Lillö kungsgård ligger ett stenkast utanför Kristianstads stadskärna. På Lillö bedrivs ett modernt jordbruk av en arrendator. Köttdjuren betar på strandängarna intill Helge å. På de högre belägna åkermarkerna odlas vallfoder, salix, spannmål och sockerbetor.

Lillö förekommer i skriftliga källor redan under 1300-talet. Någon gång under 1200–1300-talen byggdes en borg på ön Lillön eller Blackan som den också kallas. Borgen har brunnit och skadats i krig vid flera tillfällen och därefter byggts upp igen. På avbildningar från 1600-talet var borgen fem våningar hög och liknade Glimmingehus.

Strategiskt placerad borg

Borgen vid Lillö var strategiskt placerad vid Helge å. Platsen var en viktig länk mellan sjö- och landtransporterna och blev därför utsatt i krigstider. Svenskarna intog borgen 1658 och brände den året därpå för att den inte skulle hamna i motståndarens händer. Lillö blev svenskt i samband med en fredsuppgörelse 1660. Ruinen av borgen grävdes ut av arkeologer på 1940-talet.

Lillö borg-ruin vid Helge å. Ruinen är täckt med ett rött tak.

Foto: Olle Nylind

Majorsboställe

När det militära indelningsverket infördes på 1680-talet blev Lillö kungsgård majorsboställe under Skåne Cavalleri Regemente. Indelningsverket var ett sätt att avlöna högre militärer genom att få driva ett jordbruk. Inkomsterna från odligar och djur var istället för lön. Sedan indelningsverket avskaffades på 1880 talet har Lillö arrenderats ut för jordbruk.

Kavaljers-byggnaden på Lillö. En gul-putsad korsvirkes-byggnad.

Kavaljersbyggnaden. Foto: Olle Nylind

Kavaljersflygeln klarade brand

Det pampiga gula korsvirkeshuset byggdes någon gång före 1677 som mangårdsbyggnad. Kavaljersflygeln har haft olika funktion och planlösning genom åren. Den har använts som bostad, brygghus och som förråd. Efter en brand 1793 var kavaljersflygeln det enda hus som var kvar på Lillö kungsgård.

Mangårdsbyggnad efter typritning

Den nuvarande huvudbyggnaden byggdes 1796 efter Erik Palmstedts "typritningar för överstelöjtnants och majorsboställe". Enligt direktiv skulle majorsboställenna byggas av sten, dels för att spara skog dels av brandsäkerhet. Erik Palmstedt var en av den gustavianska epokens viktigaste arkitekter. Han har även ritat till exempel Tullhuset i Stockholm och Gripsholms slottsteater.

Två stora korsvirkes-logar i tegel och röd-målat trä på Lillö

Logbyggnader. Foto: Olle Nylind

Jordbruk och jordbruksarbetare

Dagens kungsgård består av ekonomibyggnader, bostadshus och arbetarbostäder. Under 1800-talet fanns fem torp utanför Lillö kungsgård. Torparfamiljen fick disponera en liten stuga och en åkerteg mot att de gjorde dagsverksarbete på Lillös jordbruk. Under 1900-talet ersattes arbetskraften av avlönad personal. På 1950-talet fanns åtta arbetarfamiljer och en inspektor på gården. Flera arbetarbostäder finns kvar och används som bostäder.

Två stora loglängor finns kvar från 1800-talets början, häst- och kostallet är nästan 100 år yngre. På 1960-talet bytte jordbruket inriktning från mjölkkor och grisar till uppfödning och produktion av köttdjur.

Fakta

Lillö majorsboställe består av totalt 330 hektar, varav:

  • 203 hektar åkermark
  • 60 hektar hagmarksarbete
  • 67 hektar övrig mark
Strandbete vid Lillö gård. En vit, större kalv står i vattnet.

Foto: Anders Bodin

Kristianstads Vattenrike

Området runt Helge å har uppmärksammats för sina höga natur- och kulturvärden. Det internationella organet UNESCO har utsett området till Biosfärområde. Biosfärområden finns i alla världsdelar och ingår i ett nätverk för att utbyta erfarenheter och tankar. Det finns runt 500 biosfärområden i över 100 länder. Lillö kungsgård ligger i biosfärområdet.

Lillö kungsgård är statligt byggnadsminne och en del av vårt gemensamma kulturarv.

I dag är Lillöpil och Strandängskött hyresgäster.

Hitta hit

Hitta till Lillö majorsboställe

Lillö Kungsgård, 291 61 Kristianstad

Hitta på Google Maps