Världsarv

I Sverige finns hittills femton världsarv utsedda av Unesco. Statens fastighetsverk (SFV) förvaltar fastigheter på åtta av dessa unika platser.

Denna sida finns också teckentolkad.

I Sverige finns femton världsarv. En ort, en miljö eller ett objekt vars unika värden gjort att de blivit upptagna på Unescos världsarvslista. SFV förvaltar fastigheter på åtta av dessa: Birka och Hovgården, Drottningholm Ekerö, Örlogsstaden Karlskrona, Södra Ölands odlingslandskap, Hansastaden Visby, Laponia, Höga kusten, Falun och Kopparbergslagen.

Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket har ett generellt uppdrag från regeringen att hantera frågan om världsarv. ICOMOS är ett expertorgan åt Unesco i kulturmiljöfrågor och verkar för världsarvskonventionen. Föreningen Världsarv i Sverige (ViS) är en förening för våra svenska världsarv. De verkar för en bredare kännedom om världsarvens värden hos den svenska allmänheten.

Världsarvskonventionen

Unescos generalkonferens antog 1972 en konvention om skydd för världens kultur- och naturarv, världsarvskonventionen. Bakom beslutet låg ett konstaterande att kultur- och naturarvet alltmer hotades av förstörelse.

Sverige anslöt sig 1985. Cirka 180 länder har sedan dess undertecknat konventionen. Förutom skyldigheten att skydda, bevara och överlämna de utvalda kultur- och naturarven till kommande generationer ska länderna sträva efter att stärka medborgarnas uppskattning av och respekt för kultur- och naturarvet. Konventionen vill uppmärksamma de mest framträdande objekten och utveckla ett internationellt samarbete för att skydda världens kultur- och naturarv. Anslutningen innebär också en skyldighet att respektera världsarvsobjekt på andra staters territorium och att ekonomiskt bidra till vården av objekt i länder som saknar egna medel för ändamålet.

Förvaltningsplan för världsarvet Birka Hovgården (PDF-dokument, 7,1 MB)

Förvaltningsplan för världsarvet Drottningholm (PDF-dokument, 1,8 MB)

Nationell strategi för Sveriges världsarv

På uppdrag av regeringen har en världsarvsstrategi tagits fram av Riksantikvarieämbetet i samarbete med Naturvårdsverket och Svenska Unescorådet samt genom dialog med övriga ansvariga aktörer i världsarvsarbetet, däribland Statens fastighetsverk.

Strategin ska ge en samlad beskrivning av hur Sverige arbetar med Unescos världsarvskonvention i dag och hur arbetet ska inriktas framöver. Genom ökad information, utökad samverkan och en tydligare organisation förväntas statusen för de 15 världsarvsarven i Sverige stärkas. Ökad kunskap och kompetens ska bidra till att stärka skyddet för världsarven, öka engagemanget för deras bevarande och visa på hur de kan bidra till Agenda 2030-målen och en hållbar och fredlig värld.

Enligt världsarvskonventionen finns det krav på fastighetsägare att informera om världsarven och världsarvsarbetet. I strategin redovisas att staten bör föregå med gott exempel gällande att förvalta, och i den mån det är möjligt, att tillgängliggöra natur- och kulturarv.

Läs den nationella strategin för världsarvsarbete (PDF-dokument, 1,9 MB)

Mer information om världsarv

UNESCO

ViS www.worldheritagesweden.se

http://www.unite4heritage.org/

ICOMOS

Naturvårdsverket

Riksantikvarieämbetet RAÄ