Under början av 1600-talet då Halmstad slott byggdes hörde Halland fortfarande till Danmark. Kung Kristian som härskade över det danska riket var en stor byggherre och lät anlägga flera städer, slott och befästningar – däribland Halmstad slott.

Kung Kristian har i dansk arkitekturhistoria givit namn åt en byggnadsstil som kallas Kristian IV:e renässans och det är i denna tradition som Halmstad slott hör hemma. Det som i dag minner om denna speciella stil är det smala höga tornet med sin huv.

Liknar dåtidens danska lantslott

Slottet som sannolikt stod färdigt 1615 består av fyra längor kring en borggård. Den södra längan bör ha byggts först och här fanns bland annat de kungligas bostad. Halmstad slott byggdes som ett lustslott för nöje och avkoppling. Det liknar mer dåtidens danska lantslott än de stora kungliga praktfulla slottsanläggningarna.

I svensk ägo

Det var inte länge som danska kronan kunde glädja sig åt lustslottet i Halmstad. 1645 blev Halland svenskt och slottet blev nu de svenska kungarnas residens vid besök i staden. Från 1770-talet och fram till i dag har slottet restaurerats flera gånger. På 1760-talet byttes de södra och västra flyglarnas sadeltak ut mot de för 1700-talet typiska, brutna mansardtaken, som ännu är bevarade. På 1960-talet ersattes slottets gula fasadfärg, som hade introducerats på 1700-talet, av en rosaaktig kulör som i viss mån skulle erinra om den ursprungliga från Kristian IV:s tid.

Sedan 1700-talet har landshövdingen haft sitt residens i slottet som även inrymmer lokaler för länsstyrelsen. Byggnaden är sedan 1935 statligt byggnadsminne.

Kontinental surrealism

1920–35 kom slottet att spela en roll i modern svensk konsthistoria. Den dåvarande landshövningen Axel Mörners son Stellan var en av sex medlemmar i Halmstadgruppen, en erkänd konstnärsgrupp som representerade den kontinentala surrealismen i Sverige. Stellan Mörner och Esaias Thorén tilläts dekorera stora salongen med tio stycken 1700-talsinspirerade väggmålningar föreställande gudinnor. De symboliserar de romerska dygderna: hoppet, lyckan, troheten, kyskheten, måttligheten, kärleken, rättvisan, styrkan, sanningen och klokheten. Under 1960-talet tapetserades målningarna över men ett parti runt en dörr togs fram på nytt 1975.

Stora salongen i Halmstads slott. Väggmålningar och en stor spegel med förgylld ram

Foto: Åke E:son Lindman

Gräs-vall med kanon i Halmstads slotts trädgård.

Foto: Mia Fernlund

Konservering av väggmålningar

Statens fastighetsverk beslutade hösten 2000 att restaurera salongen. Det visade sig att väggmålningarna fanns kvar under tapeterna. Den starka oljemålade väggväven höll färgen bra då tapeterna avlägsnades. Konserveringsarbetet av målningarna gjordes av målarmästare Per Torstensson. Statens fastighetsverks inredningsarkitekt Carita Kull gjorde samtidigt en genomgripande renovering och komplettering av den lösa inredningen. Våren 2001 var restaureringen klar. I Halmstad slott finns idag bland annat landshövdingens residens och lokaler för länsstyrelsen. Söder om slottet finns slottsparken med några lämningar av de befästningar som uppfördes vid 1600-talets början efter Hans van Steenwinckel den äldres planer.

I dag är Länsstyrelsen i Halland hyresgäst.

Hitta hit

Hitta till Halmstad slott

Aschebergsgatan 1, 302 42 Halmstad