Östra och Västra boställshusen är troligen de första hus i Sverige, som ritades och byggdes enbart för ändamålet att inhysa militärt manskap och är idag Sveriges äldst bevarade militära kaserner. Husen bidrar till att spegla marinens historia främst genom att vi här kan se hur officerare och högre tjänstemän och deras familjer levde.

Kasern till Karl XII:s drabanter

Östra och västra boställshusen byggdes mellan 1699-1702. Ursprungligen var de avsedda som kasern för Kungl. Majestäts drabanter, Karl XII:s 200 man starka elitkår som uteslutande bestod av officerare som utmärkt sig för tapperhet i strid. Arkitekt för byggnaderna var Nicodemus Tessin d y. Byggnadsteglet hämtades från slottsruinerna i Nyköping, Eskilstuna och Svartsjö.

De nya kasernerna användes dock aldrig av drabanterna. Istället fick fattiga bo här och de föll offer för en av de värsta katastrofer som drabbat Sverige. Missväxt, krig och svält åren kring 1700 förde tusentals tiggare till Stockholm. 1710 upplät staden kasernerna som fattighus. Året innan hade Karl XII förlorat stort mot Ryssland i slaget vid Poltava. Stormakten Sverige, med besittningar i Baltikum, började vackla och baltiska flyktingar vällde in för att undkomma ryska trupper.

Västra boställshuset - skola och bostäder

År 1716 uppläts västra boställshuset till den nyinrättade Skepps- och galäreskadern. Här inrymdes en expeditioner, förråd, målar- och snickarverkstad samt skeppsgosseskola, men framför allt bostäder för högre befattningsinnehavare på Skeppsholmen. Den 15 november 1771 hölls här Kungliga Örlogsmannasällskapets första session i chefen för Galärflottan viceamiral Christoffer Falkengrens bostad.

1958-59 byggdes huset om till administrationslokaler åt Marinen, och sedan när flottan flyttat från Skeppsholmen, åt Kulturrådet 1980. Kulturrådet hade sin verksamhet här fram till 2007.

Östra boställshuset - kontor och mäss

Även östra boställshuset togs 1716 över av nyinrättade Skepps- och galäreskadern. I detta hus inrymdes förråd, kontor och krigsrättens lokaler. Mellan 1765 och 1779 fick kanslilokalerna efter hand lämna plats för tjänstebostäder och därför ändrades byggnadens benämning under 1800-talet till Östra boställshuset.

1845 inreddes en mäss för ämbets- och tjänstemän i huset. Sjöofficerssällskapet övertog lokalerna 1849 och i huset fanns även efterföljarna till det 1877 bildade Sjöunderofficerssällskapet. Med tiden disponerade de hela huset bland annat för lunchservering och festarrangemang, en tradition från tidigt 1700-tal då värdshusrörelse drevs här.

Östra boställshuset, Skeppsholmen. Del av fasaden med ett stort ankarslut och en hus-skylt med gatunamnet "Långa Raden".

Foto: Jenny Kjellgren Schönning

Boställshusen kallas för Långa raden och blir till slut hotell

Västra och östra boställshusen började kallas för Långa raden under mitten av 1800-talet, vilket egentligen är namnet på gatan framför.

2009 lät Statens fastighetsverk bygga om båda husen till hotell. Den planlösning slottsarkitekt Nicodemus Tessin den yngre en gång ritade, en mittkorridor med rum på ömse sidor, passade bra för verksamheten.

Hitta hit

Hitta till Boställshusen på Skeppsholmen

Gröna gången 1, 11149 Stockholm