Besöksmål Besöksmål

Strömsholms Ridskola är öppet för besök. Mer information hittar du här: Strömsholms Ridskola

Ridskolan Strömsholm ligger på Strömsholmsåsen, några mil sydväst om Västerås. På andra sidan vägen leder en allé fram till Strömsholms slott. I anslutning till dagens relativt moderna bebyggelse finns fornlämningar och fynd från sten-, brons- och järnålder. 

Under medeltiden tillhörde området Dåvö i Munktorp socken, sydväst om åsenområdet. Dåvö var som kunglig anläggning och livgeding för änkedrottningar bygdens centrala punkt. Gustav Vasa ärvde området 1528. Strömsholm blev efterhand ett administrativt centrum för ett antal kronogårdar och benämndes 1558 Strömsholms fögderi. År 1621 fastställdes en stallstat för Strömsholm, den första stuteriverksamheten i landet. Stallanläggningen var placerad norr om slottet vid Kolbäcksån. Den första bebyggelsen vid åsen var ett tegelbruk som anlades under Gustav Vasas tid öster om åsen vid Ladugårdssjön.

Stallbyggnader flyttas upp på åsen

Under 1630-talets slut påbörjades uppflyttningen av stallbyggnader från slottet till åsen. Byggnadsverksamheten tog fart och 1669 byggdes mycket på åsen; mangården, två bodar, drängbyggnad, "ladugårdshusen", fyra lador, tre fä- och oxhus, vagnshus, sädesbod och pörte. Dessa byggnader tillhörde Kungsladugården. Vid tegelbruket fanns 1669 en stor tegellada, två tegelbodar, tegelugn och tegelslagarens stuga. Under Hedvig Eleonoras tid överlämnades stuteriet till Karl XI. Stuteriet var i slutet av 1600-talet fullt etablerat kring stallplanen på åsen. Här fanns nu Livstallet, stora stallet och fölstallet med mera.

1800-talets bostäder och ladugårdar

På åsen skedde stora förändringar under det sena 1700- och tidiga 1800-talet. Bostäder för chefstjänstemän tillkom. Stallpersonalen bodde på åsen men framför allt vid Herrskogen och Borgåsund. 1810 avvecklades verksamheten vid Kungsör. Lifstallet revs och transporterades över till Strömsholm. 1813-14 uppfördes ett antal lerhusbyggnader som bostäder och ladugårdar, den s k Snobbrännan längs åsens västra sida. Vita ridhuset ritat av J Kléen stod färdigt 1855. Vid mitten av 1870-talet omorganiserades stuteriet till hingstdepå.

Armén rider in

1868 gjorde armén sitt inträde på Strömsholm. Verksamheten fick stor påverkan och betydelse för området fram till nedläggningen 1968. Till en början hade stuteriet och ridskolan gemensam chef. Verksamheten var under perioden förlagd både till åsen och till slottsområdet. Det militära livet påverkade omgivningen också socialt, umgänget med herrgårdsägarna och de återkommande festerna och balerna på slottet. Stuteriet finansierades fram till 1913 genom avkastningen på den statliga mark som stuteriet disponerade. Från 1913 arrenderades marken ut med arrenden vid Kungsladugården, Strömsvik, och Hultet. Hingstdepån lades ned i mitten av 1950-talet. Efter nedläggningen av Arméns ridskola 1968 tog Ridfrämjandet över lokalerna på åsen.

Ridskolan Strömsholm grundad år 1968

I början av 1990-talet var hästverksamheten vid Strömsholm hotad. Några år senare la NSHF, Nationella Stiftelsen för Hästhållningens Främjande, fram utredningen "Hästen i Sverige". Där rekommenderades en satsning på tre riksanläggningar, däribland Strömsholm, för bland annat den hippologiska högskoleutbildningen. Strömsholm är idag en av tre riksanläggningar i Sverige. Ägare är Föreningen Ridskolan Strömsholm, vars medlemmar är Svenska Ridsportförbundet och ATG, samt Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS). HNS är en stiftelse som bildades 1992 av ATG och LRF, som har ett ekonomiskt och organisatoriskt ansvar för samtliga riksanläggningar. De övriga utöver Ridskolan Strömsholm är Flyinge och Wången. 200 elever går på utbildningar längre än ett år. Totalt har Ridskolan Strömsholm ca 1800 elever om året på kortare och längre fortbildningar, sommarkurser och ridweekends.

Fastighet för fyrbenta

Under 2001 uppfördes ett nytt stall som fick namnet Kungsgårdsstallet. Det består av fem byggnader - två stall, en centrumbyggnad och två foderlador. Det 2000 kvm stora stallet med 50 hästboxar invigdes i januari 2002. En ombyggnad av södra Vita stallet - från spilta till box - genomfördes under år 2003. 2004 målades Gula ridhuset om interiört återfick en tidigare invändig färgsättning och nytt yttertak med skivtäkt plåt. 2014 var det dags att måla om, byta skadad plåt och förbättra åskskyddet på både södra- och norra stallet.

Idag är Ridskolan Strömsholm hyresgäst.

Bilder

Exteriör, gula ridhuset. Gulmålad träbyggnad med stora, spröjsade fönster. Porten på gaveln står öppen.

Gula ridhuset. Foto: Lovisa Orvarsson

Exteriör, kungsstallarna. Nyare, grå betongbyggnad med röd träpanel.

Kungsstallet. Foto: Lovisa Orvarsson

Exteriör, lilla ridhuset. Låg, gulputsad byggnad med lanternin på taket.

Lilla ridhuset. Foto: Lovisa Orvarsson

Exteriör, chefsbostad. Stor, gul trävilla i två våningar med burspråk och veranda.

Chefsbostad. Foto: Lovisa Orvarsson

Exteriör, bostadshus vid Snobbrännan. Gulputsad byggnad med tegeltak. Sommar.

Snobbrännan. Foto: Olle Nylind

Hitta hit

Hitta till Strömsholms ridskola

Stallbacken 6, 734 94 Strömsholm

Hitta på Google Maps