Besöksmål Besöksmål
Kina slott är öppet för besök. Mer information hittar du här: Kungliga slotten

Under 1700-talet var intresset för kinesisk och japans konst på modet i Sverige och Europa. Det kom sig av de täta handelsförbindelserna genom Ostindiska kompaniet. Kung Adolf Fredrik lät bygga ett kinainspirerat träslott som han gav i födelsedagspresent till sin hustru Lovisa Ulrika 1753.

Foto: Max Plunger

10 år senare började man bygga en ny huvudbyggnad som ersatte den gamla träbyggnaden. Slottsarkitekt Carl Fredrik Adelcrantz gjorde ritningarna. Två paviljonger byggdes samtidigt med slottet och ytterligare två, Kungens paviljong och Confidencen, stod redan klara och kunde användas under byggnadstiden. Det nya lustslottet uppfördes i tegel och fick ett böljande grönt tak och försågs med exotiska dekorationer.

Slottet är till sin form inspirerat av franska rokokoslott men själva byggnadskroppen har inga likheter med kinesiska byggnader. Det är i fasadernas lackröda väggar och skulpturala utsmyckningar som man ser den goda kunskapen om kinesisk byggnadskonst. På så vis förenas här både det europeiska och det exotiskt kinesiska. Hovintendent Jean Eric Rehn ledde arbetet med inredningen tillsammans med Carl Fredrik Adelcrantz. De inspirerades mycket av den svenskfödde arkitekten William Chambers genom hans bok om Kinesiska interiörer. Han hade varit i Kina med ostindiska kompaniet. Det nya Kina slott stod klart 1769.

Omfattande renoveringar av Kina slott

På grund av stora skulder som staten fick lösa in tvingades Lovisa Ulrika lämna Drottningholm 1777. I samband med denna inlösen upprättas en inventariehandling över Kina slott som finns bevarad än idag. Denna utgick man från då Kina slott 1959–67 genomgick en stor invändig restaurering. Den fasta inredningen återfick då sina ursprungliga färger: möbler, konstföremål och textilier konserverades och återfördes så långt möjligt till sina ursprungliga platser.

Den senaste renoveringen avslutades 1996 och innebar en omfattande upprustning av exteriören och nyinstallation av el och brandskydd. Efter en lång process med förundersökningar och arkivforskning har alla snickerier, plåttaket med dekorationer liksom puts och stuck renoverats. 

I dag är Kina slott museum som tillsammans med Biljardslygeln och Confidensen är öppet för allmänheten under vår- och sommarmånaderna.

Runt Kina slott finns flera byggnader som uppfördes för att kungafamiljen skulle kunna vistas här under 1700-talet. Slottet och byggnaderna runtomkring är statliga byggnadsminnen.

Svarvarverkstaden

En av paviljongerna använde Adolf Fredrik som svarvarverkstad. Han var road av hantverksarbete. Här fanns smedja, snickarbänk och svarvstol. Byggnaden uppfördes i samband med att det första slottet byggdes. Den var målad i korgflätsmönster. På mitten av 1800-talet inreddes huset som bostad för vaktmästaren vid Kina slott. En del av svarvutrustningen finns kvar men förvaras numer i Biljardflygeln.

Confidencen vid Kina slott, Drottningholm. Paviljong i samma stil som Kina slott.

Confidencen. Foto: SFV

Confidencen

Den exotiska och lekfulla slottsmiljön kring Kina slott uppskattades av Adolf Fredrik och Louisa Ulrika som gärna sökte sig hit undan det officiella livet i Drottningholms slott.

Confidencen har fått sitt namn av det höj- och sänkbara bord som gjorde det möjligt att inta måltiderna konfidentiellt, det vill säga utan uppassning. Fyra servanter för mat och dryck fungerade på samma sätt. Ursprungligen var de yttre väggarna målade i korgflätsmönster som kungens paviljong och det första Kina slott. Väggarna fick senare sin målning i överensstämmelse med den nya huvudbyggnaden. Byggnaden är uppförd i tre plan med ett rum på vardera planet. Överst finns matsal, mellanplanet är anrättningsrum och i bottenplanet finns maskineri till bordet och servanterna.

