Besöksmål Besöksmål

Ulriksdals slott är öppet för besök. Mer information hittar du här: kungligaslotten.se

 

Drottning Hedvig Eleonora hade storslagna planer för Ulriksdals slott, som planerades till ett ståtligt slott påbyggt till tre våningar med lanternin på taket och inredd vindsvåning. Men byggprocessen tvingades avstanna på grund av penningbrist omkring 1690.

Historien om Ulriksdal börjar 1638, då greve Jakob De la Gardie bytte till sig mark här av kronan. Han lät bygga slottet som var klart 1645 med namnet Jakobsdal. Tio år senare tog hans son Magnus Gabriel De la Gardie över. Han var en av landets största byggherrar och lät bygga om slottet och trädgården till en mycket praktfull anläggning.

Prins Ulrik gav namnet

När änkedrottning Hedvig Eleonora köpte Jakobsdal 1669 hade hon stora planer för slottets framtida utseende. Bevarade ritningar av Nicodemus Tessin den äldre visar ett mäktigt slott i tre våningar med lanternin på taket och inredd vindsvåning; dessutom utbyggda sidoflyglar som förlängde sjöfasaden. Omkring år 1690 tvingades byggprocessen att avbrytas på grund av pengabrist. Däremot hann man bygga Orangeriet, ett växthus för en exklusiv odling av apelsiner, citroner och pomeranser.

När Hedvig Eleonoras sonson prins Ulrik föddes 1684 fick han slottet i dopgåva och namnet ändrades då till Ulriksdal. Men prinsen dog redan året därpå och det var slutligen hans syster, drottning Ulrika Eleonora, som gav slottet dess nuvarande utseende på 1720-talet. Den då nytillträdde slottsarkitekten Carl Hårleman hade andra idéer än de Nicodemus Tessin den äldre hade haft. Hårleman förverkligade bland annat ett av de allra första mansardtaken (som en ås eller sadel) i Sverige.

Confidencen

I mitten av 1700-talet disponerades slottet av kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika. Lovisa Ulrika inrättade här sin första teater, i dag kallad Confidencen.

Ulriksdal var ett lustslott dit kungligheterna åkte för att koppla av och umgås. Lustträdgården skulle ge en känsla av paradiset och i djurgården utanför strövade hjortar. Ett äldre ridhus byggdes 1753 om till teatern Confidencen. Där uppförde kung Gustav III flera skådespel och efter hans död 1792 var det hans änkedrottning som disponerade Ulriksdal.

Slottet inreds kungligt igen

Kung Karl XIV Johan lät 1822 bygga om slottet till vårdhem för krigsinvalider. Förebilderna fanns i hans hemland Frankrike. De avlidna begravdes här intill på Invalidkyrkogården. Vårdhemmet stängdes 1849 och på 1860-talet lät kung Karl XV inreda slottet till sin sommarbostad. Ulriksdal levde upp med fester igen. Med hjälp av arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander och genom omfattande inköp av antikviteter inreddes slottet efter kungens smak. Delar av den inredningen finns fortfarande på slottet.

Kronprinsparet Gustaf (VI) Adolf och Louise flyttade in 1924 och bodde i slottet höst och vår. De lät bygga om det till en modern bostad. Rikssalen blev ett ljust och bekvämt "vardagsrum", ett för tiden nytt begrepp. Möblerna är ritade av Carl Malmsten. Gustaf VI Adolf avled 1973 och 1986 öppnade slottet som museum.

Ulriksdals slott förvaltas av Statens fastighetsverk i samarbete med Kungliga hovstaterna. Ståthållarämbetet företräder H.M. Konungens dispositionsrätt. Ulriksdal är sedan 1995 en del av Kungliga nationalstadsparken.

Del av Ulriksdals slottsträdgård med formklippta häckar. Tidig höst.

Med sin vackra park och många omgivande byggnader utgör Ulriksdal en del av Nationalstadsparken. Foto: Åke E:son Lindman

Slottsparken och orangeriet 

Under greve Jakob de la Gardies tid fanns en lustträdgård med renässanskaraktär, en nyttoträdgård och en djurgård. Hans son, Magnus, ville utveckla slottsanläggningen och lät bygga orangeriet med sin parterr, ett lusthus och Andromedaklippans valv med statygrupp.

1669 köpte änkedrottning Hedvig Eleonora slottsegendomen och både slottet och parken byggdes om. Trädgårdsmästare var Johan Hårleman, och efter hans död Carl Hårleman.

1743 fick Carl Hårleman uppdraget av kung Fredrik I att förändra både slottet och parken. Ulriksdals lustträdgård var inte symmetrisk som modet förespråkade med det löste Hårleman genom att anlägga en boské. Med den fick parken lövsalar med väggar av höga häckar.

Under 1800-talet anlades den Engelska parken vid Ulriksdal. Här framhävdes naturens och landskapets fria former med dammar, broar och kanaler. Igelbäcken blev en naturlig del av parken och 2000 träd planterades.

Karl XV tog över slottet under 1850-talet och lät genomföra flera förändringar i parken. Solitärträd planterades, en gjutjärnsfontän placerades på borggården.

Han lät också bygga en rad sommarvillor till sina vänner och Ulriksdal blev en plats för överklassen under somrarna.

År 1863 flyttades skulpturgruppen De Nätdragande Morianerna från Haga till Igelbäcken. Morian var en benämning på en mörkhyad person som arbetade vid de olika hoven i Europa under 1500–1700-talen. Hovmorianer fördes till Europa från Afrika eller Orienten under den transatlantiska slavhandeln. Det sågs som väldigt modernt och var ett sätt att visa sin status bland kungliga och adliga personer.

Nästa större förändring i parken genomfördes under Gustav VI Adolfs ledning med Gösta Reuterswärd som arkitekt. 1930-talets anläggning utmärks av den kvadratiska bassängen, Carl Milles vildsvin och de klippta lindarkaderna.

Under århundradena har det funnits många skulpturer i parken, en del kom till Sverige som krigsbyten, andra har tillverkats för parken. I dag har slottsparken få skulpturer, men i Orangerimuseet kan du se desto fler.

Ulriksdals slott i dag

Sedan 1986 är slottet öppet för allmänheten. Rummen har återställts med ursprunglig möblering. Dessutom används vissa av de tidigare bostadsrummen för att visa delar av Gustav VI Adolfs samlingar av konst och konsthantverk och delar av Gustav V:s silversamling. I Orangeriet visas delar av Statens konstmuseers skulptursamling.

Ulriksdals slottskapell är idag en eftertraktad vigselkyrka. Slottskapellet byggdes 1864–65 och som bevarad kunglig slottskyrka från den tiden är byggnaden unik.

Med sin vackra park och många omgivande byggnader utgör Ulriksdal en del av Nationalstadsparken.

Bilder

Del av skulpturgrupp i Ulriksdals slottsträdgård. Tidig höst.

Skulpturgruppen De nätdragande Morianerna. Foto: Åke E:son Lindman

Orangeriet vid Ulrikdal. En låg, långsträckt byggnad med stora fönster. I förgrunden en damm med fontän. Sommar och grönska.

Orangeriet vid Ulriksdal. Foto: Alexandru Babos

Slottskapellet vid Ulriksdal. Rosa byggnad med ljusgrå dekor. Vår och grönska. Blommande syrener.

Ulriksdals slottskapell är idag en eftertraktad vigselkyrka. Foto: Mia Fernlund

Hitta hit

Hitta till Ulriksdals slott

170 79 SOLNA

Hitta på Google Maps