutning till Krigsrätten. Kan en modfälld soldat ha gömt pengarna i arresten i väntan på sin dom? Vem vet?

Slottsmyntet från Dalarna

Mynten är i koppar och är alla präglade i Avesta under Gustav IV Adolfs tid. Att mynten har sitt ursprung i Dalarna vittnar myntens korslagda dalpilar om. Därför kan vi också veta att myntens koppar kommer från Falu gruva. Köpvärdet vid tiden för myntens datering är inte stort. Sammanlagt utgör summan 3 ¼ skilling. På en riksdaler gick det 48 skillingar.

Mynt från vår tid muras in

När grundarbetet avslutades under fönstret la Statens fastighetsverk tillbaka 1800-talsmynten, denna gång i sällskap av en ny skatt. Vi utökade skatten med en hälsning från vår tid, med mynt präglade av vår tids kungaporträtt. Den nya skatten fick ett värde av 16 kronor då vi gömde en enkrona, en femkrona och en tiokrona.

Restaureringen av Stockholms slotts fasader