Hessensteinska huset är ett av Riddarholmens bäst bevarade 1600-talspalats. Bakom de gulputsade fasaderna döljer sig Bengt Bengtsson Oxenstiernas adelspalats från 1630-talet – en god representant för Sveriges stormaktstid.

Hessensteinska huset började byggas på 1600-talet. Bengt Oxenstsierna, även kallad Resare-Bengt, lät bygga ett palats på 1600-talet. Det skedde i en brytningstid mellan olika arkitekturstilar. Huvudbyggnadens arkitektur var influerad av tysk-nederländsk renässansstil med volutgavlar och sadeltak samt ett trapptorn som kröntes av en spira. När flyglarna byggdes på 1640-talet hade modet ändrats och förebilden kom från franska lantslott. Resare-Bengt dog i Riga 1643 men begravdes i Riddarholmskyrkan och hans änka, som ärvde palatset, höll gravöl i huset.

Den mest genomgripande inre ombyggnaden skedde i samband med att kung Fredrik I köpte palatset 1731. När huset skulle byggas om var det sannolikt hovarkitekten Carl Hårleman som ledde arbetena, som pågick samtidigt med byggnadsarbetena vid Stockholms slott. Palatsets övervåning inreddes i rokoko.

Inrednings-detalj i Hessensteinska huset. Låsbeslag i form av ett katt-huvud på en dörr.

Foto: Alexandru Babos

Kungens älskarinna fick Hessensteinska huset

Hessensteinska huset fick sitt namn efter att Fredrik I år 1743 hade skänkt palatset till sin mätress Hedvig Taube som han utsåg till riksgrevinna von Hessenstein. Hon dog i barnsäng redan året därpå, endast 29 år gammal, och hann inte flytta in i huset. Deras gemensamma söner, grevarna von Hessenstein ärvde huset, och hyrde ut det som bostad till höga ämbetsmän och politiker.

Adelspalats till 1830-talet

Hessensteinska huset bevarade sin funktion som adelspalats ända till 1830-talet, längst av alla husen på Riddarholmen. Några år därefter övergick det till Rikets ständer som inrättade Riksgäldskontoret här. Det blev statligt byggnadsminne 1935. Olika myndigheter har suttit i huset men sedan 1965 sitter Svea hovrätt här. Efter 1993 har huset renoverats stegvis. Interiören målades om 1999 då man återgick till traditionella material som lim- och linoljefärg och kalkputs. År 2004 reparerades takfoten och fasaderna omfärgades.
Än i dag finns spår av bostaden från 1600- till 1800-tal med målade planktak och inredningssnickerier i rokoko och empir.

Detalj av Hessensteinska husets fasad. Takfot-list med stuckatur.

Foto: Alexandru Babos

Huset berättar om vad som har utspelat sig här under fyra århundraden och särskilt i interiörerna kan vi betrakta de olika epokerna i arkitektur- och konsthistorien.

Idag är Svea hovrätt hyresgäst.

 

Hitta hit

Hitta till Hessensteinska huset på Riddarholmen

Birger jarls torg 2, 111 28 Stockholm