 

Slottsköket vid Kina slott, Drottningholm. En stenbyggnad som nu är kafé. På en uteservering sitter besökare. Vår.

Slottsköket. Foto: Elisabet Hesseborn

Slottsköket

I anslutning till Kina slott och Confidancen byggdes ett slottkök. Som brukligt var placerades det på behörigt avstånd från huvudbyggnaden, man ville ha både brandsäkerhet och social avskildhet, mellan byggnaderna fanns ett litet tak som nu saknas. I byggnaden finns de stora öppna spisarna kvar där maten tillagades. Idag används byggnaden som café med servering inne och utomhus.

Silverkammaren

Silverkammaren uppfördes som förvaringsrum för fatburen, förrådet av linne och annat. Inventeringar visar att det i stället användes som sällskapsrum där man hade spelbord och ett fortunaspel. Troligen utnyttjades byggnaden som en extra matsal när det var många gäster vid festerna som hölls vid Kina slott.

Biljarden

Intill Kina slott byggdes en paviljong för biljardspel. Ett bord från slottet togs hit och senare flyttades en svarv från Adolf Fredriks paviljong hit. Liksom övriga byggnader kring Kina slott har byggnaden många originella och dekorativa detaljer.

Fågelhuset vid Kina slott, Drottningholm. Liten paviljong i samma stil som Kina slott, med spetsigt tak och lanternin.

Påfågelhuset. Foto: Elisabet Hesseborn

Fågelhuset

Vid Kina slott anlades en park med två voljärer på ömse sidor om den östra allén, kantade av klippta träd, efter Carl Fredrik Adelcrantz ritningar. Två voljärer för kinesiska eller ostindiska fåglar uppfördes 1758. En av dessa finns kvar i dag. En voljär rymde kanariefåglar, en annan påfåglar. Det här är antagligen påfågelshuset, eftersom påfåglarna fanns kvar längst.

Sedan 1990 är voljären inredd som personalrum. Fasaden restaurerades samtidigt som Kina slott enligt framskrapad färgsättning.

Del av världsarvet

Kina slott med omgivande miljö är sedan 1991 upptaget på Unesco World Heritage List, vilket innebär att det även internationellt är klassat som mycket värdefullt från kulturhistorisk synpunkt. Det utgör en del av världsarvet. Unescos konvention om skydd för världens kultur- och naturarv tillkom 1972.

Vakttältet

Vakttältet, eller Corps de Gardebyggnaden, uppfördes på Gustav III:s uppdrag efter ritningar av Carl Fredrik Adelcrantz 1782. Vakttältet skulle likna ett härläger i fält. Det som skulle likna tältduk är tillverkat av dekorerad plåt. Tältet lär ha byggts för vaktmanskapet vid Kina slott, men troligare är kanske att det i stället användes som förläggning för de kompanier som förlades vid Drottningholm sommartid för att arbeta i huvudsakligen i parken.

Samtidigt som tältet uppfördes rev man Corps de Gardebyggnaden som var belägen mellan slottet och bron. Under 1800-talet fungerade byggnaden som förläggning för olika vaktstyrkor och manskap som deltog i infanteriskolan. Det har sedan varit förråd. På 1990-talet ställdes tältet i ordning som utställningslokal men används numer som matsäcksrum. 

Läs mer om världsarvet Drottningholm

Bilder

Silverkammaren vid Kina slott, Drottningholm. Paviljong i samma stil som Kina slott. Vinter och snö.

Silverkammaren. Foto: SFV

Vakt-tältet vid Kina slott, Drottningholm. Byggnaden är klädd i plåt som målats för att likna ett romerskt soldat-tält.

Vakttältet. Foto: Elisabet Hesseborn