Besöksmål Besöksmål

Drottningholms Slottsteater är öppet för besök. Mer information hittar du här: Drottningholms Slottsteater

Drottningholms slottsteater är en av världens få bevarade 1700-talsscener. Första gången ridån gick upp var i juli 1766. Här finns i dag en högst levande verksamhet som drar operaintresserade gäster från hela världen.

Arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz ritade teatern 1762 för Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika efter att en tidigare teaterbyggnad på platsen hade brunnit ned.

Ombyggnad efter Desprez idé

1791 lät Gustav III delvis bygga om teatern efter Louis Jean Desprez idé. En rad salonger inrymdes mot söder och den stora déjeunersalongen byggdes till mot väster där den engelska parken höll på att anläggas.

Scenen i Drottningholms slotts-teater.

Foto: Melker Dahlstrand

Drottningholmsteatern fick nytt liv

Byggnaden är en korsvirkeskonstruktion utan tegelfyllning, putsad och avfärgad i en ljust gul färg som man funnit på teatern. Mot norr är byggnaden fyra våningar hög och mot söder två våningar där huvudentrén är belägen. Säteritaket är belagt med svartmålad plåt. Dèjeunersalongen har två våningars höjd invändigt.

Under 1800-talet användes teaterlogerna som bostäder för hovet. I början av 1900-talet vaknade intresset för 1700-talet och även Gustav III:s teaterbyggnad upptäcktes som en bevarad skatt med sitt maskineri och dekorer i behåll. Agne Beijer inrättade teatern som teatermuseum. Sedan 1930-talet spelas åter teater och opera på scenen. Teatern är statligt byggnadsminnesmärke.

Kyrkpaviljongen och Jaktpaviljongen

Paviljongerna öster om Teaterplan uppfördes under 1760-talet för att hysa delar av den kungliga uppvaktningen under sommarvistelsen vid Drottningholm. Enligt en karta från 1779 var kyrkpaviljongen avsedd för hovdamerna. Vid sekelskiftet 1900 bodde kungens uppvaktande kavaljerer i byggnaden om somrarna.

Jaktpaviljongen kallades tidigare Norra träpaviljongen och Hertig Fredrik Adolfs paviljong. Fram till 1777 bodde drottningens överstemarskalk, hovmästarinna och en hovfröken Taube i byggnaden. År 1779 gjordes en ombyggnad för Gustav III:s bror hertig Fredrik Adolf. Han flyttade in på övervåningen med sin mätress Sofie Hagman, aktris vid Operan. På bottenvåningen bodde överstekammarherren Johan Gabriel Oxenstierna. Under slutet av 1800-talet inreddes en jaktsal i bottenvåningen med mörka träpaneler och jakttroféer och därefter började huset kallas Jaktpaviljongen. I dag disponerar Teatern huset.

Båda byggnaderna uppfördes med kungafamiljens privata medel och byggdes i trä, det billigaste sättet. De kalkputsades sedan så att det såg ut som stenhus. Paviljongerna renoverades 1907–13, då bland annat el och värmeledningar drogs in.

Drottningens paviljong vid Drottningholms slott. En nästan kub-formad byggnad i två våningar, med brutet tak och tak-kupor. Höst

Drottningens paviljong. Foto: Mia Fernlund

Drottningens paviljong

Paviljongen väster om Teaterplan var en av de flyglar som planerades för Gustav III:s syskon. Den stod klar 1780 som bostad för brodern hertig Karl (XIII) och hans maka hertiginnan Hedvig Elisabet Charlotta. Drottning Sofia, Oscar II:s hustru, bodde här i mitten av 1800-talet och födde också deras son Gustav (V) i paviljongen. I dag benämns den därför Drottningens paviljong, men den kallas även Hertig Karls paviljong och Södra stenpaviljongen.

Byggnaden uppfördes sannolikt efter ritningar av arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz. Den byggdes i tegel och har de mest påkostade inredningarna av de fyra flyglarna vid Teaterplan. Troligen beror det på att byggnationerna finansierades med statliga medel. Paviljongens ursprungliga planlösning och fasta inredning är till stora delar bevarad. Här finns vackra snickerier såsom snidade dörröverstycken utförda av Jean Baptiste Masreliez, en ursprunglig sidentapet, vävspända väggfält och eldstäder från 1700-talet. Under 1800-talet gjordes smärre förändringar och i början av 1900-talet en större restaurering då bland annat elektricitet och värmeledningar drogs in.

Byggnaden har hyst ett teatermuseum men används numera som kontor

Hovmarskalksflygeln

Bredvid Drottningens paviljong byggdes en flygel 1791, efter flera års planering. Därmed avslutades arbetet med att skapa symmetri runt Teaterplanen. Byggnaden uppfördes som sommarbostad för Gustav III:s syster Sofia Albertina, som disponerade byggnaden fram till sin död 1829. Under 1800-talet användes byggnaden för den kungliga uppvaktningen och under 1900-talet har byggnaden fortsatt att fungera som bostad.

Det är inte klarlagt vem som har ritat byggnaden, möjligen kan det ha varit teaterarkitekten Louis Jean Desprez eller Carl Christoffer Gjörwell, eller båda i samarbete.

Liksom Drottningens paviljong är den uppförd i tegel. Den ursprungliga planlösningen är till stor del bevarad, liksom byggnadsdetaljer som snickerier, eldstäder och en delvis handmålad tapet. Den mest genomgripande renoveringen gjordes 1907-13, då bland annat el och värmeledningar drogs in. Ytterligare moderniseringar och renoveringar gjordes 1931 och 1951. Idag är huset bostad.

Del av världsarvet

Drottningholms slott med omgivande miljö är sedan 1991 upptaget på Unesco World Heritage List, vilket innebär att det även internationellt är klassat som mycket värdefullt ur kulturhistorisk synpunkt. Det utgör en del av världsarvet. Unescos konvention om skydd för världens kultur- och naturarv tillkom 1972.

Hitta hit

Hitta till Drottningholms slottsteater och teaterplan

Drottningholms slottsteater, Teaterplan, Drottningholm

Hitta på Google Maps