Skyddsbestämmelser

För varje statligt byggnadsminne ska det finnas skyddsbestämmelser. I dem anges det på vilket sätt byggnadsminnet ska vårdas och underhållas och i vilka avseenden det inte får ändras. Skyddet ska utgå från motiveringen till byggnadsminnesförklaringen. Skyddsbestämmelserna kan också innehålla krav på att ett skyddsområde kring byggnadsminnet ska hållas i ett sådant skick att det kulturhistoriska värdet inte minskar.

Ett byggnadsminne kan vara en byggnad, park, markområde eller en hel anläggning. Skyddsbestämmelser ska finnas för alla statliga byggnadsminnen enligt förordningen (2013:558) om statliga byggnadsminnen (SBM). De ska ange på vilket sätt byggnadsminnet ska vårdas och underhållas och i vilka avseenden det inte får ändras. Skyddet ska utgå från motiveringen till byggnadsminnesförklaringen. Bestämmelserna kan också innehålla krav på att ett skyddsområde kring byggnadsminnet ska hållas i ett sådant skick att det kulturhistoriska värdet inte minskar.

Riksantikvarieämbetet beslutar om skyddsbestämmelser

Riksantikvarieämbätet (RAÄ) formulerar ett förslag till skyddsbestämmelser utifrån byggnadshistoria och olika aspekter av kulturhistoriskt värde. Förslaget remitteras till Statens fastighetsverk (SFV) och till berörd länsstyrelse och kommun för yttrande.

Därefter beslutar RAÄ om fastställande av skyddsbestämmelserna. Tillsammans med skyddsbestämmelserna ska det finnas en motivering till byggnadsminnesförklaringen, en kortfattad beskrivning och historik för byggnadsminnet och det kulturhistoriska värdet ska beskrivas.

Mellan SFV och RAÄ finns en överenskommelse om samverkan så att framtagandet av skyddsbestämmelser och vårdprogram för SBM ska bli så effektivt som möjligt. Samverkan gäller i första hand att beskriva byggnadshistorik och definiera det kulturhistoriska värdet.

Exteriör, stomme och fast inredning skyddas

Skyddsbestämmelser kan ofta vara allmänt hållna. I skyddsbestämmelserna för en byggnad står till exempel att den inte får rivas, flyttas eller byggas om exteriört. Det innebär oftast skydd mot ingrepp i stommen, den ursprungliga rumsindelningen eller i den fasta inredningen. Dekorativt måleri och utsmyckning kan också vara skyddat.

Ändringar i strid mot skyddsbestämmelserna

SFV ska i förvaltningen av de statliga byggnadsminnena följa skyddsbestämmelserna. Men det kan ibland finnas anledning till att göra ändringar i byggnadsminnen. Vissa byggnader har enbart exteriört skydd, då behövs inget tillstånd för att göra ändringar i interiören. En ansökan om tillstånd till ändring ska då skickas till Riksantikvarieämbetet som är tillsynsmyndighet för de statliga byggnadsminnena. Ansökan ska beskriva förslag på ändringen, tydliga motiv till ändringen och ange slutresultat. Det är viktigt att motivera ändringen.

Kortsiktiga ekonomiska motiv går inte före bevarandet av kulturvärdena i de statliga byggnadsminnena. Om den sammanvägda bedömningen visar att stora fördelar uppnås, t ex förbättrad tillgänglighet, arbetsmiljö, brandskydd, kan RAÄ ge tillstånd till avsteg från skyddsföreskrifterna men bara om det finns särskilda skäl för ändringen. I förvaltningen av statliga byggnadsminnen eftersträvas lösningar som håller i ett långsiktigt perspektiv.

Om ändringen innebär att det från kulturhistorisk synpunkt är väsentliga ingrepp som planeras prövas ärendet av regeringen. Om RAÄ ger tillstånd till att göra avsteg från skyddsbestämmelserna ska en antikvarisk kontrollant följa arbetet. Dennes uppgift är att se till att arbetet utförs enligt de handlingar som RAÄ godkänt. Den antikvariska kontrollanten ska dokumentera de ändringar som utförs.

Byggnadsminnen som inte är i statlig ägo, så kallade enskilda byggnadsminnen, ska också ha skyddsbestämmelser som länsstyrelsen utfärdar i samförstånd med ägaren.