Ett Vasaminne i Dalarna där Gustav Vasa vintern 1521 lär ha arbetat förklädd som tröskman på ladugolvet. I dag är Rankhyttan också den största bevarade enkellogen från det medeltida Sverige.

Berättelserna om Gustav Eriksson Vasas vistelse i Dalarna under vintern 1520–21 är många och det är osäkert vad som är sanning eller sägen. Gustav Vasas avsikt var att värva anhängare bland dalkarlarna för en resning mot Kristian II. Han jagades av Kristian II:s knektar och gömde sig bland annat i Ornäsloftet och i trösklogarna i Isala by och Rankhyttan.

1520 ägdes gården av Anders Persson, en bergsman som varit Gustav Vasas studiekamrat i Uppsala. Gustav Vasa lär ha besökt Rankhyttan under sin resa i Dalarna och förklädd ha arbetat här med tröskningsarbete. Sida vid sida slog man kornen ur axen mot tröskgolvet.

Unik medeltida enkelloge

Trösklogen på Rankhyttan är uppförd på 1490-talet. Logen är 7,5 x 12 meter i plan, 17 stockvarv hög och är timrad i rundtimmer. Timmermansarbetet håller mycket hög kvalitet. Trösklogarna användes både till förvaring och bostad. Den är uppdelad i lada och loge. Dessa två utrymmen är avskilda av logbalken, en meterhög avbalkning. I dag är Rankhyttan den största bevarade enkellogen från det medeltida Sverige. Här finns också klotter inristat som i några fall bär flera seklers historia.

Interiör, Rankhyttans trösklada. Detalj av timmerarbetet.

Foto: Thomas Fahlander

Tidiga byggnadsminnen

Byggnaderna i Ornäs, Isala och Rankhyttan blev tidigt byggnadsminnen tack vare anknytningen till Gustav Vasa och har därför bevarats genom århundradena. Staten förvärvade Rankhyttans tröskloge redan 1667 och den blev då ett av rikets monument. Flera renoveringar har gjorts under århundradena, bland annat 1863, 1921–23 och 1996–98, och meningarna har varit delade om hur man bäst ska bevara trösklogen.

Hitta hit

Hitta till Rankhyttans trösklada, Falun

Rankhyttans herrgård, Rankhyttan

Hitta på Google Maps