Igelbäckens masugn

Vid masugnen tömde man i malm på nio meters höjd för att åtta timmar senare se rött flytande järn tappas ut och lysa upp den mörka vinterskogen.

Ett spännande industriminne

Bergslagens gruvor och hyttor hade en gång en avgörande betydelse för Sveriges rikedom och politiska makt. Lerbäcks bergslag låg i området kring norra Vättern och här, invid själva gränsbäcken mellan Örebro och Västra Götalands län, framställde Igelbäckensmasugn järn som exporterades över hela världen.

Här sjöd det av liv och rörelse under mer än 200 år. Men sedan hyttan stängdes för drygt 80 år sedan har miljön långsamt somnat in och inte visats för besökare.

220 år av produktion

Igelbäckens masugn fick sina privilegier 1696, men troligen hade driften kommit igång flera år tidigare. Tillgången på vattenkraft och skog avgjorde placeringen. Igelbäcken gav vattenkraften och skogen den nödvändiga träkolen.Fotograf Tomas Ekman, Hyttan

I mer än 220 år tillverkades tackjärn här. Järnet gick till hamrarna i Algrena och Aspa, men mycket gick också på export. Ett tjugotal arbetare skötte driften av hyttan. Runt dem fanns torpare, kolare, körare, lastare och andra som behövdes för att verksamheten skulle fungera. Masugnen byggdes om och till i flera omgångar men blev så småningom omodern och 1923 tappades järn för sista gången i Igelbäcken.

Branta trappor leder upp till masugnskransen. Där fanns alltid en varm plats att sova på för dem som transporterade malm och kol, eller för vandrare och luffare. Här har många märkliga historier berättats. Den lilla Igelbäcken drev vattenhjulet som gav kraft till rostugnens hiss, krossverk och blåsmaskin. Ännu mer kraft fick man av en lintransmission, monterad på en grov tall. "Lintallen" finns kvar.

Karta

Igelbäckens masugn ligger vid naturreservatet Utnäset, längs riksväg 49 mellan Olshammar och Karlsborg, tio km söder om Olshammar och 25 km norr om Karlsborg, Västergötland.

Lokalens placering på en karta

Stor karta

Adress

Adress:

Igelbäcken
58.6929, 14.7145

Fakta

Byggår:
1696
Arkitekt:
Anton von Boij