De flesta förknippar Lovö med Drottningholms slott och slottsparken. På Lovö finns ett varierat landskap med jord- och skogsbruk. Spår i landskapet, som gravfält och boplatser, vittnar om att det här fanns människor långt tillbaka i tiden.

Strax väster om Stockholm i Ekerö kommun ligger Lovön. Den östra stranden domineras av Drottningholms slott med park, planteringar och trädgårdar. I anslutning till slottet ligger Drottningholms kungsgård. På Lovön finns flera gårdar som förr löd under kungsgården.

De äldsta spåren av mänsklig verksamhet som man har funnit på Lovön, är från stenåldern. Här finns forntida gravfält och ristningar bevarade. Besök ett vackert och historiskt landskap som erbjuder promenader och cykelturer längs smala grusvägar och utblickar mot vattnet från berghällarna.

Kungsgården förvaltas av Ståthållarämbetet, Kungl. Hovstaterna, medan arrendegårdarna Barkarby, Berga, Edeby, Hogsta, Lunda och Norrby förvaltas av Statens fastighetsverk.

Spannmålsmagasin, Hogsta gård, Drottningholms kungsgård. Rödmålad timmerbyggnad i två våningar.

Foto: Melker Dahlstrand

Torvesund blir Drottningholm

Från medeltid och fram till 1540-talet var Lovö en utpräglad bondesocken med ett stort inslag av självägande skattebönder. Kronan ägde då endast en gård i Norrby anskaffad så sent som 1531. Under 1550-talet köpte och bytte Gustav Vasa till sig samtliga gårdar på Lovön, utom Prästgården.

Från 1566, under Erik XIV:s regeringstid, redovisades samtliga byar som kungens arv och eget lydande under Torvesund. Det bytte namn till Drottningholm i och med att Johan III lät uppföra ett stenslott till sin gemål Katarina Jagellonica. Slottet brann 1661 men kort därefter påbörjades byggnationen av nuvarande slott, efter ritningar av Nicodemus Tessin d.ä.

Staten köper – kungen får dispositionsrätt

År 1777 köpte kronan Drottningholmsegendomen av änkedrottningen Lovisa Ulrika och den har sedan dess varit i statlig ägo. Gustav III fick dispositionsrätt till Drottningholm efter köpet, vilket kungafamiljen haft sedan dess.

Under 1800-talet förändrades arrendena och byarna slogs samman för att bilda större arrendeenheter. Flera av dessa enheter bebyggdes med herrgårdsliknande anläggningar, bland annat Edeby, Berga och Barkarby. I och med torparsystemets avskaffande i slutet på 1800-talet och början på 1900-talet uppfördes ofta lantarbetarbostäder vid gårdarna.

Handelsträdgårdar på Lovön

Närheten till Stockholm påverkade inriktningen på jordbruket. En allt större efterfrågan på jordbruks- och trädgårdsprodukter under 1800-talet var anledningen till att ett antal handelsträdgårdar anlades på Lovön vars varor levererades till Stockholm. Vid flera torp och sommarvillor finns de numer nedlagda handelstädgårdarna.

Under 1800-talet uppodlades merparten av ängsmarken till åker men under 1900-talet har jordbruket gradvis förändrats. Idag finns ett antal ridstall på Lovön. Det gör att åkermarken delvis nyttjas som betesvall.

I dag är Kungliga Hovstaterna hyresgäster.

Drottningholms kungsgård. Vy över öppna fält. I förgrunden en gammal knotig ek.

Foto: Stefan Henriksson

Fakta

Markfördelning

Drottningholms kungsgård består av totalt 1 699 hektar, varav:

  • 537 hektar skogsmark
  • 389 hektar åkermark
  • 97 hektar betesmark
  • 640 hektar övrig mark

Läs mer om världsarvet Drottningholm

Hitta hit

Hitta till Drottningholms kungsgård

Kungsgårdsvägen, 178 93 Drottningholm

Hitta på Google Maps