Drottningholms slottsträdgård

Lustträdgården sträcker sig rakt fram mot slottet. Längs långsidorna löper dubbla lindallér. Förr avgränsades trädgården även av murar och plank. Grindar med förgylld dekor ledde in till den drömlika världen där symmetri och ordning härskade.

Nyttoträdgården och orangeriet

Redan under den första slottsbyggnadens tid på Drottningholm, cirka 1580-1660, fanns det en nyttoträdgård som försörjde det dåvarande slottet med grönsaker och frukt förutom att man odlade ovanliga växter till prydnad. Den låg ungefär där parkeringen öster Fönstret står öppet mot parkenom teatern ligger idag. Nyttoträdgårdens försörjde slott och hov genom århundradena. Numera finns endast ett päronträd och fält av storbladig pestskråpa kvar av de ursprungliga odlingarna.

Det nuvarande slottet uppfördes av Nicodemus Tessin den äldre under sista hälften av 1600-talet. Ett växthus, orangeri, anlades bredvid den nya lustträdgården. Här odlade man exotiska och ömtåliga utplanteringsväxter, bland annat olika citrusträd. Under 1790-talet byggdes ett nytt orangeri norr om Engelska parken, där det i förändrat skick ligger än idag.

Vriesskulpturer i barockträdgården

Den äldsta av de trädgårdar vi ser på Drottningholm idag tillkom på slutet av 1600-talet på drottning Hedvig Eleonoras initiativ, under ledning av slottsarkitekterna Nicodemus Tessin d ä och Nicodemus Tessin d y. Denna del kallas för barockträdgården och ligger i direkt anslutning till slottet, omgärdad av fyrradiga lindalléer. Inspirationen fick arkitekterna från nyanlagda slottsträdgårdar i Frankrike där idealet var strikt, tuktat och symmetriskt. Samtliga bronsskulpturer i parken är av konstnären Adrian de Vries och kom till Sverige som krigsbyten från Prag 1648 och Fredriksborg i Danmark 1659.

Förutom inramningen av lindalléer omfattar barockträdgården Broderiparterren närmast slottet och efter denna Vattenparterren. Barockträdgården utgör idag Sveriges förnämsta i sitt slag. Tillsammans med Drottningholms alla byggnader finns slottsparken sedan 1991 uppförd på FN-organet Unescos världsarvslista över världens mest skyddsvärda kultur- och naturarv. Slottsanläggningen utgör en unik enhet såsom väl bevarad svensk slottsmiljö från 1600- och 1700-talet.

Barockträdgården förföll under 1800-talet men restaurerades på 1950-60-talen på initiativ av Gustav VI Adolf.

Trädgården runt Kina slott

Vid mitten av 1700-talet anlades trädgården runt Kina slott. Man började vid denna tid överge det strikta trädgårdsidealet för en mer naturlig park. Drottning Lovisa Ulrika tog intryck av de nya idéerna och lät Kina slotts arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz plantera kastanjealléer med siktgator runt byggnaden.

Boskéerna öster om slottet planterades för att fungera som bersåer. Inuti boskéerna byggdes stora burar för bland annat exotiska fåglar. En av dessa finns kvar men i kraftigt förändrat skick.

Engelska parken

När Gustav III övertog Drottningholm efter sin mor änkedrottning Lovisa Ulrika år 1777 ville han införliva det nya parkidealet från England, den naturliga landskapsparken, i slottsparken.

Fredrik Magnus Piper, som studerat det engelska trädgårdsidealet på plats, fick 1780 i uppdrag att skapa en sådan anläggning norr om barockträdgården. Den består av två dammar med kanaler, öar och broar, stora gräsmattor samt träd i alléer och dungar. Runt hela parken slingrar sig promenadvägar och genom den sträcker sig siktgator ut i landskapet. Av alla de stämningsskapande byggnader som planerades i den engelska parken kom endast ett fåtal att fullbordas, till exempel Götiska tornet i riddarromantisk stil. Från sin italienska resa 1784 förde Gustav III med sig flera marmorskulpturer, kopior av klassiska original, vilka placerades i parken.

Parkskötsel förr och nu

Den dagliga skötseln av Drottningholms slottspark har alltid varit arbetskrävande. Under vissa tider har man behövt en stor arbetskraft, och klarat det dels genom inkommenderade militära förband och dels genom dagsverksarbetande kringboende bönder och torpare. Ända fram till vår tid har det mesta arbetet gjorts för hand.

Barockträdgårdens gräsmattor slogs med lie eller skäror, häckarna klipptes med saxar eller slogs med häcksablar. Grusytor skyfflades och krattades för hand. De formklippta träden och buskarna klipptes med små saxar eller skars med knivar. Urnor och större krukor bars ut och in från Orangeriet flera gånger per år.

När den Engelska parken tillkom utökades den totala gräsytan betydligt. Dessa gräsytor klipptes eller slogs dock inte lika ofta som de i Barockträdgården. Under Gustav III:s dagar betade får delar av parken. I specialsydda dräkter vakade de två fåraherdarna, en man och en kvinna, över hjorden. Fårbetet fanns kvar in på 1950-talet.

Idag har maskinerna tagit över arbetet. Med hjälp av motorgräsklippare kan fler och större gräsytor klippas korta. Häcksaxarna är motordrivna och traktorer ersätter hästarna.

Lokalens placering på en karta

Stor karta

Adress

Adress:

178 93 Drottningholm
59.32170, 17.88682

Fakta

Byggår:
1600-talets början Nyttoträdgård, 1600-talets slut Barockträdgård, 1700-talets mitt trädgården runt Kina slott, 1780-tal Engelska parken
Arkitekt:
Barockträdgård Nicodemus Tessin d y och Nicodemus Tessin d ä, trädgården runt Kina slott Carl Fredrik Adelcrantz, Engelska parken Fredrik Magnus Piper